Nyheter från landstingsstyrelsens möte 27 april

Landstingsstyrelsen sammanträdde idag, och behandlade då bland andra nedanstående ärenden

Flera bra förslag för att stärka patientens ställning

Lagstadgade krav på vårdgaranti och fritt vårdval, en fast vårdkontakt och större möjligheter till så kallad ”second opinion”. Det är några förslag på åtgärder från utredningen ”Patientens rätt”.

– Vi tycker att förslagen är bra, de innebär ytterligare förbättringar av patientens ställning i vården. Men både tillämpningen av förslagen och ansvaret behöver bli tydligare, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Landstinget Halland har yttrat sig över delbetänkandet ”Några förslag för att stärka patientens ställning”, SOU 2008:127.

Utredningen föreslår att vårdgarantin ska lagfästas i en ny paragraf i hälso- och sjukvårdslagen. Varje landsting ska sedan besluta om en vårdgaranti, där all vård ska ingå.

– En lagstadgad vårdgaranti är relevant och helt i linje med det halländska arbetet med att öka tillgängligheten, säger Mats Eriksson.

Garantins tidsgräns ska vara som mest 120 dagar, och bedömning av behovet av vård ska göras inom 30 dagar.

– Här är det viktigt att se till att det inte blir svårare för patienterna att få tid för återbesök, för då kan tillgängligheten för kroniskt sjuka människor bli sämre. Tidsgränserna måste sättas så att hänsyn tas till sådana saker, och effekterna måste följas upp noggrant, säger Mats Eriksson.

Utredningen föreslår att hälso- och sjukvårdslagen ska innehålla ett utökat informationsansvar för landstinget – patienten ska få individuellt anpassad information om väntetider, valmöjligheter och innehållet i vårdgarantin. I lagen ska det också tydligt framgå att patienten har rätt att välja vårdgivare, både inom och utanför det egna landstinget.

För att förverkliga vårdgarantin och öka tillgängligheten ska ekonomiska incitament användas, i statsbidragsgivningen. Landstingsstyrelsen betonar att det krävs ett tydligt regelverk och korrekta väntetidsdata, för att en sådan övergripande styrning ska bli bra.

Fast vårdkontakt ger trygghet

Landstinget ska också se till att de patienter som behöver det, får en fast vårdkontakt. Vårdkontakten kan till exempel ha en samordnande roll, och fungera som en lots i vårdprocessen.

– En fast vårdkontakt ökar kontinuiteten och tryggheten i vården, och det är viktigt inte minst för äldre patienter med stora vårdbehov. Vårdval Halland bidrar redan idag till det här, säger Mats Eriksson.

Enligt förslaget behöver den fasta vårdkontakten inte nödvändigtvis vara en läkare, vilket landstingsstyrelsen tycker är bra.

Större möjligheter till en andra bedömning

Möjligheten att få en så kallad second opinion, där en andra läkare undersöker och bedömer patienten för att jämföra diagnostik och föreslagen behandling, har tidigare bara gällt när vetenskap och beprövad erfarenhet inte gett entydig vägledning för vården. Nu föreslår utredningen att det ska räcka med att patienten står inför en behandling som innebär ”särskilda risker”.

– Det måste vara tydligt hur det ska tolkas, och vad som avses med särskilda risker. Det är jätteviktigt, naturligtvis för patientens skull, men också för att det inte ska bli ökade kostnader. Över huvud taget måste villkoren för second opinion bli tydligare för patienten, betonar Mats Eriksson.

Berättigade krav

Utredningen går inte in på hur mycket landstingens kostnader kan tänkas öka till följd av förslagen. Man säger bara att förslaget om vårdgaranti kan medföra tillfälliga kostnadsökningar och att det bland de övriga förslagen kan finnas kostnadsdrivande faktorer eller skyldigheter.

– De här förslagen ställer ytterligare krav på landstinget, krav som är helt berättigade. Men det är helt klart att de kommer att ge oss ökade kostnader. Därför förutsätter vi att finansieringsprincipen tillämpas när det gäller förslag som innebär nya uppgifter för landstingen, säger Mats Eriksson.

