Mord på lasarett i ny deckare

Det händer ruskiga saker i kulvertarna under sjukhuset i Halmstad. Och mellan flera av medarbetarna på klinikerna djupnar relationerna – och intrigerna. Åtminstone i Anne-Marie Schjetleins debutbok.

Papper och penna har varit Anne-Maries följeslagare genom livet. Hon har alltid skrivit – och läst massor. Den stora drömmen har länge varit att ge ut en egen bok. En dröm som nu har blivit verklighet.Hennes bok ”Döden kvittar det lika” är en spännings- och relationsroman. Den utspelar sig mycket på och runt Hallands sjukhus i Halmstad och många av huvudpersonerna jobbar på sjukhuset.– Man brukar ju säga ”gräv där du står” och för min del var det naturligt att skriva om den miljö jag känner bäst, säger Anne-Marie Schjetlein.

En liten flicka i centrum

Anne-Marie har jobbat inom vården sedan 80-talet och på Hallands sjukhus i Halmstad sedan 2001. Efter många år som operationssjuksköterska arbetar hon i dag med utbildning och teamträning.Hon har från andra på sjukhuset fått frågan om de kommer att känna igen sig i boken.– Det kan hända att alla känner igen sig, eller ingen, säger hon. Men det är klart att mina karaktärer lånar drag från många av de människor jag mött genom åren.En liten flicka är central i historien. Och speciell för författaren.– Det var som om hon tog mig i handen och sa ”Kom så ska jag visa dig mitt liv”. Det var som att titta på en film och jag skrev vad jag ”såg”. Avsnitten om henne bara flödade ur mig.

Mästaren är nöjd

– Man kan inte nog betona betydelsen av att stärka den halländska mordfronten, säger Björn Hellberg, mordhistoriernas halländske mästare, med eftertryck. Anne-Maries debutbok är ett välkommet och trevligt tillskott!I höst ger Björn ut sin femte deckare i Loviken-serien, men för hallänningarna är de tjugoen böckerna om Sten Wall i Staden antagligen mer kända.– När jag skrev första boken med Sten Wall för trettiofyra år sen, så valde jag att låta historien utspela sig i en fiktiv miljö, Staden, som fick låna många drag av en autentisk miljö jag kände väl, det vill säga Laholm.Någon kritik från laholmarna för detta har han aldrig fått. Snarare protesterar de när han mellan varven väljer att skriva om Loviken i stället.– De tycker att jag borde ge ut en bok med Sten Wall varje år, säger Björn.

Vatten är väldigt användbart

Björn är heller inte är den enda utöver Anne-Marie som låter deckargåtorna utspela sig i halländska miljöer. Ingrid Kampås har valt den lilla byn Sundsbyn utanför Varberg som skådeplats för sina deckare, medan Christoffer Carlsson placerade en mörk historia i sin barndomsstad Halmstad,för att nämna några.Den halländska kusten är för övrigt en ypperligt ruskig plats för mord och deckargåtor, menar Björn Hellberg.– De många och långa sanddynerna, där skulle nästan vad som helst kunna hända. För att inte tala om havet, vattnet. Vatten är väldigt användbart för en deckarförfattare.

Fler mord på gång

Anne-Marie Schjetleins debutbok har nyss kommit ut, men redan nu skriver hon på en fortsättning där vi får fortsätta följa några av huvudpersonerna. Och idéer om vad som händer i en tredje bok finns det också.– Min dröm är att kunna dela min tid mellan författandet och mitt jobb i Region Halland.