Under dagen visas också det senaste tillskottet bland ambulanserna, avancerad vårdutrustning och själva ambulansstationen.

Genom det öppna huset vill ambulanssjukvården i Falkenberg visa upp den stora utveckling som har skett inom verksamheten de sista decennierna. Idag har en ambulans nödvändig utrustning och mediciner för att personalen ska kunna påbörja behandling av de flesta skador och sjukdomar på plats

Vi bjuder på kaffe och kaka och arrangerar en tipspromenad med fina priser. 

Tid: lördagen den 25 maj klockan10–15
Plats: Ambulansstationen Falkenberg, Urmakaregatan 1

Fakta om ambulansstationen i Falkenberg

På stationen finns idag tre besättningar i tjänst dagtid och två besättningar nattetid. De gör tillsammans 6 589 utryckningar per år (2012). Sammanlagt körde personalen ca 40 000 mil under förra året.

Totalt jobbar sammanlagt 30 ambulanssjukvårdare (undersköterska med påbyggnadsutbildning) och ambulanssjuksköterskor på Ambulansstationen i Falkenberg.

Välkomna!

Målet med satsningen är att fler kvinnor ska starta och utveckla företag samt gör dem mer konkurrenskraftiga och lönsamma. Läs mer om programmet Främja kvinnors företagande på Tillväxtverkets webbplats.

Region Halland söker nu utbildningsaktörer för tre utbildningsinsatser under perioden 2013-2014. Ansök senast den 24 juni 2013.

Region Halland främjar kvinnors företagande genom att:
• stödja strukturförändrande insatser som ger långsiktiga effekter
• bidra till att fler kvinnor tar del av det företagsfrämjande systemet i Halland
• öka kunskapen om jämställdhetens betydelse för hållbar tillväxt

Är du intresserad av att söka? Besök sidan Främja kvinnors företagande.

 – Under dessa omständigheter kan vi inte upprätthålla en säker och väl fungerade verksamhet på Navets vårdcentral och har därför tagit beslutet att avveckla den, säger Alf Wiklund, regionchef på Praktikertjänst Hälso- och sjukvård.

Navets vårdcentral ingår i Region Hallands vårdvalssystem (Vårdval Halland) och har alltså varit en av de vårdcentraler som invånarna i Halland kunnat välja att lista sig hos.

Måste välja ny vårdcentral

Cirka 1500 personer har valt Navet som sin vårdenhet och de behöver nu snarast välja en ny.

Praktikertjänst kommer inom kort att skicka ut ett personligt brev till alla berörda, där man förklarar beslutet om avveckling. Där kommer man också att beskriva hur man gör för att välja en annan vårdcentral inom Vårdval Halland, det vill säga de vårdenheter och barnavårdscentraler som är anslutna till vårdvalssystemet, både privata och de som drivs av Region Halland.

Att byta vårdcentral är enkelt. Antingen fyller man i en särskild vårdvalsblankett (en sådan kommer att bifogas i brevet som skickas ut till alla som valt Navet), eller så gör man valet direkt via e-tjänsten ”Mina vårdkontakter” på Region Hallands webbplats

Mer information

På Navets egen webbplats, www.navetsvardcentral.se, kommer det att meddelas vilken datum som verksamheten upphör. Enligt uppgift från Praktikertjänst kommer det att ske inom kort. De som behöver vård innan de har hunnit välja om, kan vända sig till valfri vårdcentral, eftersom alla vårdenheter inom Vårdval Halland är skyldiga att ta emot akuta besök, oavsett om personen är listad där eller inte.

Den som har frågor kring vårdvalet kan få vägledning hos regionens Vårdvalsservice på telefon 0771-900 300 eller via e-post vardvalsservice@regionhalland.se

Läs mer om Vårdval Halland

Det är en av de många synpunkter halländska barn vill förmedla till sjukvårdspolitikerna. På tisdagen träffade psykiatrinämndens ordförande i Halland, Bengt Eliasson, och regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenhem en delegation från Barnombudsmannen för att få höra mer om vad barn och unga med psykisk ohälsa själva tycker om den vård och omsorg de fått. Två av deltagarna var betydligt yngre än de andra.

