Nyheter från landstingsstyrelsens möte

Landstingsstyrelsen sammanträdde idag och behandlade då nedanstående ärenden

Ekonomin fortsatt kärv i landstinget

Det ekonomiska läget i Landstinget Halland fortsätter att vara bekymmersamt. Efter juli månad visar prognosen att resultatet vid årets slut blir ett underskott på 194 miljoner kronor.

– Kostnaderna ökar fortfarande alltför snabbt. Det är av yttersta vikt att verksamheterna fortsätter arbetet med att komma i ekonomisk balans, och kanske också vidtar ytterligare åtgärder, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Landstingsstyrelsen behandlade idag den extra resultatrapport för perioden januari till juli, som kommer att presenteras för landstingsfullmäktige den 28 september.

Den främsta orsaken till den fortsatt alltför höga kostnadsutvecklingen är att Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg överskrider sina budgetar. Mycket kan förklaras av ökade lönekostnader, främst på Sjukhuset i Varberg.

Sjukhusen arbetar målmedvetet med att minska sina kostnader, utifrån de åtgärdsplaner de tagit fram. I flera fall går utvecklingen åt rätt håll – Länssjukhuset redovisar till exempel både ökade intäkter för den vård de producerar, och minskade personalkostnader.

– Men arbetet med att minska kostnadsökningen borde ha kommit igång tidigare. Nu vill vi få tydligare analyser från verksamheterna, så att vi kan se att de åtgärder som vidtas verkligen får den effekt som det är tänkt, säger Mats Eriksson.

Fortsatt positivt om väntetider

Tillgängligheten till specialistvården har blivit bättre, väntetiderna minskar både till besök och till behandlingar. Både Länssjukhuset och Sjukhuset i Varberg har utfört mer vård än beräknat. Det gäller främst den vård där patienten läggs in och får behandling på sjukhuset.

Många patienter har fått vård hos andra vårdgivare, för att slippa vänta på sin vård. För att klara vårdgarantin har landstinget också upphandlat vård för att komplettera det egna utbudet, bland annat inom ögonsjukvård.

– Det här är en mycket positiv utveckling, som visar att det arbete som görs ger resultat. Om utvecklingen håller i sig blir Halland ett av de landsting som får ta del av statens kömiljard, säger Mats Eriksson.

Prognos om underskott

Prognosen är att resultatet vid årets slut blir ett underskott på 194 miljoner kronor.

Den prognosen kan dock komma att påverkas bland annat av kostnaderna för vaccinationen mot den nya influensan och utvecklingen av skatteunderlaget. Konjunkturen innebär en fortsatt svag skatteutveckling.

Landstingsstyrelsen är bekymrad över den ekonomiska utvecklingen. Därför vill man att Landstingsfullmäktige betonar för driftstyrelserna hur viktigt det är att de fortsätter arbetet för att få ekonomi och verksamhet i balans.

För att förbättra och tydliggöra styrningen av de förvaltningar som har alltför höga kostnader, har kommunikationen mellan landstingsledningen och förvaltningsledningarna intensifierats.

– Vi har under sommaren fört samtal i konstruktiv och god anda. På så sätt har vi i landstingsledningen fått större insyn i både sjukhusens och närsjukvårdens situation, och kan bättre se olika orsaker till varför ekonomi och verksamhet inte är i balans, säger Mats Eriksson.

Samtalen visar att det finns behov av att förbättra och tydliggöra styrning och ledning inom båda sjukhusen, framförallt på Sjukhuset i Varberg. Dessutom behöver landstingsstyrelsens ägarstyrning bli tydligare, bland annat genom tydligare anvisningar. Förvaltningarna behöver också bli bättre på att hela tiden analysera sina resultat, och följa kostnadsutvecklingen i relation till mängden vård som utförts.

Uppfattningen är dock att Länssjukhuset beaktat resultaten från översynerna som gjordes och påbörjat ett utvecklingsarbete som stödjer landstingets styrning. Som exempel kan nämnas tydligheten i ledningsorganisationen och intäktsredovisningen på verksamhetsnivå.

