Pressinformation från hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen sammanträdde idag, den 7 mars. Här finns korta nyheter från mötet.

Åtgärder för bättre och säkrare diabetesvård i Halland

De senaste åren har svensk hälso- och sjukvård arbetat med att hitta former för en bättre, mer jämlik och säkrare diabetesvård. Det har främst skett genom nationella riktlinjer för området. För att kunna förbättra den halländska diabetesvården ytterligare är följsamheten till dessa riktlinjer avgörande.

Det säger hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag när de yttrar sig över den granskning av diabetesvården som Komrev gjort på uppdrag av Region Hallands revisorer.

– Att öka följsamheten till de nationella riktlinjerna för diabetesvård och deltagandet i kvalitetsregister kommer att få flera positiva följder. Diabetesvården blir både säkrare och bättre, säger Mats Eriksson, ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Revisorerna pekar på flera områden i den halländska diabetesvården som behöver utvecklas. Det gäller bland annat väntetiderna för återbesök och tillgängligheten till ögonbotten-screeening. Här pågår ett pilotprojekt för att öka tillgängligheten för patienterna. Det finns även brister när det gäller patientutbildning i grupp.

Det var resultatet i ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2010” som gjorde att revisorerna ville granska diabetesvården. På flera så kallade kvalitetsindikatorer ligger Halland under riksgenomsnittet.

Komrev konstaterar att diabetesvården i huvudsak bedrivs ändamålsenligt, men att de riktlinjer och checklistor som finns inte har implementerats fullständigt i verksamheten. Samtidigt lyfts Läkemedelskommitténs arbete. Komrev efterlyser också bättre förutsättningar för att bedriva ett utvecklingsarbete utifrån den kunskap och kompetens som finns inom diabetesvården.

Genom fortsatta krav på följsamhet till nationella och regionala riktlinjer och en fördjupad uppföljning ska nu diabetesvården för vuxna i Halland förbättras. 

 

Kvalitetsregister en guldgruva av kunskap

Inom hälso- och sjukvården används ett antal olika nationella kvalitetsregister i arbetet med att förbättra och effektivisera verksamheten. Socialstyrelsen har nu gjort en översyn av de olika registren, och Region Halland har yttrat sig över rapporten – ”Guldgruvan i hälso- och sjukvården”.

De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att mäta kvaliteten i hälso- och sjukvården, inte enbart volymer och kostnader. Dessutom går det att göra jämförelser mellan olika verksamheter. Sverige är ett föregångsland på området; registren har betytt mycket för att förbättra och effektivisera hälso- och sjukvården.

Region Halland stödjer förslagen i rapporten och den långsiktiga inriktningen.

– Vi vill ändå betona att det är verksamheternas behov av att följa upp och utveckla sin verksamhet som ska visa vägen för hur registren ska utvecklas, säger hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Region Halland anser att det bör tas fram nationella mål för utveckling av olika kvalitetsindikatorer.

– Tanken är ju att resultaten i de nationella kvalitetsregistren på sikt också ska vara ett kunskapsunderlag för invånarna, så att de lättare kan välja mellan olika vårdgivare, säger Mats Eriksson.

Utveckling behövs
I sin rapport lyfter Socialstyrelsen fram att IT-lösningarna varierar stort mellan de olika registren. Få register är kopplade till de journalsystem som används, vilket innebär dubbel dokumentation och merarbete. Socialstyrelsen påpekar också att det behövs bättre nationell samordning, att uppföljningen av registrens resultat och resursanvändning är otillräcklig samt att registren skulle kunna användas mer inom forskningen.

– För att vi ska kunna nyttja kvalitetsregistrens fulla potential krävs utveckling. Ett exempel är att alla måste använda samma termer och begrepp när de rapporterar in i registren, annars blir registrering, analys och tolkning olika i landet och det blir omöjligt att göra bra jämförelser, säger Mats Eriksson.

Region Halland påpekar också att det bör göras en riskanalys för att belysa frågor om sekretess, integritet och datasäkerhet.  

 

Tandvård till rimlig kostnad för sjuka och funktionsnedsatta

Personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna få tandvård till en rimlig kostnad och på samma villkor som de som är friska.

Så är inte alltid fallet idag och Socialdepartementet har därför lämnat förslag till ett nytt ekonomiskt stöd. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslöt i dag att ställa sig bakom detta.

– Det är en angelägen förändring som föreslås. Den som drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning har rätt att få tandvård till rimliga kostnader, säger Mats Eriksson, ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Det nya förslaget ingår i den tandvårdsreform som startade 2008. De två första stegen var att införa ett allmänt tandvårdsbidrag och ett högkostnadsskydd som omfattar alla svenskar. För de personer som har extra stort behov av tandvård till följd av sjukdom, funktionsnedsättning eller medicinering var dock inte reformen tillräcklig. De har inte haft rimliga kostnader för sin tandvård och därför vill Socialdepartementet genomföra vad som kallas det tredje steget i reformen.

Det nya stödet föreslås bli tvådelat. Personer som fått en diagnos som innebär ökad risk för dålig tandhälsa, föreslås få ett extra tandvårdsbidrag på maximalt 600 kronor per sexmånadersperiod för att täcka sitt behov av förebyggande tandvård. Cirka 310 000 svenskar är berörda, exempelvis personer som drabbats av muntorrhet till följd av läkemedelsbehandling, som har svårinställd diabetes eller som har en sjukdom som ger frätskador på tänderna. Försäkringskassan förslås bli huvudman för denna del av det nya stödet.

Den andra delen ska ges till dem som är så svårt sjuka att de inte längre klarar sin tandhälsa med egenvård och förebyggande åtgärder. Denna grupp föreslås få tandvård till samma kostnad som den hälso- och sjukvårdsavgift de betalar, det vill säga de behöver maximalt betala 900 kronor per år. Cirka 56 000 svenskar beräknas vara i behov av detta stöd, däribland människor med psykiskt funktionshinder och Parkinsons sjukdom. Landstingen och regionerna föreslås bli huvudman.

Enligt Socialdepartementets förslag ska det nya tandvårdsstödet införas 1 juli 2012.

Vid måndagens möte behandlades också:
• Yttrande över departementspromemorian ”Statligt tandvårdsstöd och utbildningstandvård”

• Yttrande över betänkandet ”Kompetens och ansvar”

• Inrättande av Regionala Cancercentrum i västra sjukvårdsregionen

• Riktlinjer för utbetalning av målrelaterad ersättning inom somatisk specialistvård