På uppdrag av regeringen åker Barnombudsmannen runt i landet och träffar barn och ungdomar som får berätta om sina upplevelser inom vård, skola, socialtjänst och liknande. Bakom arbetet ligger en strategi som riksdagen slagit fast för att stärka barns rättigheter. Bland en lång rad punkter i strategin sägs att barn ska få uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

I Halland har uppdraget gällt psykisk ohälsa och ett tiotal barn har varit med. På tisdagen fick två av dem tillfälle att tala direkt med två högt uppsatta sjukvårdspolitiker. En flicka var med i egen hög person och en pojke som inte kunde delta var med ändå i form av en filmad intervju som visades upp för politikerna. Här är några av kommentarerna som samlats in i Halland:

• ”Personal i verksamheten ska ställa upp non-stop. Förstå när man mår dåligt. Se signalerna.”
• ”Respektera och visa hänsyn.”
• ”De ska vara snälla, bry sig och lyssna, ta till sig råden. Ställa frågor och skriva ner.” 
• ”Ställ inga frågor som det inte finns några svar på.”
• ”Var ärlig men sockra inte ämnet.”

Bengt Eliasson, ordförande i psykiatrinämnden i Region Halland, var mycket nöjd efteråt:
– Ett mycket givande och lärorikt möte som ger bra, konkreta råd att gå vidare med. Ett sådant råd är vikten av att jobba med brukarinflytande även inom barn- och ungdomspsykiatrin, säger han.
– Man får flera aha-upplevelser när man lyssnar och försöker förstå våra insatser ur ungdomarnas perspektiv. Delvis andra saker blir så mycket viktigare än de som vi tänkt.

Catherine Johnsson, projektledare på Barnombudsmannen, uppfattar att de makthavare de träffar uppskattar projektet.
– De flesta beslutsfattare, både på lokal och nationell nivå, ser möjligheten att få viktig information från barnen som själva berörs av de beslut man har fattat, säger hon.

Mer information: Bengt Eliasson, tel 070-221 40 58

Mer information och lokal/regional statistik finns på www.barnombudsmannen.se

För mer information kontakta:

Hillevi Bengtsson
Chef Hälsa och Rehabilitering
Telefon: 070-305 49 59

Skrivkramp 2013

Skrivarlägret Skrivkramp arrangeras på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro den 5-9 augusti. Skrivkramp riktar sig till dig som gillar att skriva och är mellan 15 och 20 år.

Författaren Jessica Schiefauer medverkar

Du får under dessa dagar stöd och tips av författaren Jessica Schiefauer i att utveckla ditt skrivande. Genom olika typer av skrivövningar, respons och diskussioner växer du som skribent.

Maria Nyman och Jessica Istenes från Falkenbergs och Halmstads bibliotek finns med hela veckan för att hitta på olika aktiviteter, peppa dig och se till att du har det bra. Isabel Kristiansson från Katrinebergs folkhögskola medverkar som skrivarledare någon av dagarna.

Samarbete med filmare

Vi samarbetar med filmlägret för tjejer som pågår under samma tid, för att ge nya idéer och nya kompisar.

Mer information

Läs mer om Skrivkramp 2013 och anmäl dig här >>

Skrivkramp arrangeras av biblioteken i Falkenberg, Halmstad och Kungsbacka, Kultur i Halland - Regionbibliotek samt Katrinebergs folkhögskola.

Syftet med bidraget är att öka konkurrenskraften hos de halländska företagen genom att stimulera till vidareutveckling och förnyelse, som på sikt kan skapa nya arbetstillfällen.

Vilka företag kan söka konsultcheckar?
Konsultcheck kan beviljas för extern konsultinsats som innebär vidareutveckling och förnyelse av företagets verksamhet. Följande krav måste uppfyllas:

• Företaget ska vara svenskregistrerat och ha sitt huvudsäte i Halland.
• Företaget får ha max 50 anställda.

Konsultcheck kan sökas av ett enskilt företag eller av flera företag som gemensamt söker stöd för konsultinsatser.

Vad kan konsultcheckar användas till?
Godkända användningsområden för checkarna är  

• Produkt- och tjänsteutveckling
• Produktionsutveckling
• Marknadsutveckling
• Organisationsutveckling
• FoU, Forskning och utveckling
• Övrig affärsutveckling

Konsultchecken får som mest täcka 50 % av konsultkostnaden och får högst uppgå till 50.000 kronor.

