Nyheter från landstingsstyrelsens möte den 1 juni 2009

Landstingsstyrelsen sammanträdde den 1 juni, och behandlade då bland andra följande ärenden.

Uppföljning efter fyra månader visar kärvt ekonomiskt läge

Landstinget har efter fyra månader ett resultat på -100 miljoner kronor. Prognosen för hela 2009 visar -242 miljoner kronor.

– Läget är allvarligt. Men vi ska se till att hallänningarna får den vård de behöver även i fortsättningen, genom att använda skattepengarna effektivt, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Landstingsstyrelsen behandlade idag årets första uppföljningsrapport.

Det negativa resultatet beror på sjukhusens underskott, men också på minskade skatteintäkter i förhållande till den plan som landstingsfullmäktige tog i november.

Kostnadsutvecklingen vid sjukhusen är alldeles för hög och både Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg har åtgärdsplaner för att minska kostnaderna och få en ekonomi i balans.

– Nu är det viktigt att se att åtgärderna ger resultat. Vi har tät dialog med sjukhusens styrelser och ledningsgrupper, så att vi tillsammans kan komma tillrätta med situationen, säger Mats Eriksson.

Landstingsstyrelsen behandlade under en särskild punkt åtgärder för en ekonomi i balans.

Tillgängligheten blir allt bättre

Tillgängligheten inom Vårdval Halland fortsätter att vara bland de bästa i riket. En allt större del av hallänningarnas vårdbehov kan också tillgodoses i närsjukvården, helt enligt intentionerna med Vårdval Halland.

När det gäller att öka tillgängligheten inom specialistvården har landstinget intensifierat arbetet. Och arbetet ger resultat – vid den första avstämningen erbjöds 80 procent av de patienter som väntar på mottagningsbesök tid inom vårdgarantins tidsgränser. För patienterna som väntar på behandling var siffran 90 procent. Det är en förbättring från tidigare år. Men fortfarande återstår mycket arbete för att nå Landstinget Hallands mål på en hundraprocentig tillgänglighet.

– Verksamheterna gör ett fantastiskt arbete med patienten i centrum, och resultaten går verkligen åt rätt håll, säger Mats Eriksson.

Fortsatt arbete för en ekonomi i balans

Hur ska Landstinget Halland klara det nuvarande ekonomiska läget, och hur ska den framtida utvecklingen säkras? Detta diskuterades på landstingsstyrelsens möte i dag.

Sedan tidigare har framför allt sjukhusen haft underskott. Dessutom har Halland under flera år varit det landsting som haft de snabbast ökande nettokostnaderna i Sverige. Landstinget Halland förväntas utöver detta få kraftigt minskade skatteintäkter de närmaste åren jämfört med tidigare beräkningar.

Landstingsstyrelsen behandlade i dag en rad åtgärder som syftar till att landstinget långsiktigt ska ha en ekonomi i balans.

Dels har sjukhusen redan presenterat åtgärdspaket för att få ekonomi och verksamhet i balans, dels pågår arbetet med att forma en landstingsgemensam plan som ska minska landstingets totala kostnader. Ledorden här är helhet, delaktighet och samordning.

Det finns stora samordningseffekter som kan ge rejäla kostnadsminskningar utan att kvaliteten på vården riskeras.

– Lösningen är inte att springa fortare utan att gå smartare, att jobba på nya sätt, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson. Jag är helt övertygad om att vi kan göra det, genom att dra nytta av hela landstingets resurser på ett planerat, samordnat sätt.

– De förändringar vi gör nu ska inte bara klara oss igenom de närmaste åren, utan också långsiktigt säkra våra möjligheter att fortsätta att utveckla vården i Halland. Det handlar om vår framtida välfärd.

I dagens beslut vill landstingsstyrelsen bereda väg för att, om det blir nödvändigt, ta av sparade medel.

– Det är viktigt att den ekonomiska krisen inte motverkar vår pågående utveckling där vi gör ständiga förbättringar av en säker och tillgänglig vård, säger Mats Eriksson. Det kan uppstå ett läge där vi använder sparat kapital, men det ska i så fall vara för särskilda satsningar, och varje krona vi då använder måste återställas i ett senare skede.

En åtgärd för att minska de totala kostnaderna de närmaste åren är att se över investeringarna.

– Vi har under några år investerat väldigt mycket, och det har vi haft råd med. Nu vill vi göra en konsekvensbeskrivning över vilka investeringar vi skulle kunna skjuta på framtiden.

Frågan går nu vidare till landstingsfullmäktige för beslut.

Landstingsdirektören har fått följande uppdrag i arbetet för en ekonomi i balans:

• Ta fram förslag till åtgärder som ger ökad helhet, samordning och bättre resursutnyttjande i den halländska hälso- och sjukvården.

