7 september 2011

Här finns korta nyheter från regionstyrelsens möte den 7 september.

Risk- och sårbarhetsanalys godkänd

Regionstyrelsen godkände i dag den risk- och sårbarhetsanalys som tagits fram för Region Hallands verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalysen tar upp olika så kallade ”extraordinära händelser”, sannolikheten för att de ska inträffa, och vilka konsekvenserna kan bli för Region Halland. Särskilt fokus har lagts på avbrott i vattenförsörjningen, elförsörjningen och störningar i datakommunikation.

Analysen har gjorts i enlighet med en lag från 2006 som slår fast vad kommuner och landsting ska göra inför och vid ” extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.” Inom vissa områden behöver regionen vidta åtgärder, vilket blir driftnämndernas ansvar.

Analysen kommer nu att skickas in till Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt till länsstyrelsen.

Regionstyrelsen positiv till järnvägssatsningar

En snabb och tillförlitlig kollektivtrafik är en viktig förutsättning för god tillväxt och utveckling i Halland. Ett av målen för Region Halland 2012–2015 är att andelen kollektivtrafik ska öka och bli mer attraktiv. Region Halland är inte minst positiv till satsningar på järnväg, och har nu fått möjlighet att yttra sig över Trafikverkets utredning ”Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012–2021”.

– Redan idag är det många invånare som reser kollektivt med tåg till sina arbeten. För att fler ska välja att ta tåget krävs att vi hela tiden jobbar med att korta restiderna och öka punktligheten, säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande.

Under flera år har Region Halland arbetat för en utbyggnad av hela Västkustbanan till dubbelspår. I den nationella infrastrukturplanen för 2010–2021 finns den återstående sträckan mellan Varberg och Hamra med, men med genomförande sent under planperioden. I Trafikverkets utredning föreslår man att ett fåtal investeringar tidigareläggs, men Varbergsetappen är inte ett av dessa projekt.

– Vi anser att det är viktigt att prioritera utbyggnaden av Västkustbanan eftersom det är den sista sträckan för ett komplett dubbelspår i Halland, säger Gösta Bergenheim.

Utredningen föreslår vidare att det ska finnas tillräckligt med pengar för att utöka järnvägens kapacitet där bristerna är som störst. Men regionstyrelsen tycker att ambitionsnivån måste vara högre än så för att den svenska järnvägstrafiken ska kunna fortsätta att utvecklas.

– Att regeringen nu aviserat en satsning på fem miljarder kronor på framför allt järnväg är ett steg i rätt riktning, säger Gösta Bergenheim.

Resecentrum har stor betydelse
Ombyggnader av resecentrum tas inte upp i utredningen, och det anser regionstyrelsen är en brist.

– Det måste vara smidigt att resa, och här har bra resecentrum stor betydelse, eftersom de har stor påverkan på hur väl tågresandet fungerar ihop med övrig kollektivtrafik, säger Gösta Bergenheim.

Utredningen lägger fram ett antal förslag till åtgärder för att öka järnvägens kapacitet. En del av åtgärderna täcks av pengar som är avsatta i den nuvarande planen för järnvägstrafik, andra kräver mer pengar.

Remisstiden för utredningen löpte ut den 31 augusti. Regionens remissvar har därför formellt tagits som ett ordförandebeslut, efter samråd med kommunerna, och delgavs regionstyrelsen under dagens möte.

Nytt planeringssystem föreslås
Regionstyrelsen ställde sig också bakom ett yttrande över förslag till nytt planeringssystem för förvaltning och utveckling av transportinfrastrukturen. Planeringssystemet föreslås omfatta alla trafikslag och ska bidra till att de transportpolitiska målen nås.

Utredningen föreslår att planeringsramarna för investeringar i transportinfrastruktur delas upp på storstadslän och landet i övrigt, vilket regionstyrelsen är tveksam till.

– Vi tycker att man ska se till helheter. Halland är ingen storstadsregion men vi är nära kopplade till Göteborg, och arbetar aktivt för att öka kopplingarna till Skåne. Vi har svårt att se hur en uppdelning skulle främja utvecklingen och tillväxten utmed Västkusten, säger Gösta Bergenheim.

Nytt EU-projekt gynnar Hallands utveckling

Att skapa en gynnsam utveckling för bland annat infrastruktur, arbetsmarknad och kultur är huvudsyftet när Region Halland nu går in i EU-projektet Coinco North II. Regionstyrelsen fattade idag beslut om att stödja projektet med sammanlagt 750 000 kronor fram till december 2013.