Ansökningshandlingar hittar du på www.regionhalland.se/konsultcheckar .

Välkommen in med din ansökan!

Trots att alla kvinnor mellan 23-60 år regelbundet blir erbjudna cellprovstagning går inte alla på sin kontroll. Att gå på sin kontroll är en enkel försäkring för att tidigt upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Att ta cellprov räddar liv.

När testade du dig senast?

Genom den nya tjänsten "När tog du cellprov senast?" kan kvinnor i Halland få reda på när de tog provet senast. Kvinnor kan e-posta sitt personnummer till cellprov@vgregion.se eller ringa/sms:a till 076 44 63 273 så kommer svaret inom kort.

- Med extra informationsinsatser och extra bokningstider hos mödrahälsovården här i Halland hoppas vi nå de som inte regelbundet varit på kontroller, säger Sofia Thorin Hjalber.

Provtagning minskar risk för cancer

De svenska screeningprogrammen mot livmoderhalscancer har bidragit till att minska livmoderhalscancer kraftigt. Trots det så insjuknar 450 kvinnor i Sverige varje år och av dessa avlider ungefär 150 i sjukdomen. De flesta av dem har inte tagit cellprov.

Genom regelbunden cellprovstagning kan man upptäcka cellförändringar i tid och förebygga dem innan de utvecklas till cancer.

- I Halland går över 80 procent på sina kontroller, vilket är väldigt bra. Vi vet att livmoderhalscancer har minskat kraftigt tack vare att så många kvinnor deltar i cellprovskontroll, säger Sofia Thorin Hjalber. Att ta cellprov räddar liv.

För mer information läs på 1177.se

Den nya kulturplanen utgår från den nuvarande men är kompletterad, reviderad och uppdaterad för den nya perioden. Planen – när den är antagen – slår fast vilka prioriteringar som ska ske i utvecklingen av det halländska kulturlivet fram till 2016.

– Ännu är det bara ett förslag och vi vill gärna ha in synpunkter på hela eller delar av planen. Alla hallänningar är välkomna att tycka till. Vi vill att det ska vara hela Hallands kulturplan, säger Eva Nyhammar, kulturchef inom Region Halland.

I bred dialog och samverkan

Innehållet i planen har tagits fram av regionens kulturförvaltning, Kultur i Halland, på uppdrag av regionstyrelsen. Arbetet har gjorts tillsammans med de regionala institutionerna Teater Halland, Hallands Konstmuseum, Hallands Kulturhistoriska museum och Kulturmiljö Halland och i dialog och samverkan med kommuner, professionellt kulturliv och civilsamhällets företrädare.

Exempel på förslag till nya prioriteringar

• Kulturresidens – etablering av ett pågående projekt, som syftar till att skapa en ny modell för konstnärligt skapande i Halland.
• Ungt Lab Halland – en satsning på nyproduktion av hög konstnärlig kvalitet för barn och unga.
• En tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum – som gör det möjligt för museet att visa konst av nationell och internationell betydelse. Bland annat skapas möjlighet för museet att husera och visa Baertlingstiftelsens samlingar.
• Det litterära landskapet – en satsning som bland annat innebär en gemensam läsfrämjandeplan för hela Halland, ett utökat stöd till aktörer på den litterära scenen samt en utveckling av Halland som fristadszon för författare.

Beslut efter sommaren

Planen kommer att behandlas politiskt efter sommaren. Den 23 oktober fattar regionfullmäktige beslut. Därefter skickas planen till Kulturrådet, som underlag för statliga anslag till regional kulturverksamhet.

Informationskväll i Varberg den 13 maj

Den 13 maj arrangeras en informations- och dialogkväll om förslaget till kulturplan, på Teater Halland i Varberg, klockan 17.30–21.00. Alla som vill veta mer är välkomna!  Anmäl dig till christina.l.hakansson@regionhalland.se

Planen och inbjudan finns att läsa på http://www.regionhalland.se/kulturplan. Skriftliga synpunkter kan lämnas till kulturihalland@regionhalland.se (e-postadressen kan användas från och med den 20 maj) eller till Kultur i Halland, Box 517, 30180 Halmstad.

Läs om avtalet på SKL:s webbplats – följ länken här.

