9 mars 2011

Stora framgångar för en köfri hälso- och sjukvård

Den halländska hälso- och sjukvården håller hög kvalitet, och resultaten står sig väl i nationella jämförelser. Det framgår av Landstinget Hallands årsredovisning för 2010, som regionstyrelsen behandlade idag. Det ekonomiska resultatet är ett överskott på 155 miljoner kronor. Tillgängligheten till vården är den bästa i Sverige.

Halland fick hela 97 miljoner kronor ur regeringens kömiljard.

– Vi är naturligtvis glada över det ekonomiska tillskottet, men den allra största vinsten är att invånarna inte behöver vänta på sin vård. Tillgänglighetsarbetet har haft hög prioritet, och vårdens medarbetare har arbetat målmedvetet för att få bort köerna. Samverkan med privata vårdgivare och andra landsting har också varit en viktig pusselbit för att uppfylla vårdgarantin, säger Mats Eriksson, ordförande i Region Hallands hälso- och sjukvårdsstyrelse, och tidigare ordförande i landstingsstyrelsen.

Vid årets slut fick hela 99 procent av patienterna i Halland tid för behandling eller operation inom vårdgarantin, vilket gav en förstaplats i landet. För besök hos specialistläkare var siffran 97 procent, och det placerade Halland på andra plats.

Hälsoläget i Halland är gott. Invånarna i Halland har ett lägre ohälsotal än övriga Sverige, och de lever längre. Invånarna har god tillgång till hälso- och sjukvård. Volymerna av vård ökar – det gäller både den vård som ges i egen regi, och den som erbjuds genom privata leverantörer. Samverkan med privata vårdgivare gör också att invånarnas valfrihet i vården ökar.

Vårdval Halland fortsätter att utvecklas, och vårdenheterna får allt fler specialister. På så sätt kan invånarna få mer av sin vård i den nära vården.

Positivt ekonomiskt resultat

Landstinget Hallands resultat för 2010 är ett överskott på 155 miljoner kronor, och det är 142 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det finns flera förklaringar till att resultatet blev bättre.

– Vi fick till exempel ett tillfälligt konjunkturstöd från staten, och skatteintäkterna har också blivit högre än vi väntade oss, säger Mats Eriksson.

Sjukhusen i Halmstad och Varberg visar för 2010 ett ekonomiskt underskott på drygt 50 miljoner kronor. Det är en väsentligt förbättrad situation jämfört med året innan.

– Åtgärderna för att få ekonomin i balans ger resultat i Halmstad, och kostnadsutvecklingen har bromsats tydligt. Vi ser resultat även i Varberg, men där återstår en del arbete för att få balans mellan intäkter och kostnader, säger Mats Eriksson.

Landstinget uppfyller sina ekonomiska mål, både vad gäller nettokostnadsandel och soliditet.

Intensiva förberedelser för Region Halland

År 2010 präglades av förberedelserna inför bildandet av Region Halland. Regionen ger nya möjligheter till samarbeten och samverkan med de halländska kommunerna och näringslivet, och över regiongränserna. Det ger nytta för invånarna inom flera områden, inte minst hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.

När Region Halland bildades vid årsskiftet blev landstingets nästan 7 000 medarbetare istället regionmedarbetare. Av dem var 80 procent kvinnor, och ungefär 6 400 var tillsvidareanställda. Cirka 70 procent av medarbetarna hade en heltidsanställning.

Under 2010 fortsatte sjukfrånvaron att minska, och var 4,1 procent. Sjukfrånvaron minskar inom samtliga åldrar och yrkeskategorier, men är fortfarande högre bland kvinnor än bland män.

Nationell strategi förbättrar förutsättningarna för halländska biogasproducenter

Ett förslag till nationell biogasstrategi fick idag stöd av regionstyrelsen. De åtgärder som föreslås för att utveckla den svenska biogasproduktionen ligger helt i linje med det arbete som Region Halland redan bedriver för att stötta halländska producenter.

– Med en genomtänkt nationell strategi och åtgärder från regeringens sida kan utvecklingen i Halland få rejäl fart, säger regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenheim.