Avgiftsfri vaccination mot den nya influensan

Alla hallänningar kommer under hösten att erbjudas vaccin mot den nya influensan, ”svininfluensan”. Vaccination anses som den mest effektiva åtgärden för att hindra smittspridning under en influensapandemi.

– Så många som möjligt bör alltså vaccinera sig, och vi följer rekommendationen att erbjuda vaccinationen utan avgift, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Vårdenheterna inom Vårdval Halland blir centrala när alla invånare erbjuds vaccination.

– I den nära vården finns vana och rätt kompetens, och vi kan också erbjuda vaccination över hela länet, säger Mats Eriksson.

Vaccinationen av alla hallänningar är en stor utmaning som kräver omfattande planering, med bland annat tillfälliga vaccinationsmottagningar och ökade öppettider. Varje person ska få två vaccindoser med två till fyra veckors mellanrum.

Klart med ekonomisk ersättning till vårdenheterna

Landstingsstyrelsen beslutade idag att ersättningen till de vårdenheter inom Vårdval Halland som genomför vaccinationen blir 55 kronor per vaccination.

Styrelsen beslutade också att ta kostnaderna för övriga gemensamma utgifter i samband med vaccineringen. Det är kostnader för bland annat själva vaccinet, information till hallänningarna, eventuella extra lokaler etc.

Den totala kostnaden för vaccinationerna är svår att beräkna. Kostnaden för vaccineringen och vaccinet uppgår dock till drygt 66 miljoner kronor. Därtill kommer kostnader för till exempel transporter och extra lokaler, och hur stora de kostnaderna blir vet man först när alla detaljer kring det praktiska genomförandet är klara.

Staten har avsatt pengar till landstingen för kostnaderna för pandemin. Enligt preliminära beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting får Landstinget Halland drygt 30 miljoner kronor av de pengarna.

Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att hallänningarna ska erbjudas gratis vaccination mot den nya influensan. Det ska också gälla dem som är bosatta i andra landsting, men tillfälligt arbetar eller studerar i Halland, samt personer från andra länder som till exempel studerar här eller är asylsökande.

Samlad information på www.Lthalland.se/influensa

På landstingets webbplats, med direktadressen www.Lthalland.se/influensa, finns till exempel frågor och svar om sjukdomen och information om varför man ska vaccinera sig. Information om vart man ska vända sig för att bli vaccinerad kommer att finnas på webbplatsen från mitten av september. Dessutom kommer information att ges bland annat via annonser i dagspress och direktutskick till hushållen.

Pandemiläget och planerna för massvaccination i Halland presenteras i ett särskilt pressmeddelande.

Förtroende viktigt i kontakt med patientnämnden

Den som kontaktar patientnämnden ska kunna lita på att inga känsliga uppgifter lämnas mellan nämnden och hälso- och sjukvården. Därför föreslår Socialdepartementet en ändring av offentlighets- och sekretesslagen.

– Det är ett bra förslag. Patienter och anhöriga måste kunna vända sig till patientnämnden i fullt förtroende, annars urholkas nämndens funktion, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om när sekretessen i hälso- och sjukvården får brytas. Förslaget är alltså att den regeln inte ska gälla patientnämndernas verksamhet.

Den som har synpunkter på vården kan vända sig till Patientnämnden i Halland, som är ett samarbete mellan landstinget och de halländska kommunerna. Patientnämnden ska vara fristående och opartisk, och uppgifter som lämnas till nämnden ska enligt förslaget inte kunna föras vidare till en annan del av hälso- och sjukvården, utan patientens samtycke eller efter en sekretessprövning.

Landstingsstyrelsen stödjer förslaget till ändring, som föreslås träda ikraft den 1 april 2010.

Nya regler för provrörsbefruktning

Landstingsstyrelsen godkände idag nya regler för provrörsbefruktning, IVF-behandling, som ska gälla i hela Halland. De nya reglerna ger bättre möjligheter att använda frysta embryon, vilket bland annat innebär medicinska fördelar för den kvinna som behandlas.