– Den som behöver vård snabbt kommer att få det även om det blir strejk. Och vården kommer att ges med samma kvalitet och säkerhet som vanligt, säger Karin Möller, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Strejkvarslet omfattar undersköterskor och sjukvårdsbiträden på en sterilcentral och två vårdavdelningar inom Hallands sjukhus. En strejk skulle innebära att planerad verksamhet på sjukhuset kan behöva flyttas till senare tillfälle. Patienter som berörs av detta kommer att bli kontaktade av sjukhuset i så god tid som möjligt.

– Nu följer vi utvecklingen noga, och arbetar hela tiden med att bedöma vilka konsekvenser en strejk kan få, och vilka åtgärder vi behöver vidta, säger personaldirektör Jörgen Britzén.

Även viss servicepersonal

En strejk kommer också att påverka vissa servicefunktioner i Regionens hus på Södra vägen i Halmstad. Det handlar till exempel om att receptionen inte kommer att vara bemannad och att restaurangen stängs.

– Det här är en stor lättnad för oss. Strejken innebar att vi inte skulle fått leveranser som vi behöver, säger personaldirektör Jörgen Britzén.

De senaste dagarna har det pågått ett intensivt arbete för att se till att begränsa konsekvenserna av en strejk. Det har handlat om att säkerställa att det inte skulle bli brist på förbrukningsartiklar och livsmedel inom den halländska hälso- och sjukvården.

Arbetsgivarorganisationens varsel om lockout till imorgon torsdag är också avblåst.

– Vi påverkas indirekt genom uteblivna leveranser till vår verksamhet. Nu följer vi utvecklingen och har vidtagit olika åtgärder för att säkra tillgången på vårdkritiska artiklar, säger Erik Möller, förvaltningschef för Regionservice.

De senaste dagarna har det pågått ett intensivt arbete för att se till att begränsa konsekvenserna av en strejk. Det handlar om att säkerställa att det inte blir brist på förbrukningsartiklar inom den halländska hälso- och sjukvården.

I dag ser läget ut så här:

• Förbrukningsvaror som finns på centrallagret i Lund kommer att kunna transporteras till Halmstad som vanligt. Dessutom finns ett extralager i Halmstad, med förbrukningsartiklar som är särskilt viktiga för vården.
• De transporter som går inom Region Halland sköts av Regionservice, och påverkas inte av strejken.
• Transporter av mat och textilier omfattas inte av strejken.

Om strejken skulle bli långvarig finns en risk för att det blir brist på vissa förbrukningsvaror.

– Får strejken konsekvenser för vården som kan innebära risk för patientsäkerheten, så kommer vi att vända oss till Sveriges Kommuner och Landsting, för att få en dialog om vilka möjligheter det finns att vidta skyddsåtgärder. Eftersom vi inte är part i konflikten är det den vägen vi måste gå, säger personaldirektör Jörgen Britzén.

I dag klockan 15:00 lämnade medlarna över ett slutbud till parterna. Svar på medlarnas bud ska lämnas klockan 19:00.

För mer information

Frågor om Region Hallands transporter och om lagerförda förbrukningsartiklar:
Tommy Thorbjörnsson, Regionservice, tfn 035-16 24 51.

Frågor om konflikten:
Jörgen Britzén, personaldirektör, tfn 076-118 48 84.

Dansföreställningar når för få, menar Kenneth Kvarnström i P1s Nya vågen, och Kultur i Hallands dansproducent Marie Jönsson berättar om det halländska dansresidenset som ett sätt att råda bot på detta, genom att göra dansen mer lättillgänglig.

Lyssna här i två inslag under de första 10 minuterna av programmet.

Direktadressen för att titta på fullmäktige är www.regionhalland.se/fullmaktige. På den sidan kan du också titta på mötena i efterhand och välja de ärenden som du är mest intresserad av.

Vid sammanträdet kommer regionfullmäktige bland annat att ta upp följande ärenden:

• Årsredovisning för Region Halland 2012 med regionpolitisk debatt
• Revisionsberättelse för år 2012
• Resultathantering för år 2012
• Patientnämnden Halland gemensam nämnd med kommunerna – Verksamhetsberättelse för år 2012
• Yttrande över motion om feministiskt självförsvar
• Yttrande över motion om handlingsplan vid våld i nära relationer

Plats: samlingslokal "Kattegatt/Fullriggaren", Hallands sjukhus Halmstad

Tid: kl 10:00

Välkommen!