Åtgärderna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. För vårdgarantin föreslås en övergångsbestämmelse, som innebär att 2005 års nationella vårdgaranti under första halvåret 2010 ersätts med de vårdgarantier som beslutas av varje landsting. Som en följd av detta träder det vidgade informationsansvaret om vårdgarantin med mera i kraft först den 1 juli 2010.

Tydliga mål och uppdrag för hjälpmedelsverksamheten

Styrningen och uppföljningen av landstingets hjälpmedelsverksamhet hösten 2008 grundade sig på det uppdrag Hjälpmedelsnämnden hade tidigare. Det visar en granskning som Komrev gjort, på uppdrag av landstingets revisorer. Landstingsstyrelsen har tagit del av granskningsresultatet, och konstaterar att de brister som fanns har åtgärdats.

Enligt granskningen borde den stora omorganisation som genomfördes 2007 direkt ha fått konsekvenser för Hjälpmedelsnämndens reglemente och uppdrag. Då infördes Vårdval Halland och Närsjukvårdsstyrelsen, och stora förändringar gjordes i såväl den politiska strukturen som i verksamheten.

Den 1 juli 2008 fick Hjälpmedelsnämnden ett nytt reglemente. Där tydliggörs nämndens uppdrag som beställare och Närsjukvårdsstyrelsens uppdrag som utförare. Sedan det nya reglementet kom har Hjälpmedelsnämnden prioriterat arbetet med att formulera mål och avtal. Måldokumentet fastställs i april 2009, och avtal med Närsjukvårdsstyrelsen, som reglerar och tydliggör beställar- och utföraruppdraget, kommer att fastställas i mitten av maj 2009.

Granskningen visar också att kommunikationen med kommunerna behöver utvecklas. Därför kommer Hjälpmedelsnämnden att genomföra en översyn av samverkan med kommunerna.

Rapport om arbetet med en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

De senaste åren har Landstinget Halland arbetat mycket med utvecklingen av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En stor del av arbetet har handlat om att stödja de olika verksamheterna i deras arbete. Nu finns en rapport som beskriver arbetet och behovet av fortsatt stöd.

Det hälsofrämjande arbetet handlar om att öka patientens kunskap om den egna möjligheten att påverka sin hälsa i positiv riktning, genom en bra livsstil. Det hälsofrämjande arbetet ska vara systematiskt så att hallänningen får samma budskap i livsstilsfrågor i hela hälso- och sjukvården.

Ett av Landstinget Hallands övergripande mål är God hälsa. Till målet finns en strategi – ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”. Folkhälsofrågan lyfts också fram i de strategiska dokumenten Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning och Hälso- och sjukvårdsuppdrag till driftstyrelserna samt i modellen Vårdval Halland.

Landstinget och länets kommuner har en gemensam folkhälsopolicy. För att precisera hälso- och sjukvårdens roll och uppgift i arbetet togs inriktningsrapporten ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland” fram år 2005.

Ett av de områden som prioriteras i policyn är goda levnadsvanor. I patientmötet får vårdpersonal tillfälle att kommunicera med patienten kring de olika livsstilsområdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak. I Vårdbarometern, som är en befolkningsundersökning om hallänningarnas erfarenheter av och synpunkter på vården, anger ungefär 90 procent av de tillfrågade att de ser positivt på att vårdpersonalen tar upp livsstilsfrågor i patientmötet.

Rapporten om implementeringen av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har också lämnats till landstingets lokala nämnder, och till Region Halland.

Gemensam policy visar vägen för folkhälsoarbetet i Halland

Landstinget Halland, Region Halland och de halländska kommunerna arbetar alla för en bättre hälsa för hallänningen, utifrån en gemensam folkhälsopolicy. Hur samverkan i folkhälsofrågor fungerar mellan de olika organisationerna har nu granskats. Landstinget Halland har yttrat sig över revisionsrapporten ”Samverkan i Folkhälsoarbete i Halland”.

Landstingsstyrelsen tycker att rapporten ger en rättvisande bild av hur samverkan i folkhälsoarbetet i länet går till. Men i arbetet bör ansvarsfördelningen mellan Region Halland, Landstinget Halland och kommunerna bli tydligare.

– Det blir också naturligt att se över detta när vi förbereder bildandet av den nya regionkommunen, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Folkhälsopolicyn betonar att folkhälsoaspekten bör finnas med som en naturlig del i såväl landstingets som kommunernas olika verksamheter. Policyn anger också att det ska finnas ett regionalt forum för folkhälsofrågor. Enligt revisionsrapporten saknas detta.

