29 maj 2013

Återhållsam budget i ekonomiskt kärva tider

Regionskatten blir oförändrad 2014 och endast små förändringar görs när det gäller avgifter i hälso- och sjukvården. Det framgår av förslaget till mål och budget för regionen 2014 och ekonomisk plan för 2015–2016, som idag behandlades av regionstyrelsen.

2014 görs satsningar på bland annat kollektivtrafiken och på utbyggnaden av bredband i Halland, liksom på att öka kvaliteten i vården ytterligare och minska återinläggningarna.

– Vi vill fortsätta arbetet med att göra Halland till den bästa livsplatsen, samtidigt som vi måste förhålla oss till de ekonomiska ramar som vi har. I årets mål och budget lägger vi stort fokus på hur vi kan skapa en hållbar utveckling och förebygga behovet av vård. Att stärka hallänningarnas hälsa och minska arbetslösheten är viktiga delar i detta, säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande.

I det årliga Mål och budget-dokumentet sätts de ekonomiska ramarna för regionens olika nämnder och styrelser. Här slås också fast delmål för regionens verksamheter utifrån de tio målområden som pekats ut i det långsiktiga dokumentet "Mål och strategier för Region Halland 2012–2015".

Förändrat kostnadsutjämningssystem påverkar Halland

I regionstyrelsens förslag till mål och budget, som slutligt behandlas av regionfullmäktige den 17 juni, konstateras att regionen har en ekonomiskt kärv tid framför sig. En förändring i kostnadsutjämningssystemet, som regeringen väntas fatta beslut om under 2013, får stor påverkan på Region Halland. För 2014 handlar det om -77 miljoner kronor, och för 2015 och framåt om -142 miljoner kronor årligen.

Därtill kommer kostnadsökningarna inom hälso- och sjukvården som har flera orsaker, bland annat en ökande och allt äldre befolkning, nya kostsamma behandlingar och ökande löner och priser.

Regionstyrelsen konstaterar att struktur- och effektiviseringsarbetet inom hälso- och sjukvården måste fortsätta.

– Det handlar om att vi måste skapa möjligheter att fortsätta utveckla en vård med hög kvalitet och säkerhet. Vi måste möta den medicinska utvecklingen och se till att vi kan upprätthålla kompetens även inom mindre specialiteter. Vi måste också kunna både behålla och rekrytera rätt medarbetare, och ge patienter och närstående möjligheter att vara mer delaktiga i vården. Allt det här förutsätter att vi har en ekonomi i balans, säger Gösta Bergenheim.

Oförändrad skatt och små ändringar i patientavgifterna

Regionstyrelsen föreslår att skatten blir oförändrad 2014, dvs 10,42 kronor, och att det endast görs mindre justeringar i patientavgifterna. En sådan är att höja avgiften för ett vårddygn i slutenvården från 80 till 100 kronor, och att införa en faktureringsavgift för öppenvårdsbesök, när det är möjligt att betala på annat sätt.

Offensiva delmål för regionens verksamheter

Bland de delmål som sätts upp för regionens verksamheter 2014 märks bland annat:
att ohälsan ska minska
• att de medicinska resultaten ska vara bättre än 2013
• att resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent 2014
• att minst 35 procent av hushållen i Halland ska ha tillgång till bredband på 100 Mbit/s
• att öka antalet kulturarrangemang med nationell och internationell anknytning
• att minska ungdomsarbetslösheten i Halland till högst 10 procent
• att minska energiförbrukningen i Region Halland med minst 3 procent
• att regionen ska tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna bland regioner och landsting.

Delmålen följs upp i delårsrapporter och i årsredovisningen.

------------------------------------------------

Socialdemokraterna la fram ett eget förslag angående budget och ekonomisk plan. Regionstyrelsen hade alltså två förslag att ta ställning till. Votering begärdes som utföll 9–4 till förmån för beredningens förslag. Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för eget förslag.

Socialdemokraterna la fram ett eget förslag angående avgifter i hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen hade alltså två förslag att ta ställning till. Votering begärdes som utföll 9–4 till förmån för beredningens förslag. Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för eget förslag.