Thomas Jönsson, regionfullmäktiges ordförande

För mer information kontakta:

Lena Parmlöv, regionfullmäktiges sekreterare, tfn 035-13 48 52.

Det är det EU-baserade projektet In Site som ger uppdraget och sommaren 2014 får vi ta del av Susan Philipsz verk, som främst är ljudinstallationer. 
Redan nu till sommaren genomförs dock en del arrangemang där Halland tar täten då det gäller att visa samtidskonst på kulturarvsplatserna Tjolöholm och Grimeton. 
Läs mer i pressmeddelandet från In Site

Träffa Susan Philipsz på In Sites seminarium "Det låter om kulturarvet" den 17 april på Halmstad stadsbibliotek.

Läs mer om seminariet här >>

– Det här är oerhört glädjande och det är ett viktigt beslut. Att det blir dubbelspår genom hela Halland har stor betydelse för tillväxt och utveckling, inte bara i Halland utan i hela sydvästra Sverige, säger regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenheim. Dubbelspåret genom Varberg innebär också att vi får bort en av de viktiga flaskhalsarna på det järnvägsstråk som går mellan Oslo och Köpenhamn, och ända till Hamburg.

Många års gemensamt arbete innan beslut

Processen har tagit lång tid och många har lagt ner stort engagemang för att planerna på dubbelspåret ska vara möjliga att realisera. En av dem är Göran Karlsson, tidigare styrelseordförande i kommunalförbundet Region Halland.

– Med dubbelspår och nytt resecentrum försvinner en besvärande flaskhals och förutsättningarna för snabbare och pålitligare järnvägstrafik förbättras, vilket gynnar såväl lokal som regional utveckling i Halland, säger Göran Karlsson, som också är väldigt glad över att projektet äntligen kommit så här långt.

Planeringen av dubbelspåret har gjorts i samarbete mellan Varbergs kommun, Region Halland, Trafikverket och Jernhusen. Region Halland medfinansierar satsningen med 210 miljoner kronor, genom Regional infrastrukturplan.

Preliminär byggstart är 2019, och byggtiden beräknas till fyra-fem år.

Läs mer om projektet här:

Trafikverkets webbplats.

Varbergs kommuns webbplats.

Tyvärr är det för tillfället vissa problem för de 10% som använder dator och Explorer 8.0.

www.1177.se har ett nytt utseende som anpassar sig till den skärm man surfar ifrån, vilket ger en bättre överblick och det blir lättare att navigera oavsett vad man använder för enhet när man surfar.

E-tjänsterna på 1177.se, Mina vårdkontakter, är redan mobilanpassade sedan i december 2012.

Genom att installera Mobilt bankid via sin bank och kan man logga in säkert i Mina vårdkontakter via mobilen eller läsplatta. Det är samma mobila bankid som också används i Skatteverket, Försäkringskassan och bankernas e-tjänster.

1177.se hackar i Explorer 8.0
Tyvärr så har nya 1177.se vissa problem med Internet Explorer webbläsaren i version 8.0 och tidigare. När man på dator ska ladda en sidan så tar det en stund för sidan att ladda och som användare upplever man att det hackar. Webbplatsen fungerar men det tar längre tid och är irriterade med hoppande bild som håller på tills sidan är färdigladdad. En lösning ska komma på plats i början på nästa vecka enligt senaste rapporten.

10 procent använder denna webbläsare totalt. I övriga webbläsare och på mobila enheter fungerar webbplatsen precis som den ska.

- Det känns inte bra att den inte fungerar optimalt men hoppas på en snabb lösning. För  utöver detta är det så bra att 1177.se möter sina användare mycket bättre nu, där de är, oavsett om skärmen är liten eller stor. 1177.se som är vägen in till vård, hälsa och tandvård i Sverige och verkligen används av så många personer i Sverige, säger Charlotte Tavelin, samordnare för 1177.se Halland.

Detta visar den undersökning av primärvårdens läkarbemanning som Läkarförbundet offentliggjorde veckan.​

God återväxt

Inom de offentligt drivna vårdcentralerna är återväxten av allmänspecialister god. Mellan 2013 och 2017 förväntas 48 allmänspecialister bli färdiga. Under samma period kommer 29 allmänspecialister fylla 65 år och kunna gå i pension.