Det är Region Skåne som tagit fram de nya reglerna. Att använda frysta embryon ger medicinska fördelar – behandlingen är till exempel enklare och innebär färre besök, vilket underlättar för den kvinna som behandlas. Dessutom finns en möjlighet att spara ungefär 3,5–4 miljoner kronor per år för södra sjukvårdsregionen. De pengarna föreslås i så fall placeras i en särskild fond, som ska användas till utveckling av den reproduktionsmedicinska servicen.

De nya reglerna ändrar inte de kriterier som gäller för att komma ifråga för offentligt finansierad IVF-behandling.

----------------------------------------------------

Niklas Mattson (KD) hade två yrkanden:

– dels att en ny att-sats skulle läggas till om att inte tillåta ytterligare gentester (PGD), för att sortera bort embryon med genetiska sjukdomar

– dels att ett nytt stycke skulle läggas till i själva ärendet.

Landstingsstyrelsen beslutade till förmån för arbetsutskottets förslag.

Samverkan viktig för bra rehabilitering

En tydligare rehabiliteringsgaranti, som ska ingå i den nationella vård- och behandlingsgarantin. Det föreslås i delbetänkandet ”Bättre samverkan – Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring”.

– Utredningen innehåller flera goda förslag som stärker patienternas ställning, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Rehabiliteringsgarantin omfattar idag till exempel patienter med långvarig smärta från nacke, axlar och rygg samt patienter med depression eller ångest. Garantins utformning varierar mellan olika landsting och regioner, och landstingsstyrelsen påpekar att de olika uppdragen behöver anpassas till vårdvalsmodellen.

Landstingsstyrelsen anser att benämningen rehabiliteringsgaranti kan upplevas missvisande, eftersom all rehabilitering inte omfattas av garantin.

– Vi menar att medicinsk rehabilitering ska ses som en behandling och omfattas av den nationella vård- och behandlingsgarantin, säger Mats Eriksson.

Utredningen innehåller förslag på förbättringar och utveckling av medicinsk rehabilitering, där flera aktörer är involverade. För att sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringen ska bli så bra som möjligt för patienten är det nödvändigt att de olika aktörerna samverkar på ett bra sätt.

– I Halland har samverkansarbetet sin grund i en handlingsplan som landstinget och försäkringskassan tagit fram gemensamt, för en förbättrad sjukskrivningsprocess. Det arbetet har varit framgångsrikt, säger Mats Eriksson.

I betänkandet föreslås också att Socialstyrelsen ska få ett särskilt uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för rehabiliteringsåtgärder. Landstingen ska arbeta för att öka tillgängligheten till rehabilitering, utveckla behandlingsstrategier och förbättra samverkan för att göra det möjligt för patienten att komma tillbaka i arbete.

Försäkringskassan föreslås få möjlighet att överlåta sin lagstadgade samordningsroll för rehabiliteringsinsatser till en annan aktör. Landstingsstyrelsen påpekar i sitt yttrande till socialdepartementet att det förslaget kräver tydliga riktlinjer och avgränsningar av vad uppdraget för aktören omfattar.

Dubbelspår prioriteras i ny plan

Nu finns ett förslag på hur infrastrukturen i Halland ska utvecklas på lång sikt. Det är Region Halland som på regeringens uppdrag gjort ett förslag till ”Infrastrukturplan för Halland 2010–2021”. Landstingsstyrelsen har haft förslaget på remiss och tillstyrkte det idag.

Förslaget utgår bland annat från propositionen ”Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt”. I planen prioriteras bland annat investeringar i vägar och kollektivtrafik. Utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan anges som det viktigaste infrastrukturprojektet i Halland.

Förslaget har tagits fram i samverkan med länets kommuner, landstinget och andra viktiga aktörer i Halland. Region Halland har också gjort en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalken. Förslaget går nu vidare till Näringsdepartementet, för beslut av regeringen i december 2009.

