Samtal och samverkan i fokus på Region Hallands dag i Almedalen

 

”Samhällsbygge pågår” var det övergripande temat på Region Hallands dag i Almedalen. Det blev många viktiga och givande samtal mellan förtroendevalda och tjänstemän från stat, kommuner och regioner, representanter för företag och organisationer samt andra intresserade. Digitalisering och bredbandsutbyggnad, sjukvårdens utveckling, bostadsbyggande och hur livsmedelsproduktionen kan bli ännu bättre stod på agendan.

När Region Halland bjöd in till sin dag på Sjöbergs bakgård i Visby så var alla välkomna att delta för att diskutera viktiga frågor med makthavare och sakkunniga. Trots den stenhårda konkurrensen under onsdagen i Almedalsveckan var det många som tog chansen, och det blev trångt i det stora partytältet. Att man dessutom bjöds på en äkta halländsk kulinarisk upplevelse gjorde arrangemanget extra uppskattat.
Den viktiga digitaliseringen av offentlig sektor stod i fokus under ett av dagens seminarier, men också när bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) gästade Region Hallands kvällsmingel. Han gillade Hallands modell för en snabb utbyggnad av fibernätet.


Digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) gästade Region Hallands kvällsmingel och samtalet kom bland annat att handla om Hallands utbyggnad av bredband

Modell för Sverige
– Halland har tagit ett regionalt grepp och gör ett samordnat agerande för alla hushåll. Det är en modell som vi måste dra vidare till andra områden också. Övriga Sverige behöver lösningar i stil med det ni gjort, sa Peter Eriksson bland annat.
Under dagen hade en ingående diskussion förts om hur den offentliga sektorn kan utveckla sina digitala lösningar.

Ett annat ämne var sjukvårdens utveckling där patienterna allt mer ska bli partner och delaktiga i sin vård.
I ett seminarium om bostadsbyggande och infrastruktur diskuterades bland annat vikten av att det finns planlagda områden att bebygga.
Johan Edstav är statens samordnare för byggandet av nya städer och stadsdelar. Det gäller att tänka stort, menade han.
– Vi behöver ha en hög byggnadstakt under minst ett decennium framåt, och det kan vi ha om kommunerna jobbar med större områden och hela tiden arbetar med sina planer så att det finns områden att bebygga.
Halländsk mat
Under lunchen och till kvällsminglet bjöds på fräsch, välsmakande mat av halländska råvaror och menyn hade komponerats av matentreprenören Lisa Lemke. Hon berättade om hur fantastiskt Halland är för matintresserade:
– Det finns på så liten yta så otroligt många duktiga producenter och bra råvaror och vi jobbar mycket på att samverka med och stödja varandra. Vi brukar prata om att vi inte konkurrerar utan är konkullegor.
Under Region Hallands dag i Almedalen låg fokus på samtal och dialog. Sedan rutinerade moderatorn Willy Silberstein gjort korta intervjuer med beslutsfattare och experter blev det rundabords-samtal där alla i publiken blev engagerade.
Viktiga samtal och samarbeten
Regionstyrelsens ordförande Mats Eriksson (M) var mycket nöjd med dagen:
– Vi vill lyfta frågor som är viktiga för Hallands och Sveriges utveckling, säger han. Det här är frågor som vi löser i samarbete och samverkan och då är samtalet centralt.
– Vi vill verkligen ge dialogen utrymme, att inte bara ha föredrag och föreläsningar från en scen, säger regiondirektör Catarina Dahlöf.
– Det har blivit angelägna och inspirerande möten och samtal om avgörande frågor för den fortsatta utvecklingen.

Här följer en lite mer utförlig rapport från Region Hallands dag i Almedalen 2017

Lunchmingel: Lisa Lemke och det nya livsmedelsprogrammet
Rollbyte: Vad händer när patient blir partner?
Livsplats: Hur bygger vi hållbart?
Ekosystem: Hur skapar vi offentlig digital nytta?
Kvällsmingel med digitaliseringsminister Peter Eriksson

MED MATEN I FOKUS
Lisa Lemke, välkänd halländsk matkreatör och entreprenör hade komponerat den mat som Region Halland bjöd sina besökare på under dagen.
– Jag ska visserligen öppna min egen restaurang för säsongen i kväll, men det här uppdraget kunde jag inte tacka nej till, sa hon.