-       Vi kan konstatera att trots den brist som råder på allmänspecialister i landet som helhet, så har vi en god bemanningssituation på våra vårdcentraler i Halland, även om det varierar mellan olika delar i länet. Jag tror att vår relativt goda situation beror på flera faktorer. Inte minst på de satsningar vi gör för att ST-läkarna ska få en bra utbildningstid hos oss, säger Kerstin Malm-Andersson, förvaltningschef.

Tabell: Färdigutbildade ST-läkare i allmänmedicin i relation till antal allmänspecialister som fyller 65 och därmed kan komma att gå i ålderspension

Förbättrad läkartäthet

I undersökningen kan man vidare läsa att Halland är ett av tre landsting som ökat sin relativa läkartäthet sedan 1998 då en tidigare undersökning genomfördes. Läkartätheten är 1872 listade per läkare vilket är bra i ett nationellt perspektiv. Det landsting som hade den högsta läkartätheten har 1684 listade invånare. Det landsting som lägst läkartäthet har 2422 invånare per läkare.

Färre hyrläkare än i andra landsting

Det konstateras även att vårdcentralerna i Halland anlitar hyrläkare i mindre grad än de flesta landsting. Tittar man på antal hyrläkare en vanlig tisdag oktober/november 2012 relaterat till antal listade invånare så ligger Halland på femte plats bland de landsting som anlitar lägst antal hyrläkare vid vårdcentralerna.

-       Inom närsjukvården arbetar vi aktivt med att minska antalet hyrläkare. Det är en prioriterad fråga för oss men vill man säkra en god tillgänglighet för hallänningarna så blir man ibland nödgad att använda hyrläkare, förklarar Kerstin Malm-Andersson.

Enligt vårdgarantin ska besök hos läkare kunna erbjudas inom sju dagar. 97,5% av de som besökte någon av vårdcentralerna inom Vårdcentralen Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 93%.

För ytterligare information kontakta:

Kerstin Malm-Andersson
Förvaltningschef
Telefon: 0706-10 49 57

Arbetet på akutmottagningen innebär viss utökad yta och det blir några fler undersökningsrum men också arbetsmiljöförbättrande åtgärder som gynnar besökande och personal.

Akutmottagningen ska fungera som vanligt under ombyggnationen och det kräver kontinuerligt en omdisponering av lokalerna för att säkerställa patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö. Aktuellt närmaste veckorna är arbeten som berör väntrummet som då temporärt kommer att bli mindre och kan upplevas något stökigt.

Byggnationen inom nuvarande akutmottagning ska enligt plan vara färdig innan sommarens semesterperiod. Ombyggnaden sker i etapper där olika delar av mottagningen görs iordning.

För mer information kontakta verksamhetsutvecklare Mona Karlsson via växeln 0340-48 10 00.

I dag, måndagen 11 mars, införs det nya nationella informationsnumret 113 13. Numret är ett stöd för ansvariga aktörer och allmänhet vid vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Hit kan allmänheten ringa för att till exempel få eller ge information om det till exempel inträffar en större storm, en influensaepidemi eller översvämning.

Fyra viktiga nummer

Införandet av det nya nationella informationsnumret 113 13 innebär att det nu finns fyra samhällsviktiga telefonnummer att hålla i minnet eller knappa in på din telefon:

• 112 - nödnummer vid fara för liv, egendom eller miljö
• 113 13 - informationsnummer för information eller frågor vid allvarliga olyckor eller kriser
• 114 14 - kontakt med polisen vid icke akuta fall
• 1177 - sjukvårdsrådgivningen

SOS Alarm ansvarar för 113 13

Regeringen har tidigare gett SOS Alarm uppdraget att tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra aktörer att ta fram ett nationellt informationsnummer. Det nya numret 113 13 är tillgängligt dygnet runt under alla årets dagar. Informationen till dem som bemannar numret kommer främst från kommuner och andra myndigheter. Men även allmänheten kan lämna upplysningar om allvarliga olyckor eller andra stora händelser.

All information som lämnas på 113 13 är verifierad information, det vill säga den är avstämd med till exempel kommunen där händelsen har ägt rum.