Biogas framställs huvudsakligen av gödsel, avfall, slam och vallgrödor. I Halland är det främst jordbrukets produktion som har stöttats. Potentialen här är nämligen god – stor jordbrukssektor, intresserade företagare och en infrastruktur för gas.

Att få igång en omfattande biogasproduktion är dock även en angelägen nationell fråga eftersom all biogas har stor klimat- och miljönytta. När det gäller gödsel läcker denna växthusgas metan till atmosfären. Om gödseln i stället rötas till biogas minskar utsläppen av metan, samtidigt som biogasen kan användas för att ersätta fossila bränslen.

Ett problem är dock att den klimat- och miljönytta som biogas från gödsel ger, inte kan bakas in i marknadspriset. I den nationella biogasstrategin föreslås därför ett produktionsstöd på 20 öre per kilowattimma för att göra biogasen konkurrenskraftig i förhållande till andra energislag.

– Regionstyrelsen ställer sig bakom det så kallade metanreduceringsstödet. Det är en motiverad subvention för att stimulera jordbruket att vidareförädla gödsel, säger Gösta Bergenheim.

I sitt yttrande till Näringsdepartementet framhåller regionstyrelsen vikten av att underlätta för producenterna att ansluta sig till gasnät. Viktigt är också att satsa på en teknikutveckling som är anpassad till jordbrukets förutsättningar och att stötta forskning. Dessutom behövs utbildning och rådgivning riktad till bland annat lantbrukare.

Biogasstrategin har tagits fram av Statens energimyndighet i samarbete med Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Ung företagsamhet stöttas med 440 000 kronor

Ung Företagsamhet i Halland bedriver en angelägen verksamhet. Det anser regionstyrelsen, som i dag beslöt att bevilja ett bidrag på 440 000 kr till finansiering av föreningens utbildningar för gymnasieungdomar.

Ung företagsamhet i Halland, UF, är en ideell förening som verkar för att ge unga människor tro på sin egen företagsamhet. Verksamheten riktas huvudsakligen till gymnasieelever och till dessa erbjuder föreningen en utbildning som innebär att eleverna får starta eget företag, med allt vad det innebär av produktutveckling, marknadsföring, bokföring med mera.

Konceptet är framgångsrikt och metoden pedagogisk. Betydligt fler personer med UF-bakgrund startar företag i unga år jämfört med befolkningen i övrigt, visar en rapport från Handelshögskolan.

I Halland har verksamheten för gymnasieungdomar växt betydligt de senaste fem åren. Läsåret 2005/2006 deltog 300 elever och förra läsåret närmare 900. Målsättningen är att de kommande åren nå 25 procent av en årskull, det vill säga cirka 1 000 halländska elever. För att kunna nå dit har UF vänt sig till Region Halland och till de halländska kommunerna för att få finansiering.

Regionstyrelsen bedömer att verksamheten ligger väl i linje med Region Hallands strategier för entreprenörskap, innovationer och förbättrad välfärdsservice.

De 440 000 kronor som idag beviljades gäller det pågående läsåret.

Vid onsdagens möte behandlades också:

• Arbetsmiljöplan för Regionkontoret 2011

• Landstingsstyrelsens årsredovisning 2010

• Rapport avseende internkontrollplan för landstingsstyrelsen 2010

• Yttrande om förslag till föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

• Anmälan av fattade delegationsbeslut

• Anmälan av protokoll

• Resultathantering för 2010

• Beslutsunderlag avseende försäljning av fastigheten Västra Hylte 1:227

• Hallandstrafiken AB, anskaffning och finansiering av fordon för Öresundstågtrafiken

• Överenskommelse om tidigareläggning av beslutad samfinansiering avseende Västkustbanan genom Varberg

• Krishanteringsplan för Region Halland

För mer information, kontakta gärna:

Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande, tfn: 070-628 81 01

Catarina Dahlöf, regiondirektör, tfn: 076-818 48 96

Om Landstinget Hallands Årsredovisning 2010:
Mats Eriksson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande, tfn: 070-595 60 85