Region Halland har redan tidigare, sedan 2008, varit med i projektets föregångare Coinco north (Corridor of Innovation and Cooperation). Det nya projektet bygger vidare på de samarbeten som har etablerats och den kunskap som växt fram men utvidgas nu till att omfatta även Öresundsregionen. Föregångarprojektet omfattade enbart Halland–Göteborgsregionen–Oslo. Genom en rad olika åtgärder ska de olika områdena i denna korridor nu knytas samman.

– Det här är ett projekt som ligger väl i linje med den regionala utvecklingsstrategi som Region Halland har. Denna slår fast att vi ska skapa strategiska allianser. Den utveckling som projektet väntas åstadkomma kommer att gynna Hallands utveckling, säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande.

Huvudfokus på järnvägssatsningar
Projektets huvudfokus ligger på att utveckla järnvägsinfrastrukturen. Denna ska få en samordnad och systematisk utbyggnad och möjligheten att införa höghastighetståg ska utredas.

– Region Hallands främsta prioritering när det gäller infrastruktur är en utbyggnad av Västkustbanan. Det är också denna som finns i fokus för infrastruktursatsningarna i Coinco north II. Ett deltagande i projektet ger därför stor möjlighet för oss att påverka Västkustbanans fortsatta utveckling, säger Gösta Bergenheim.

Inom andra delprojekt prioriteras kunskapsbaserad näringslivsutveckling, och samarbete inom filmområdet.

Förslag på nytt utjämningssystem kan komma att påverka regionens ekonomi

En statlig utredning föreslår förändringar i det kommunala utjämningssystemet som kan få stora ekonomiska konsekvenser för Region Halland.

– Som förslaget ser ut nu förlorar vi 150 miljoner kronor varje år. Detta måste vi förhålla oss till när vi planerar regionens budget för de kommande åren, säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande.

Tanken med utjämningssystemet är att alla kommuner, landsting och regioner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att ge invånarna service.

Finansdepartementet föreslår i betänkandet ”Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen” ett antal förändringar, som regionstyrelsen nu yttrat sig över. Enligt förslaget skulle den totala ersättningen till Region Halland minska med ungefär 150 miljoner kronor per år. Förändringarna föreslås genomföras efter hand, vilket innebär att ersättningen det första året skulle minska med 75 miljoner kronor, och därefter med 150 miljoner kronor per år.

Ingen kompensation för vårdtunga grupper
Den föreslagna förändring som får störst effekt för Region Halland är att man inte längre kommer att ta hänsyn till så kallade vårdtunga grupper när man jämnar ut kostnader för hälso- och sjukvård.

– Vi tycker att det är befogat att man faktiskt tar hänsyn till hur sjuka invånarna är, och i vilken omfattning de behöver hälso- och sjukvård. Vårdtyngden kanske inte ska ha lika stor betydelse i beräkningarna, men vi tycker att det är en viktig parameter att ta hänsyn till även i fortsättningen, säger Gösta Bergenheim.

Vill inte utjämna lönekostnader
Förslaget innehåller också ett system för utjämning av lönekostnader. Regionstyrelsen framhåller att det är regionerna och landstingen själva som i stora delar bestämmer lönenivåerna, och att ett utjämningssystem skulle ge helt fel incitament.

– Regioner och landsting som befinner sig i en svår ekonomisk situation måste kunna använda sig av en återhållsam lönepolitik utan att drabbas av en statlig reglering, säger Gösta Bergenheim.

Regionstyrelsen får fler ansvarsområden

Den 1 januari 2012 börjar den nya kollektivtrafiklagen att gälla. Enligt den ska varje län ha en regional kollektivtrafikmyndighet. I Halland har samtliga kommuner beslutat att Region Halland ska ha detta samlade ansvar.

Regionstyrelsen föreslår därför att fullmäktige beslutar om en rad tillägg i regionstyrelsens reglemente. Det handlar bland annat om att regionstyrelsen är Regional kollektivtrafikmyndighet i Halland, att styrelsen tar fram förslag till trafikförsörjningsprogram till regionfullmäktige och att man kan överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag.

E-tjänster ger invånarna stora fördelar

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram ”Strategi för eSamhället”. Strategin ska stödja utvecklingen mot att invånarna ska kunna utföra allt fler ärenden enkelt och säkert via nätet.

– E-tjänster innebär stor fördelar för invånarna, och strategin ligger helt i linje med vårt pågående arbete i Halland. I de mål och strategier vi beslutat om för de kommande åren finns e-tjänster med som ett viktigt område att fortsätta utveckla, säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande.

Regionstyrelsen ställde sig idag bakom SKL:s strategi, som betonar både nationell samordning av utvecklingen och ökad samverkan mellan kommuner, landsting och regioner. Nu fortsätter arbetet med att anpassa det nationella arbetet till de förutsättningar som gäller i Region Halland.

