På Skårs gård njuter besökarna både ute och inne

Lätt att få egna idéer, svårt att säga nej till andras – hårt jobb och gott samarbete. Det kan vara några av förklaringarna till att Skårs Gård i Kungsbackas inland har blivit ett välbesökt utflyktsmål och en uppskattad konferensanläggning. Ett av hundratals stora och små företag som ska kunna locka allt fler besökare när Halland tar nya tag för att utveckla besöksnäringen.

Välbesökt. Eva-Marie Ivarsson har tillsammans med sin dotter Ulrika Ahlqvist utvecklat familjegården till en välbesökt konferensanläggning och ett populärt besöksmål för långa bruncher och läckra chokladfrukostar.

De har nära till skratt och verkar ha roligt tillsammans, Eva-Marie Ivarsson och Ulrika Ahlqvist, mor och dotter, som tillsammans driver naturskönt belägna Skårs Gård utanför Gällinge. Eva-Marie har hand om maten och Ulrika sköter konferenserna.

Fika och Islandshästar

– Det började med att en granne ville ha sommarbete till islandshästar och mamma kan ju inte säga nej, berättar Ulrika. Att rida islandshäst lockade många i slutet av 90-talet och så föddes idén om ett litet café för att erbjuda ryttarna fika...

Så kom badtunnan… Några stugor för övernattning… Många höjde säkert på ögonbrynen när Eva-Marie efter några år byggde ett stort restaurangkök.

– Vi bestämde oss för att satsa, berättar Eva-Marie. Och sedan har det rullat på.

Skårs Gård har varit i familjens ägo i hundratals år. Den har varit en mötesplats i bygden, för i gamla tider fanns här både postkontor och lanthandel. Under parollen ”Glädje, krubb och utenjut” välkomnar gården nu flera tusen konferensgäster varje år och ordnar välbesökta bruncher och läckra chokladfrukostar på helgerna.

– En normal helg handlar det om några hundra som kommer till vår brunch, säger Eva-Marie. Men på mors dag har vi haft 750 gäster. Då är det trångt och mycket att göra.

De saknar inte jobb, Eva-Marie och Ulrika. Gården har fem årsanställda och 10–15 personer som jobbar timmar. Övriga i familjen rycker in vid behov. Utöver att hålla i konferensverksamheten jobbar Ulrika också med att föreläsa och utbilda på temat ”att utveckla hjärnan”.

– I samarbete med hjärnforskare har jag och min kollega tagit fram ett koncept vi kallar ”10 goda vanor”, berättar hon. Vi vill inspirera människor till ett sundare liv som utvecklar både kroppen och hjärnan. Det är tankar som finns med både i maten och i olika aktiviteter här på Skårs Gård.

Samarbete som utvecklar

Eva-Marie och Ulrika tycker att det är bra att kommunerna och regionen nu får tydligare roller i utvecklingen av Halland som besöksdestination. De hoppas på mer samarbete med andra.

– Vi hade förr väldigt lyckade samarbeten kring Kungsriket och Kulinarisk resa, säger Eva-Marie som vill gärna vill ha mer sådant i framtiden.

– Vi företagare har fullt upp med att driva våra egna verksamheter, så det behövs någon som håller ihop nätverken och drar igång olika satsningar och projekt. När olika besöksmål stärker varandra kan det bli hur bra som helst.

Anna utvecklar turismen

Anna Frykman är sedan två år turismutvecklare i Kungsbacka kommun.

– Jag har mycket stora förhoppningar på det här sättet att arbeta. Det blir tydligare vem som gör vad och jag tror att Halland nu kan ta ett rejält kliv framåt.

Kungsbacka har många populära besöksmål och en tydlig shopping-profil. Samarbetet kring Kattegattleden har fungerat bra och blivit uppskattat och Kungsbacka har stora möjligheter att utveckla sina besöksmål vidare. Det handlar mycket om samarbete för att ge gästerna en bra vistelse, menar Anna. Om att utveckla ett gott värdskap.

– På det viset kan vi få besökarna att stanna längre och göra mer och också locka fler att komma hit.

– Det finns ett stort intresse bland företagen av att vara med i nätverk, träffas och knyta kontakter och vara med och påverka, säger Anna Frykman. Vi i kommunerna och regionen måste vara mycket lyhörda för vad företagen behöver, det är ju de som är besöksnäringen.

Ulf Mattsson är utvecklingschef i Laholm.

– Vi har ganska länge jobbat med olika samarbeten, säger han. Kring Kattegattleden men också när det gäller till exempel fiske. Det kan vi utveckla ännu mer.

Det finns delar som är svåra för en enskild kommun att klara av och som nu regionen tar ansvar för. Det är jättebra, tycker Ulf Mattsson.

– En bra värdskapsutbildning är något som verkligen skulle behövas. På många ställen där besöksnäringen länge varit en basnäring får människor känslan för värdskap med sig med modersmjölken. Det är helt naturligt att man tipsar gäster om saker att göra och uppleva eller ställen där de kan äta gott. Det behöver vi bli bättre på i Halland.

– Det finns ingen rekommendation som är bättre än den som sker öga mot öga. Den slår all annan marknadsföring eller information.

Så ska Halland locka fler


Region Halland och kommunerna har träffat ett avtal kring hur Halland ska utvecklas när det gäller turism och 
besöksnäring. Med omfattande ekonomiskt stöd från EU startar nu ett utvecklingsprojekt. Enkelt beskrivet ska varje kommun ta huvudansvaret för att stödja företagen i sitt område samt hålla ihop nätverk för olika satsningar och kompetensutveckling. Region Halland får ansvar för tre huvudområden: analys och kunskap, affärsutveckling och kommunikation.

 ANALYS OCH KUNSKAP. I samarbete med Mittuniversitetet i Östersund ska projektet arbeta med att samla in och analysera kunskap om de som besöker Halland och analysera den. Bilden av vem besökaren är och vad den vill ha ska bli tydligare.

AFFÄRSUTVECKLING. Halland behöver fler besöksmål som lockar nationellt och internationellt, och samarbetet mellan dem som redan finns ska utvecklas. På samma sätt som skett med Kattegattleden kan företag samlas kring olika teman. Det kan handla om olika stora tävlingar, den halländska maten, utomhusverksamhet och mycket annat.

KOMMUNIKATION. Hur berättar vi om Halland som besöksmål, hur går bokningar till och hur kommunicerar vi med gästerna när de är på plats? Det är några kommunikationsfrågor som regionen ska arbeta med. Det är sådant som det enskilda företaget eller kommunen har svårt att göra på egen hand. Det handlar om kommunikation i traditionella kanaler, men också om att utveckla nya.