Halländska matprofilen Lisa Lemke hade satt samman en lunchlåda helt baserad på halländska råvaror. Till den serverades must på halländska äpplen.

Rätterna hon bjöd på bestod helt av halländska råvaror, och Lisa Lemke kunde inte nog hylla Halland som en god plats för den som jobbar med och är intresserad av mat.
– Jag jobbade länge i Göteborg och mina kollegor och kompisar tyckte absolut att jag måste flytta till Stockholm för att utvecklas vidare, men jag drog istället till Falkenberg och det har jag aldrig ångrat. Det mina kollegor i Stockholm får jaga i saluhallarna kan jag själv gräva upp på leverantörens åker…
Konkullegor i Halland
– Halland är fantastiskt. Det finns på så liten yta så otroligt många duktiga producenter och bra råvaror och vi jobbar mycket på att samverka med och stödja varandra. Vi brukar prata om att vi inte konkurrerar utan är konkullegor. I Halland är maten inte bara något vid sidan av för våra gäster och besökare, för många är den anledningen till att de kommer just till oss.
Nytt livsmedelsprogram
Stefan Bengtsson (C), regionstyrelsens 1:e vice ordförande, berättade om arbetet med det nya halländska livsmedelsprogrammet:
– Vi behöver kraftsamla för att utveckla den halländska livsmedelssektorn ännu mer. Det handlar bland annat om logistik och kompetensförsörjning och om att utveckla det goda halländska samarbetet.
I det efterföljande samtalet lyftes bland annat frågan om hur den offentliga sektorn agerar till exempel när det gäller upphandlingar. Det är ofta svårt för små aktörer att vara med i dessa, menade en av mötesdeltagarna.
– Det är en fråga som vi tar upp i livsmedelsprogrammet, sa Stefan Bengtsson. Det handlar om hur vi utformar upphandlingar så att det blir lättare för små, lokala aktörer att vara med.

PATIENTEN SOM PARTNER
Hur kan hälso- och sjukvården riva murar och organisatoriska gränser och hur kan patienter och närstående bli mer delaktiga? Det var grundfrågor i dagens första större seminarium.

I stället för att jobba FÖR patienterna ska vården jobba MED dem, menade Therese Scott Duncan som arbetar med utveckling av delaktighet inom cancervården (mitten).

Therese Scott Duncan jobbar på Karolinska Institutet och för Regionalt cancercentrum.
Hon arbetar bland annat med frågan om hur patienter kan bli mer delaktiga i sin egen vård.
– Det finns innovationer som tas fram av patienterna själva, berättade hon. Ett kompetenscentrum där patienter kan bli djupare engagerade i vården är på gång.
– Istället för att arbeta FÖR patienterna ska vi jobba MED dem.
Trögt införa ny patientlag
Lars-Torsten Larsson jobbar på Socialstyrelsen bland annat med att följa upp vilket genomslag den nya patientlagen har fått. Han gav en ganska mörk bild.
– Det går inte så fort att stärka patientens ställning och på en del områden har det rent av gått bakåt, sa han.
Finns det något som andra kan lära av Halland? undrar moderatorn Willy Silberstein:
– Halland har en unik tillgänglighet. Där finns mycket för andra att lära av.
Martin Engström, chef för Hallands sjukhus, berättade att man på sjukhusen hela tiden strävar efter att göra patienter och närstående mer delaktiga:
– Våra patienter är med i arbetet när vi utformar våra processer och vi gör kontinuerliga utvärderingar av hur man upplever samverkan mellan oss och primärvården.
– Sjukvården måste i framtiden bli mindre modellorienterad eftersom varje patient är unik.
Vården står vid vägskäl
Mats Eriksson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Halland, menade att svensk sjukvård står inför ett vägskäl där det gäller att arbeta tillsammans med patienterna.
– Det är ju patienten själv som bäst vet hur man har det. Det måste bli enklare för patienter att komma i kontakt med hälso- och sjukvården och rapportera in sina erfarenheter. Vi behöver göra en ordentlig, digital satsning samtidigt som vi ser till att alla våra medarbetare får möjlighet att arbeta på toppen av sin förmåga.
I de gruppsamtal som följde pratade man bland annat om att riva murar, till exempel mellan socialtjänst och primärvård och att undvika att patienter ”tappas bort” i gränslanden. Man talade om samarbetet mellan sjukvårdens olika nivåer, om patienterna som en outnyttjad resurs och att det behövs mer struktur för att få med dem i vårdens arbete.