Ekonomin oroar efter årets tre första månader

Årets första uppföljning av regionens mål och ekonomi, jämfört med budgeten, presenterades idag för regionstyrelsen. Uppföljningen baserar sig på resultatet efter årets tre första månader.

Rent ekonomiskt ger uppföljningen en dyster bild. Efter tre månader är regionens resultat 33 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Resultatet för hela året prognostiseras till -85 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner sämre än budget.

– Det är främst Hallands sjukhus som har svårt att hålla sin budget. Nämnden har dessutom ett sparbeting på 60 miljoner kronor, varav man tror sig klara att spara ungefär hälften. Även skolförvaltningen har ekonomiska problem till följd av mindre årskullar av elever, konstaterar Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande.

Regionens skatteintänkter och statsbidrag ökade med 3,7 procent under årets tre första månader och förväntas fortsätta öka i samma takt, men det är ändå lägre än vad som budgeterats. Nettokostnaden (skillnaden mellan verksamheternas intäkter och kostnader/avskrivningar) ökar också betydligt mer än vad som räknades med i budgeten. Vid årets slut beräknas nettokostnaden vara 5,9 procent, att jämföra med budgeterade 4,1 procent.

86 procent av målen uppnås

Uppföljningen av regionens tio målområden och dess 35 delmål ger däremot en mer positiv bild. 86 procent av målen förväntas vara helt (63 procent) eller delvis (23 procent) uppfyllda vid årets slut. Bland de mål som är svårast att uppnå finns de ekonomiska målen, men också mål om att minska den totala energianvändningen och att fler invånare ska vara nöjda med kollektivtrafiken.

Regionstyrelsen beslutade att hälso- och sjukvårdsstyrelsen, och de nämnder som är underställda den, ska fortsätta arbetet för att få en ekonomi balans. Uppföljningsrapporten ska även behandlas av regionfullmäktige den 17 juni.

Satsning på ung företagsamhet

Ung Företagsamhet i Halland (UF) har en väl utvecklad verksamhet i de halländska skolorna, främst på gymnasienivå. Under tre läsår får organisationen nära en halv miljon kronor om året i stöd från Region Halland för att utvecklas ytterligare. Det beslutade regionstyrelsen i dag.

Region Halland ger UF i uppdrag att främja företagsamheten bland de halländska skolungdomarna. Målet för den kommande treårsperioden är bland annat:

• 30 procent av en årskull i Halland ska driva UF-företag. Andelen elever av en årskull som läser UF ska öka från dagens 19 procent till 40 procent under kommande treårsperiod.
• Alla halländska gymnasieskolor ska erbjuda UF-företagande till sina elever
• Dagens runt 100 aktiva UF-coacher ska öka till 150.

– Studier visar att de ungdomar som drivit UF-företag under sin gymnasietid har en starkare position på arbetsmarknaden, säger Gösta Bergenheim. De startar oftare egna företag, och deras företag är dessutom mer livskraftiga.

Svensk-norskt projekt får regionalt stöd

Hur kan det entreprenöriella lärandet utvecklas? Hur kan vi i de skandinaviska länderna dra nytta av våra olika erfarenheter och lärdomar kring metoder att träna barns och elevers kompetenser?

Det är frågor som ska utvecklas i ett inledande projekt som Kungsbacka kommun ska driva, i samarbete med norska Sarpsborg.

Meningen är att Kungsbackas satsning "Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande" (Reell) ska leda till flera projekt under 2014. Under förprojektet ska man söka nya samarbetspartners som har en liknande vilja att utveckla lärande på området.

Regionstyrelsen beslutade i dag att Region Halland ska bidra med 145 000 kronor i finansieringen av förprojektet.

Det inledande projektet ska fokusera på olika aspekter inom följande områden:
• Forskning
• Samverkan skola – omvärld
• Metoder och verktyg
• Teknik och innovation

Region Halland utvecklar stödet till företag

Nu förnyar Region Halland det stöd som erbjuds nya och etablerade företag i regionens sex kommuner. Regionstyrelsen beslutade i dag att under tre år satsa upp till tre miljoner kronor årligen på att utveckla ett nytt basutbud av näringslivsstöd.