• Ta fram förslag som stärker och utvecklar patientens säkerhet och väg genom vården.

• Ta fram förslag där specialiteter kan samlas och därmed ge ökad effektivitet och kvalitet i vården

• Fullfölja arbetet med produktionsplanering av vårdflöden i hela landstinget.

Inriktningsbeslut visar den fortsatta utvecklingen av vården

Hur ska hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård mötas? I den hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningen för 2010–2013 anges långsiktiga huvudinriktningar som landstinget ska följa för att uppnå de fem övergripande målen. Inriktningsbeslutet behandlades av landstingsstyrelsen i dag, för slutgiltigt beslut i landstingsfullmäktige i juni.

Inriktningsbeslutet utgår från befolkningens behov. De lokala nämnderna, som finns i varje kommun, har en viktig uppgift att bidra dels med kunskap om hälsoläget hos befolkningen, dels med beskrivningar och analyser av de förhållanden som påverkar befolkningens hälsa.

Landstingets fem övergripande mål är oförändrade 2010:

• God hälsa

• Nöjda och engagerade invånare

• God vård

• Stark ekonomi

• Stolta och engagerade medarbetare

För att nå målen ska landstinget arbeta efter ett antal olika inriktningar, bland andra:

God hälsa

Under 2010 ska Landstinget Halland fortsätta satsningarna på särskilda befolkningsgrupper, till exempel barn, ungdomar och äldre.

Den halländska hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande. Det handlar till stor del om att stödja hallänningen i riktning mot en positiv livsstil, men också om att kunna stödja allvarligt eller kroniskt sjuka personer.

Hälso- och sjukvården ska också utvecklas så att individen ytterligare sätts i fokus i hela vårdprocessen. Här är samverkan, samarbete, teamarbete och kompetensutbyte nyckelbegrepp. För att möta de äldres behov krävs en mer utvecklad samverkan mellan de olika aktörerna, till exempel sjukhus och närsjukvård.

Nöjda och engagerade invånare

Hälso- och sjukvården ska ha hög tillgänglighet. Den nationella vård- och behandlingsgarantin reglerar inom vilka tidsgränser patienten ska erbjudas vård.

Vårdval Halland sätter invånaren i centrum genom att var och en har möjlighet att välja ”sin” vårdenhet. Konkurrensen mellan vårdenheterna sker på lika villkor, oavsett driftsform, och hälso- och sjukvårdspengen följer invånarens val.

Vårdval Halland innebär också en frihet för vårdens medarbetare att utforma den bästa vården för invånarna.

– Det gäller att ta tillvara all den kompetens och kreativitet som finns i vården. Vårdval Halland stimulerar till att närsjukvården fortsätter att utvecklas. Målet är att mer av den öppna vården ska erbjudas nära invånarna, säger Mats Eriksson.

God vård

Patienterna i Halland ska få bättre information om till exempel vilka väntetider som gäller och vad vårdgarantin innehåller. Vården ska så långt det är möjligt kännetecknas av närhet till befolkningen, för att ge god kontinuitet, samordning och trygghet för patienten.

Närsjukvården ska vara det naturliga förstahandsvalet. Vårdenheterna ska vara patientens stöd, samordnare och lots i hälso- och sjukvården, och patienten ska uppleva vården som en helhet.

– Helhetstänkandet är en förutsättning för en effektiv vård. Vården ska utföras på rätt nivå, av rätt personal. Då utnyttjar vi våra resurser på bästa sätt, och får en god vård som också är kostnadseffektiv, säger Mats Eriksson.

För att behålla en god kvalitet på vården och samtidigt arbeta kostnadseffektivt, kan vissa verksamheter komma att samlas på ett eller ett fåtal ställen i Halland.

Patientsäkerheten är ett prioriterat område – alla patienter ska känna sig trygga och säkra i kontakten med vården. Bristande patientsäkerhet kan leda till vårdskador, som i första hand innebär lidande för patienten, men också längre vårdtider.

Stark ekonomi

Ekonomin ska vara i balans – intäkterna måste vara större än kostnaderna. Lågkonjunkturen innebär att landstingets intäkter de kommande åren blir väsentligt mindre än vad man räknat med tidigare.

– Vi ska använda skattebetalarnas pengar klokt, och planera på lång sikt. Det gäller att vi är förutseende och att vår verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv, säger Mats Eriksson.

Stolta och engagerade medarbetare

Det påbörjade arbetet med att skapa en gemensam värdegrund i Landstinget Halland fortsätter. Värdegrunden genomsyrar all kommunikation och ligger till grund för både interna och externa relationer.