SAMVERKAN FÖR HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGE
Genom gränsöverskridande samverkan kan vi få fler bostäder och en hållbar infrastruktur. Dagens andra seminarium handlade mycket om samarbete.

Panelen diskuterade bland annat ett hållbart samhällsbyggande och hur bostadsbyggandet kan öka. Willy Silberstein, Johan Edstav, Dag Hultefors, Rudiger Ahrend, Lina Bjerke och Alexandra Laurén

Alexandra Laurén är vice VD och leder byggjätten Skanskas affärsutveckling. Hon berättade att företaget har ett mål att bygga 700 000 bostäder till 2025. Genom samordning och planering försöker man bygga effektivt och hålla nere kostnaderna.
– Men det handlar inte bara om bostäder, vi måste bidra till att hela samhället fungerar, menade hon.
Stort och långsiktigt
Johan Edstav är statens samordnare för byggandet av nya städer och stadsdelar. Enligt honom gäller det att tänka stort och långsiktigt.
– Vi behöver ha en hög byggnadstakt under minst ett decennium framåt, och det kan vi ha om kommunerna jobbar med större områden och hela tiden arbetar med sina planer så att det finns områden att bebygga.
– Med en stark politisk vilja som håller över mandatperioderna så kan detta fungera.
Förena stad och landsbygd
Lina Bjerke från Internationella Handelshögskolan i Jönköping forskar på hur kommuner kan vara attraktiva för boende och företagande.
– Det viktiga är samverkan, att man tänker utanför sin egen plats. Och att få ihop landsbygd och stad på ett bra sätt.
Dag Hultefors (M), ordförande för Region Hallands Tillväxtutskott, berättade att det halländska bostadsbyggandet i fjol var det största på tio år.
– Det byggdes runt 1 500 bostäder 2016, men våra analyser visar att det behöver byggas dubbelt så många per år de närmaste åren. Många vill flytta till Halland som är ett av Sveriges snabbast växande områden.
– En av utmaningarna är kompetensförsörjningen inom byggsektorn, framhöll Dag Hultefors (M).
I de gruppdiskussioner som sedan följde talades det bland annat om dynamiken mellan stad och landsbygd och att det är viktigt att inte glömma landsbygden. Det handlade också om byggandet av nya stadsdelar, bland annat att ge plats åt kulturen som är en viktig faktor för en god livsplats. En grupp talade om värdet av att mixa olika bostadsformer och att skapa mötesplatser mellan människor. Mångfald skapar förnyelse och tillväxt.

BÄTTRE DIGITALA LÖSNINGAR I OFFENTLIG SEKTOR
Offentlig sektor behöver bli bättre på att dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Hur kan takten i utvecklingsarbetet ökas? Om detta handlade dagens tredje seminarium.

Digitala lösningar i offentlig sektor var ett ämne som engagerade i samtalen runt borden. Här hämtar Patrik Sundström, SKL, in synpunkter från några deltagare.