– Vår utveckling av e-tjänster ska både stödja och följa den nationella inriktningen, säger Gösta Bergenheim. Vi ska också fortsätta att samverka med kommunerna så att vi utnyttjar de gemensamma resurserna på bästa sätt.

Fortsatt utveckling av invånartjänster
Regionstyrelsen ställde sig idag också bakom verksamhetsplanen 2012 för ”Center för eHälsa i samverkan” (CeHis). Handlingsplanen har fokus på att genomföra projekt som ger tydlig nytta både för invånare och för medarbetare i vården. Här ingår utvecklingen av invånartjänster som underlättar invånarnas kontakter med vården och ger större möjligheter för invånaren att vara delaktig.

– I Halland har vi kommit långt i arbetet med att erbjuda ökad service till invånarna. Ett exempel är invånartjänsten Mina vårdkontakter, som idag omfattar alla vårdmottagningar. Fler än 36 000 hallänningar har redan valt att skaffa ett konto i Mina vårdkontakter, säger Gösta Bergenheim.

Sedan tidigare kan man bland annat beställa klamydiatest via Mina vårdkontakter och nu kan man också välja sin vårdcentral och kontakta patientnämnden.

CeHis samordnar även utvecklingen av telefontjänsten 1177 Sjukvårdsrådgivningen och webbplatserna 1177.se och umo.se.

Ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

För att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska bli mer fysiskt aktiva vill Hallands Handikappidrottsförbund (HHIF) starta idrottstävlingar för gruppen och har därför sökt projektmedel från Region Halland.

I dagsläget finns inga skolidrottstävlingar för personer med funktionsnedsättning och idrotten i skolan fungerar inte alltid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Samtidigt visar en rapport från Statens Folkhälsoinstitut (FHI) att den självupplevda dåliga hälsan är mer än tio gånger så vanlig bland personer med funktionsnedsättning som hos resten av befolkningen.

Genom att starta skolidrottstävlingar hoppas HHIF att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska bli mer fysiskt aktiva och därigenom må bättre.

Region Halland stöder projektet med 750 000 kronor under tre år istället för de begärda 1 070 000 kronorna. Efter projektets slut planerar HHIF att skolidrottstävlingarna ska vara en naturlig del av deras verksamhet.

Stöd till projekt för att utveckla företagande

Regionstyrelsen gav i dag klartecken för stöd till två projekt för att utveckla företagen i Halland.

Det ena är regionalfondsprojektet ”Våga Växa”, som är ett arbete för affärsutveckling av små företag med tillväxtpotential. Bakgrunden är att det mesta av stödet till nya företag är begränsat till startskedet. Det finns i nuläget inte lika bra support för de behov som ett företag kan ha efter det första kritiska skedet. Projektet ska utveckla en modell för affärsutveckling för små företag i Halland.

Projektet är ett samarbete mellan Coompanion Halland och ALMI företagspartner och får 2 431 309 kronor under projekttiden från september 2011 till och med 2013. Finansieringen sker genom medel för kommunal medfinansiering.

Det andra projektet som nu får pengar är ”Främja kvinnors företagande”. Projektet får 522 000 kronor som ska användas för att få kvinnliga företagare att i högre utsträckning än idag anlita konsulter i sitt företag. Därför går pengarna till att förstärka projektet ”Konsultcheckar”. Målet är att 60 procent av företagen som tar del av konsultcheckarna ska drivas av kvinnor.

Däremot ger regionstyrelsen inga pengar till projektet ”Affärsnytta och sociala medier 2011” som också har kvinnliga företagare som målgrupp. Projektet uppfyller inte krav och kriterier för projektet ”Konsultcheckar” som var den tänkta vägen för stödet.

Vid onsdagens möte behandlades också:

• Två ansökningar av kanalisationsstöd
• Medlemskap i Reglab
• Arkiv i Halland
• Rekrytering av förvaltningschef till Psykiatri Halland
• Delegationsbestämmelser för regionstyrelsen
• Anmälan av delegationsbeslut
• Anmälan av protokoll från Skogsegendomsdelegationen

Informationsärenden:

• Uppföljning av det ekonomiska läget på Hallands sjukhus
• Information från regiondirektören

Regionfullmäktigeärenden:

• Finanspolicy för Region Halland
• Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2010.
• Krishanteringsplan för Region Halland
• Anmälan om beredning av två motioner

För mer information, kontakta gärna:

Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande, tfn: 070-628 81 01
Catarina Dahlöf, regiondirektör, tfn: 076-818 48 96