Bästa vården för Tommy från Varberg fanns 50 mil bort

Tommy Börjesson i Varberg gillar att träna och vara aktiv. För några år sedan kände han att allt inte stod rätt till med hans hjärta.

Utan orsak kunde det börja ”rusa” och plötsligt kunde han sitta på ett möte på jobbet med 220 i puls.

– Det var jobbigt och jag blev väldigt trött, berättar han. Jag kände också att jag inte orkade som jag brukade när jag tränade.

Läkarna undersökte hans hjärta och han fick göra arbets-EKG. Han fick också pröva att medicinera, men problemen försvann inte.

– Det konstaterades att jag hade något som läkaren beskrev som ett ”signalfel” i hjärtat som gjorde att hjärtat kunde börja slå omotiverat snabbt, säger Tommy. Det var inte något livsfarligt, men mycket obehagligt.

 Stockholm  tur och retur

I november i fjol fick han därför åka till Stockholm, till Arytmicenter som är en av tio kliniker som gör så kallad

ablation. Enkelt beskrivet handlar det om att man via blodkärl för in tunna ”sladdar” i hjärtat där man kan behandla det med värme så att man minskar eller tar bort olika slags hjärtflimmer.

Ablation är en behandling som inte alls görs i Halland, utan har samlats till få ställen i landet.

Efter ingreppet, som tog några timmar, fick Tommy vila och ligga kvar för observation under eftermiddagen, men kunde på kvällen åka hem till Varberg igen. Med sitt nyrenoverade hjärta.

Det är så här hjärtsjukvården fungerar, berättar Markus Lingman, hjärtläkare på Halland sjukhus.

– Den vård som man som patient behöver ofta ska finnas nära, men för sådana behandlingar som man kanske bara gör en eller två gånger i livet kan man få åka lite längre för att få den bästa vården.

Ablation – den behandling som Tommy fick – görs alltså på tio ställen i Sverige.

Hjärttransplantationer bara på två, för att ta ett annat exempel. Den hallänning som behöver en så kallad bypassoperation får detta i Lund eller Göteborg.

 Det man gör ofta blir bättre

– För vissa behandlingar handlar det om att vi inte har utrustningen, men

främst är det för att få en högre kompetens och kvalitet på vården, säger Markus Lingman. Hallänningarna behöver totalt sett för få sådana ingrepp för att det ska vara vettigt att vi ska utföra dem här.

På samma sätt har andra behandlingar inom hjärtsjukvården koncentrerats till ett ställe i Halland. Ballongvidgningar vid, till exempel, hjärtinfarkter görs i Halmstad medan den som ska ha en så kallad sviktpacemaker inopererad får hjälp med det i Varberg.

– Genom att jobba på det här viset kan vi bygga upp en god kompetens.

Läkarna och hela teamen som patienten möter behandlar tillräckligt många patienter för att bli vana och erfarna, och genom att vi samlar ingrepp av den här typen kan vi erbjuda en ännu bättre behandling och vård, säger Markus Lingman.

Hjärtsjukvården har en ganska tydlig arbetsfördelning – allt från att få hjälp med blodtrycket på vårdcentralen till bypassoperationen i Göteborg eller Lund. Men samma sak gäller för stora delar av vården – det som görs sällan ska göras på färre ställen.

– Det här är en utveckling som pågått länge och som kommer fortsätta på många områden, säger Markus

Lingman. Genom att samla behandlingar till färre ställen kan vi bygga en god infrastruktur runt dem och också utveckla den bästa kompetensen.

En statlig utredning som gjordes nyligen pekar på att det krävs ett visst antal ingrepp för att en enskild läkare eller ett team ska få tillräcklig vana och kompetens. Volym ger färdighet.

Erfarna superproffs

Och Tommy Börjesson har bara lovord att säga om den behandling han fick på sin Stockholmsresa. Hans hjärta har slutat slå för snabbt och orken har kommit tillbaka, vilket han känner både när han är ute och springer och när han kör träningspass.

– Det kändes verkligen att man kom till erfarna superproffs som gör många sådana här behandlingar varje dag och det kändes tryggt. För det är ju lite speciellt när någon ska in och peta mitt inne i ens hjärta, säger Tommy med ett leende.

  

Vilken riktning ska framtidens vård ta?


Hur ska den halländska vården utvecklas för att ge invånarna den bästa tänkbara hälso- och sjukvården i framtiden? Det är en av frågorna som diskuteras i arbetet med att forma en långsiktig hälso- och sjukvårdsstrategi.

 Kompass visar vägen

Sedan tidigare har Halland en gemensam tillväxtstrategi som gör att olika aktörer kan kraftsamla mot gemensamma mål, för en god, hållbar halländsk tillväxt. På samma sätt ska nu vården få en långsiktig strategi.

– Vi behöver strategin för att göra kloka val och satsningar när vi utvecklar den halländska hälso- och sjukvården till att bli ännu bättre, säger Mats Eriksson, ordförande i regionstyrelsen.

Det blir en kompass som pekar ut vägen när vi fattar långsiktiga beslut.

Det är viktigt att det blir en strategi för hela Halland, inte bara för den vård som bedrivs av Region Halland, säger Lise-Lotte Bensköld Olsson, vice ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet:

– Vi har redan tagit många viktiga steg framåt tillsammans med kommunerna, och den samverkan behöver fortsätta, säger hon.

 Medborgardialog i vår

Just nu pågår omvärldsbevakning och det samlas det in fakta om vårdens utveckling i Halland, nationellt och internationellt.

Med detta underlag som grund förs dialoger med bland andra kommunerna, invånare och vårdens medarbetare.

– Det är viktigt att det blir en bra förankring där många olika röster har fått höras innan vi så småningom arbetar fram ett förslag till strategi, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Möller som leder arbetet med den nya hälso- och sjukvårdsstrategin.

Beslut i december

Strategin ska gälla åren 2017–2025 och kommer att uppdateras löpande. Den är tänkt att bestå av mål, strategiska val och prioriteringar för den halländska hälso- och sjukvården.

Arbetet med den nya hälso- och sjukvårdsstrategin pågår under 2016 med målet att regionfullmäktige ska ta beslut om den i december.

 www.regionhalland.se/hälsosjukvårdsstrategi kan du läsa mer om arbetet med hälso- och sjukvårdsstrategin och följa processen framåt.