– Vi håller inte med om det, utan ser Region Halland som ett sådant forum. Regionstyrelsen kan behandla och fatta beslut om folkhälsofrågor av gemensamt intresse för länet, säger Mats Eriksson.

Landstingsstyrelsen anser att Region Halland bör ta fram underlag för hälsa och välfärd, som ska kunna användas också i kommunernas och landstingets utvecklingsarbete.

Policyn ger vägledning

Revisionsrapporten föreslår en gemensam folkhälsoplanering för hela länet. Landstingsstyrelsen anser att folkhälsopolicyn är tillräckligt vägledande för arbetet. Men ibland är det svårt att dra en tydlig gräns för folkhälsoinsatserna.

– Det viktigaste är att alla tar ansvar för sin roll i det här viktiga arbetet. Landstingets roll är att arbeta hälsofrämjande dels i sjukvårdens processer, dels i det enskilda patientmötet. Vi ska också ta fram underlag och material kring hur folkhälsa kan påverka sjukdomsutveckling, för att låta kommuner och regionen ta del av den kunskapen i sin samhällsplanering, säger Mats Eriksson.

Granskningen av samverkan kring folkhälsoarbetet har gjorts på uppdrag av revisorerna i Region Halland, Landstinget Halland och de halländska kommunerna. Syftet har varit att till exempel få svar på frågor om hur väl folkhälsoarbetet i länet stämmer överens med den halländska policyn, hur arbetet styrs, och vilken uppföljning och utvärdering som görs av arbetet.

Nytt avtal för kliniska prövningar av läkemedel

För att läkemedel ska kunna godkännas måste de testas i kliniska prövningar. Hur prövningarna ska ske regleras i avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Läkemedelsindustriföreningen. Nu finns ett nytt sådant avtal, som på ett bättre sätt än det gamla täcker behoven av en mer affärsmässig relation mellan sjukvårdshuvudmän och läkemedelsföretag.

I december 2008 godkände SKL:s styrelse en ny överenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen, och rekommenderade sjukvårdshuvudmännen att anta överenskommelsen.

Syftet med överenskommelsen är att ange förutsättningarna för parternas arbete kring kliniska prövningar samt att utgöra utgångspunkten för avtal mellan företag och berörd sjukvårdshuvudman.

Överenskommelsen reglerar två olika ansvarförhållanden: dels kliniska prövningar och studier som initieras av läkemedelsföretag och där företaget är sponsor, dels prövningar och studier som initieras och genomförs helt av sjukvårdshuvudmannen, med stöd från läkemedelsföretag. För varje prövning eller studie upprättas ett separat avtal mellan företaget och sjukvårdshuvudmannen.

Den nya överenskommelsen gäller från den 1 mars 2009 till och med den 28 februari 2011. Det gamla avtalet tecknades 1998.

Förändringar i landstingsstyrelsen

Dan Skantz, 2:e vice ordförande i landstingsstyrelsen, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i landstingsstyrelsens arbetsutskott. Lise-Lotte Olsson blir ny 2:e vice ordförande i landstingsstyrelsen.

I arbetsutskottet ersätts Dan Skantz från den 1 maj av Lars Fritzson. Lars Fritzson var tidigare ersättare i arbetsutskottet, och ny ersättare blir Margit Bik.

Dan Skantz har också avsagt sig uppdraget som ledamot i Länspensionärsrådet. Där ersätts han av Lise-Lotte Olsson, som tidigare var ersättare i rådet. Ny ersättare blir Lars Fritzson.

Dan Skantz lämnar sitt uppdrag som landstingsråd och gruppledare för Socialdemokraterna, men stannar kvar som ledamot i landstingsstyrelsen och i landstingsfullmäktige mandatperioden ut.

Vid dagens möte i landstingsstyrelsen behandlades också:

• Redovisning av kommunal medfinansiering (SOU 2009:21)

• Årsredovisning av donationsmedel

• Revisorernas granskning av interna kontrollrutiner – intäktskonton inom landstingsstyrelsens verksamhetsområden

• Anmälan av delegationsbeslut

• Anmälan av protokoll