Medarbetarna ska uppmuntras till en hälsosam livsstil. För att minska sjukfrånvaron ska både förebyggande och rehabiliterande insatser göras.

De närmaste åren kommer många medarbetare att gå i pension. Samtidigt går utvecklingen mot att det ställs allt högre krav på mer specialiserad kompetens.

– Det är av yttersta vikt att vi ser till att vi i framtiden får medarbetare med rätt kompetens. Vi ska samarbeta med de olika lärosätena för att påverka utvecklingen på utbildningssidan, och satsa på forskning, utveckling och utbildning, säger Mats Eriksson.

Inriktningen en del i planeringen

Inriktningsbeslutet är en del av landstingets planeringsprocess. Beslutet kommer i juni varje år, för att ge förvaltningarna god framförhållning när de planerar sin verksamhet. I slutet av året kommer budgeten och det hälso- och sjukvårdsuppdrag som driftstyrelserna får inför det kommande året.

Nu börjar arbetet med nya Region Halland

Nu börjar arbetet på allvar med att skapa nya Region Halland. Formellt blir det Landstinget Halland som ombildas. Nya Region Halland ska dels ska ta hand om uppgifter från dagens landsting och region, dels få nya uppdrag från staten. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för en kraftfull regional utveckling och tillväxt i Halland. Landstingsstyrelsen beslutade i dag om det fortsatta arbetet med att bilda regionen.

Alliansregeringen signalerade tidigare i år att Halland och Gotland är mogna att bilda regioner och att försöken med Region Skåne och Västra Götalandsregionen kan permanentas. Sedan dess har politiska diskussioner förts i Halland om hur det ska gå till. En särskild politisk kommitté har tillsatts och dess förslag har godkänts av samtliga partier.

Landstingsstyrelsens arbetsutskott ska, efter dagens beslut, tillsammans med tre representanter från nuvarande Region Hallands styrelse bli den politiska organisationskommitté som ska utarbeta förslag till ny politisk organisation. Arbetet ska stämmas av med de politiska partiernas gruppledare.

Landstingsdirektören fick uppdraget att leda arbetet med att ta fram den nya tjänstemannaorganisationen. Arbetet ska ske i samverkan med tjänstemannaledningen för nuvarande Region Halland.

Här är huvuddragen så här långt:

• Landstinget Halland ombildas formellt till den nya regionen.

• Det är klart utsagt att möjliga samordningsvinster ska tas till vara och att den nya organisationen inte får kosta mer än dagens, vare sig när det gäller förvaltnings- eller förtroendemannaorganisation.

• Uppdraget för nya Region Halland blir en kombination av de uppdrag som idag ligger på Landstinget Halland och dagens kommunala samverkansorgan Region Halland, samt nya uppdrag som staten förväntas lämna över till den nya regionen.

• Organisationen ska ha en demokratisk vald fullmäktigeförsamling. Under denna kommer det att finnas två styrelser, den nya regionens två ”ben”: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen som ansvarar för dagens landstingsfrågor, och Regionstyrelsen som ansvarar för frågor som regional utveckling, kultur, infrastruktur, miljö med mera.

• En särskild kommunberedning ska säkra hallandskommunernas medverkan och inflytande i nya Region Halland.

• Landstingsdirektören blir högste tjänsteman i den nya regionen.

Den 4 juni bjuds andra regionala aktörer in för att få information om processen.

En nationell cancerstrategi för framtiden

I En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11), ges förslag på hur framtidens behov av cancervård ska mötas. Landstingsstyrelsen konstaterar att strategin till stora delar stämmer väl överens med utvecklingen i Halland, där samverkan sker med både västra och södra sjukvårdsregionen.

– Vi är övertygade om att samverkan med stort regionalt inflytande är av stor vikt för att vården ska vara likvärdig. Och alla vårdnivåer ska vara inblandade i arbetet, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Landstingsstyrelsen betonar vikten av att landstingen och de mindre regionerna redan från början får vara en aktiv del av planeringen och utformningen av cancervårdens organisation. Vården ska vara organiserad utifrån patientens perspektiv, med en väl sammanhållen vårdkedja.

– Det finns idag väl fungerande regionala nätverk där alla inblandade yrkesgrupper samverkar för att utveckla cancervården. Det arbetet ska tas tillvara. Vi tycker inte att man ska centralisera mer vård än nödvändigt, utan det gäller att se helheten och hitta en bra balans mellan centralisering och decentralisering, säger Mats Eriksson.

Landstingsstyrelsen betonar att åtagande och kompetensutveckling ska vara i fokus på alla vårdnivåer, och landstingsstyrelsen tycker att betänkandet i det avseendet är otydligt.