Viktigt kunna använda statliga avtal

Landstinget Halland har yttrat sig över Statskontorets rapport om en effektivare statlig inköpssamordning. I rapporten föreslås att landsting och kommuner inte längre ska ha rätt att göra avrop från de statliga ramavtalen. Det gäller till exempel inköp av datorer, mobiltelefoner, skrivare och kopiatorer.

– Vi vill även i fortsättningen ha möjlighet att använda oss av de statliga ramavtalen. Annars kommer vi att behöva göra en mängd fler upphandlingar ute i landstingen. Det blir naturligtvis dyrare och tar tid från övrig verksamhet, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Rapporten slår fast att dagens organisering av den statliga inköpssamordningen inte är ändamålsenlig. Idag finns både ramavtalsansvariga myndigheter och en samordningsansvarig myndighet. Statskontoret föreslår att det istället ska finnas en ny myndighet för samordnad statlig upphandling. På så sätt kan man få både mer förmånliga inköpsvillkor och en mer kostnadseffektiv upphandlingsprocess.

Landstinget ställer sig bakom förslagen till ökad effektivisering av den statliga inköpssamordningen, men vill även i fortsättningen ha möjlighet att göra avrop på de statliga ramavtalen.

Tydligare ansvar för smittskyddsfrågor

Betänkandet ”Ett effektivare smittskydd” föreslår en ny smittskyddsmyndighet där delar av Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet sammanförs. På så sätt ska ansvaret för smittskyddsfrågorna bli tydligare.

– Det här är en god tanke. Idag finns två myndigheter med ansvarsområden som går in i varandra, och det blir otydligt, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Enligt smittskyddslagen har landstingens smittskyddsläkare och behandlande läkare det operativa ansvaret för smittskyddet. Den nya smittskyddsmyndigheten föreslås få en rådgivande och stödjande roll, medan den normerande funktionen och tillsynen ska ligga kvar hos Socialstyrelsen.

I betänkandet föreslås också att den hittills fristående Strama-verksamheten, som arbetar för rationell läkemedelsanvändning, ska ingå i den nya myndigheten.

Halmstads Fontänhus ansöker om bidrag

Halmstads Fontänhus vill att Landstinget Halland bidrar med 150 000 kronor för 2009. Landstingsstyrelsen vidhåller att verksamheten är en kommunal angelägenhet och avslår därför ansökan.

I juni skrev fontänhuset och informerade landstingsstyrelsen om att tillskottet på 150 000 kronor behövs för att fontänhuset inte ska tvingas lägga ner sin verksamhet i höst.

Landstingsstyrelsen ser positivt på den verksamhet som bedrivs i fontänhusens regi. Både 2007 och 2008 har landstinget bidragit ekonomiskt till verksamheten, för att ge den goda möjligheter att etablera sig och hitta andra delfinansiärer. Landstingets bidrag har hela tiden förutsatts vara tidsbegränsat till två år, och upphörde därför som planerat.

Vid dagens möte i landstingsstyrelsen behandlades också:

• Återrapportering av uppdrag med anledning av ekonomisk information efter fem månader 2009.

• Revisionsberättelser för landstingsstyrelsens stiftelser.

• Remiss – protokoll och revisionsrapport – Granskning av Landstingsfastigheter.

• Försäljning av två bostadsrättslägenheter i Fyllinge.

• Dokumenthanteringsplan för kvalitets- och säkerhetsavdelningen.

• Personaldatorer

• Landstingsstyrelsens sammanträdesprogram för år 2010.

• Anmälan av delegationsbeslut.

• Anmälan av protokoll

– Skogsegendomsdelegationen

– Landstingsstyrelsens arbetsutskott.

Landstingsfullmäktigeärenden:

• Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2008.

• Motion om specialistkompetens inom geriatrik/gerontologi i närsjukvården.

• Annonsering av landstingsfullmäktiges sammanträden 2010.

• Landstingsfullmäktiges sammanträdesprogram för 2010.

För mer information:

Mats Eriksson, landstingsstyrelsens ordförande, tfn: 070-595 60 85

Catarina Dahlöf, landstingsdirektör, tfn: 076-818 48 96