Sverige ligger bra till när det gäller digitaliseringen, men trenden är svagt nedåtgående, berättade Carl Heath från statliga forskningsbolaget RISE.
– Vi startade tidigt men har kanske varit lite för nöjda på senare år, sa han. Stat, kommuner och landsting behöver satsa nu för att återta tätpositionen.
Automatiska mätningar
Ann-Christine Hertz leder Hälsoteknikcentrum Halland som är ett samarbete mellan kommuner, region och högskola. Hon berättade att många olika projekt är igång för att utveckla digitala tjänster på hälsoområdet. Som exempel gav hon ett nytt sätt att ta emot patienter på vårdcentralen.
– Vi stödjer utvecklingen av teknik som gör att viktiga hälsomätningar kan göras automatiskt, vilket kan göra vården effektivare och säkrare.
Patrik Sundström arbetar med utveckling av ehälsa på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Det kommer att bli dramatiskt bättre vård när vi kan använda tekniken mera. Det finns mycket som invånare och patienter kan göra själva med nya digitala lösningar. Och tekniken kan stödja ett bättre omhändertagande i vården.
– Halland har hittat en bra mix för utvecklingen, med ett bra samarbete mellan kommunerna och regionen som knutit till sig näringsliv och högskola.
Utveckla standarder
Lars Lundberg är IT-expert på Almega. Han gav exempel på tekniska tillämpningar som finns eller är på väg fram. Det kan handla om trygghetslarm eller olika sätt att mäta hälsan.
– Vi måste börja standardisera mera så att de tekniska lösningarna kan fungera oavsett var i landet man befinner sig. Ju mer standardiserat det blir, desto enklare blir det för offentliga aktörer att handla upp en tjänst utan att bli beroende av en enskild leverantör.
Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), 2:e vice ordförande i regionstyrelsen, talade om den halländska utbyggnaden av bredband:
– Vår satsning var nödvändig för att hallänningarna ska kunna få del av alla de möjligheter som kommer framöver. Nu ligger Halland i topp när det gäller utbyggnadstakten. Det här är en satsning som kommer att betala sig snabbt.
Det blev många spännande samtal runt borden. Det handlade bland annat om integritet och vad som behöver göras för att upprätthålla den. I en grupp pratade man om digitaliseringens möjligheter, till exempel att bygga upp små mikrovårdcentraler eller tekniska vårdnoder på den halländska landsbygden. Man pratade också om att det är en utmaning att fånga upp de förslag på nya lösningar som medarbetarna i till exempel vården har.


MINISTERBESÖK PÅ KVÄLLSMINGEL
När bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) gästade Region Hallands kvällsmingel kom det bland annat att handla om Hallands modell för en snabb utbyggnad av bredbandsfiber till alla.

– Halland har tagit ett regionalt grepp och gör ett samordnat agerande för alla hushåll. Det är en modell som vi måste dra vidare till andra områden också. Övriga Sverige behöver lösningar i stil med det ni gjort, sa han bland annat.
Måste nå ut till alla
Det blev ett samtal från scenen med ministern och de ledande halländska regionpolitikerna.
– Vi kan inte allt bäst själva, vi måste ta hjälp av andra, menade Mats Eriksson. Vi ser att det måste finnas fiber i backen om hela Halland ska kunna ta del av framtidens digitala tjänster.
– Det är en stor möjlighet för till exempel hemsjukvården att använda digitala tjänster på olika sätt, men då måste det nå ut till alla, sa Lise-Lotte Bensköld Olsson.
– Det är viktigt att få fram en tydlig nytta till våra invånare och konsumenter så att alla förstår varför det är bra att vara med på digitaliseringen, betonade Peter Eriksson.
– Hur vi jobbar med dem som väljer att inte koppla upp sig är en viktig fråga, sa Dag Hultefors. Det finns ett demokratiskt perspektiv när allt fler samhällstjänster blir digitala.
Digitala vårdcentraler?
Samtalet kom också att handla om vårdens digitalisering och de möjligheter dessa erbjuder. Hur ser till exempel vårdcentralerna ut framöver och vilka tjänster kan erbjudas digitalt?
– Ica startar nu små ”vårdcentraler” med koppling till sina apotek där doktor finns via länk och en sjuksköterska på plats, sa Peter Eriksson.
Mats Eriksson efterlyste mer nationell samverkan kring digitaliseringen:
– Det vore jättebra med en arena mellan regeringen, regionerna och kommunerna för att få snabbare genomslag, menade han.
Biträdande regiondirektör Jörgen Preuss, som ledde samtalet, kom med ett förslag:
– Kan Halland kanske vara en pilotregion för att tillsammans med regeringen utveckla de digitala tjänsterna inom hälso- och sjukvården?

Region Hallands dag slutade med ett välbesökt och uppskattat kvällsmingel.