– Vi tycker att balansen mellan behov av centralisering och samtidig decentralisering måste lyftas fram tydligare. Utifrån patientperspektivet är det också viktigt att vara tydlig kring olika nivåer av palliativ vård, säger Mats Eriksson.

Strategin är indelad i tre områden: medborgarperspektivet, patientperspektivet och kunskap- och kompetensförsörjning.

Medborgarperspektivet tar till exempel upp förslag på åtgärder mot rökning och överdriven exponering för UV-strålning. Också här stämmer inriktningen väl överens med det halländska arbetet med förebyggande insatser, tidig upptäckt och informationsspridning.

– Men för att vi ska kunna arbeta ännu mer förebyggande, som utredningen föreslår, så krävs att staten bidrar ekonomiskt, säger Mats Eriksson.

Utifrån patientperspektivet lämnas flera förslag på hur kommunikationen med patienten kan bli bättre, till exempel genom att ge patienten en fast kontaktperson.

Vad gäller kunskaps- och kompetensförsörjning konstateras att det hela tiden kommer ny kunskap och information inom området. Fler patienter har också ökade krav och förväntningar på hälso- och sjukvården. Samtidigt finns oroande prognoser kring kompetensförsörjningen. En åtgärd som föreslås i betänkandet är regionala cancercentra.

– En satsning på regionala centra med stark styrande roll kräver att det redan från början finns en representation från de olika regionala vårdnivåerna, betonar Mats Eriksson.

I betänkandet betonas vikten av en kraftfull och långsiktig satsning på högklassig cancerforskning, och landstingsstyrelsen vill särskilt lyfta fram den patientnära kliniska forskningen.

Landstinget Halland vill också lyfta fram behovet av strukturerat införande av nya metoder och läkemedel, baserat på en nationell värdering av evidens och hälsoekonomi.

Frågan om barnahus får anstå

Region Halland har utrett frågan om Barn och unga i centrum, BUC, eller ett så kallat barnahus. Landstingsstyrelsen tycker att etableringen av ett barnahus vore mycket positiv. I dagsläget finns dock ingen möjlighet att starta verksamheten.

Region Halland har lämnat ett förslag om att ett barnahus ska drivas som en försöksverksamhet under två år, med Halmstads kommun som projektägare.

– Det är viktigt att vi tillsammans hittar vägar för att minska påfrestningarna på de barn och ungdomar som far illa. Vi har varit i kontakt med Halmstads kommun, som delar vår uppfattning. Men kommunen har inga förutsättningar att starta verksamheten nu, och vi föreslår därför att frågan vilar och tas upp igen vid senare tillfälle, säger Mats Eriksson.

Ett barnahus vänder sig till barn mellan 0 och 18 år som utsatts för misshandel, sexualbrott eller som bevittnat våld i hemmet. Mottagningen ska vara barnanpassad, och flera yrkesgrupper och myndigheter ska samverka under samma tak.

Ändringar i tandvårdstaxan

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har tagit fram ett förslag till omräkning av så kallade referenspriser.

Referenspriserna har två grundläggande funktioner: dels ligger de till grund för beräkningen av patientens tandvårdsersättning i högkostnadsskyddet, dels tjänar de som vägledning för patienten genom att ange ett normalpris för en åtgärd, som ett ”jämförelsepris”.

Det är viktigt att referenspriserna följer kostnadsutvecklingen inom tandvården. Annars fungerar inte den konsumentupplysande funktionen, jämförelsepriset, och patientens stöd i högkostnadsskyddet urholkas. Därför kommer referenspriset att ses över regelbundet.

TLV har också tagit fram förslag till allmänna råd om statligt tandvårdsstöd, som visar hur regelverket kring tandvårdsstödet kan tillämpas.

Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige godkänner TLV:s ändringar från och med den 1 juli 2009.

Vid dagens möte i landstingsstyrelsen behandlades också:

• Landstingsstyrelsens uppföljningsrapport 1, 2009-04-30

• Revisorernas granskning av årsredovisning 2008 för Landstinget Halland

• Revisionsrapport – granskning av landstingets skogsförvaltning

• Revisionsrapport – granskning av landstingets uppföljning av Vårdval Halland

• Revisionsrapport – granskning av ledning och styrning inom närsjukvården

• Upptagande av checkräkningskredit

• Anmälan av delegationsbeslut

• Anmälan av protokoll

– Skogsegendomsdelegationen

– Landstingsstyrelsens arbetsutskott

För mer information:

Mats Eriksson, landstingsstyrelsens ordförande, tfn: 070-595 60 85

Catarina Dahlöf, landstingsdirektör, tfn: 076-818 48 96