Bakgrunden är att det finns brister i det stöd som för närvarande ges till företagen. Bland annat är tillgången till, och kännedomen om, det regionala stödet olika i kommunerna. Basutbudet är heller inte tillräckligt flexibelt i förhållande till vad entreprenörerna behöver, och det finns brister i styrning och uppföljning.

Tjänsterna i det nya basutbudet kommer att upphandlas för en treårsperiod och företagen kommer att kunna få hjälp inom fem områden:

• Affärsidé och affärsplan
• Ekonomi och juridik
• Marknad och sälj
• Ledning och organisation
• Produkter och tjänster

En tydligare struktur ska formas hos kommunerna, med en särskild mottagarorganisation som kan förmedla stödet till företagen. Ett nytt regionalt uppföljningssystem ska också skapas.

– Genom den här satsningen får vi ett mer kraftfullt stöd till nya och etablerade företag, och till entreprenörer i Halland, säger regionstyrelsen ordförande Gösta Bergenheim. Det ger ett bredare utbud av tjänster och det kommer också att bli en mer rättvis tillgänglighet till tjänsterna i regionen.

Ska Halland bli fristad för förföljda kulturarbetare?

I en motion till regionfullmäktige föreslår Fatima Svanå att Region Halland utreder om Halland kan bli fristad för författare eller andra konstnärer från länder där yttrandefriheten är beskuren.

ICORN är ett nätverk som arbetar för att stödja yttrandefriheten, bland annat genom att ge förföljda, hotade eller fängslade författare en fristad i något av sina medlemsländer runt om i världen.

Som fristad tar man på sig att ta emot en förföljd författare eller annan konstnär åt gången under en tvåårsperiod och då bland annat svara för bostad, uppehälle, försäkringar och sjukvård.

Globalt finns det ett 40-tal städer som ställer upp på detta – sex av dem finns i Sverige: Göteborg, Stockholm, Uppsala, Malmö, Växjö och Sigtuna. Ännu har ingen region tagit på sig ansvaret att vara fristad.

Regionstyrelsen stödjer motionärens tanke och föreslår regionfullmäktige besluta om att frågan ska utredas.

Regionstyrelsens sammanträdesdagar 2014

Nästa år äger regionstyrelsens möten rum:

• Onsdagen den 5 februari
• Onsdagen den 26 mars
• Onsdagen den 30 april
• Onsdagen den 28 maj
• Onsdagen den 25 juni
• Onsdagen den 17 september
• Onsdagen den 15 oktober
• Onsdagen den 12 november
• Onsdagen den 17 december

Vid dagens möte behandlades också:

• Framtidsplan 2030 – Strategisk översiktsplan för Halmstads kommun
• Regionalt trafikförsörjningsprogram för Halland 2013 – kompletteringar
• Information om förslag till regionalt strukturfondsprogram för Västsverige
• Information om utkast till Östersjöprogram och Nordsjöprogram – programarbete inom sammanhållningspolitiken
• Uppföljning 1, 2013 – Kulturförvaltningen
• Månadsrapport för Kulturförvaltningen
• Delegationsbestämmelser för regionstyrelsen
• Delrapportering om naturbruksgymnasiernas förutsättningar – information
• Uppföljning 1, 2013 – Skolförvaltningen
• Månadsrapport för Skolförvaltningen
• Avgifter hälso- och sjukvård 2014
• Revisorernas granskning av anläggningsregister
• Vårdval Halland 2014 – öppen specialiserad vård
• Finansiering av projekt Friare val av hjälpmedel
• Lokalresursplan maj
• Motion om förhindrande av könsselektiva aborter inom Region Halland
• Behörighet att teckna regionstyrelsen
• Återrapportering från kommunberedningens sammanträden 24 april och 22 maj
• Anmälan av fattade delegationsbeslut
• Anmälan av protokoll
• Månadsrapport för Region Halland
• Regiondirektören informerar

För mer information, kontakta gärna:

Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande, tfn: 070-628 81 01.
Catarina Dahlöf, regiondirektör, tfn: 076-818 48 96.
Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör, tfn: 070-545 38 55.