Nu utökas innehåll och tjänster kring psykisk hälsa på www.1177.se för att bättre möta upp behovet av information och råd även kring frågor som rör psykiska symtom och sjukdomar.

Fakta och personliga erfarenheter
I det nya temaområdet om psykisk hälsa finns information om olika symtom och tillstånd och vägledning till hjälp och behandling. Här finns också krönikor, berättelser och reportage med människors egna erfarenheter, känslor och tankar kring att må psykiskt dåligt.

 – Det är vanligt med psykiska problem och sjukdomar, ändå finns det både fördomar och okunskap om dem. Vårt uppdrag är att sprida tillförlitlig kunskap och att bidra med råd och verktyg så att människor bättre ska kunna hantera sin vardag, säger Anne-Lie Krook som varit projektledare för satsningen.

Förändra attityder och bidra med vägledning
Delar av innehållet är skapat i samarbete med 1177:s användare, bland annat genom svar på en enkät om ångest som låg ute på www.1177.se  under förra året.
– Vi vet att ett effektivt sätt att förändra attityder är att lyssna till människors egna erfarenheter. Därför har vi till exempel gjort ett bildspel om ångest som bygger på de enkätsvar vi fick in, säger Anne-Lie Krook.

Undersökningar har också visat att många inte vet hur man gör för att söka psykiatrisk vård, hjälp och stöd. Därför finns det också innehåll som kan vägleda rätt i vården och förklara olika begrepp.

Möjlighet att ställa anonyma frågor
Ibland kan det kännas lättare att skriva än att prata med någon när man själv eller en närstående mår dåligt. På 1177:s frågetjänst finns det även möjlighet att ställa anonyma frågor till psykologer och socionomer. Det finns också många frågor som redan är besvarade i den innehållsrika svarsbanken.

Ställ en fråga eller hitta svar på webben

- Vi har infört intagningsstopp på en medicinavdelningen och följer utvecklingen noga för att se om det behövs ytterligare åtgärder, säger Christer Allenmark, chefläkare.

Två vårdavdelningar på medicinkliniken vårdar patienter med calicivirus (vinterkräksjuka). För att minska risken för smittspridning har man beslutat om intagningsstopp på en avdelning. På den andra avdelningen, som inte är lika hårt drabbad, har patienterna isolerats på sina salar.
Eftersom viruset är mycket smittsamt uppmanas allmänheten och närstående att begränsa antalet besök på sjukhuset.

- Även om vinterkräksjukan i sig inte är någon speciellt allvarlig sjukdom så är det inte bra om patienter som redan är nedsatta får magsjuka under sin vårdtid på sjukhuset.
- Många av våra patienter är gamla och sköra och drabbas hårt om de smittas. Om det är så att man i sin omgivning har personer med magsjuka är det direkt olämpligt att besöka sjuka anhöriga på sjukhuset, framhåller Christer Allenmark, chefläkare.
Även medarbetare på sjukhuset har insjuknat, vilket försvårar den redan ansträngda situationen när det gäller vårdplatser och bemanning.

Mer information:
Markus Lingman, verksamhetschef medicinkliniken Hallands sjukhus Varberg, chefläkare, via sjukhusets växel 0340-48 10 00.

Om ditt samtal skulle bli bortkopplat, antingen när du väntar i kön eller när du pratar med en telefonsjuksköterska, så ring tfn 1177 på nytt.

Vid livshotande tillstånd, ring 112.
Ny telefoni förbättra möjligheterna att samarbeta med andra 1177 i Sverige
Det nya telefonisystemet gör det lättare för 1177-sjuksköterskorna runt om i landet att samarbeta med varandra.

- Det kommer att ge fortsatt hög tillgänglighet och korta väntetiderna för de som ringer till oss.
Ringer du 1177 när du befinner dig i Halland kommer ditt samtal även i fortsättningen att i första hand besvaras av våra egna sjuksköterskor, säger Fanny Franzén-Petersson  verksamhetschef på 1177 i Halland.

–    Digitaliseringen skapar stora möjligheter att stärka Halland som bästa livsplats! säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande, som undertecknade en avsiktsförklaring för den digitala agendan tillsammans med it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Avsiktsförklaringen innebär bland annat att Region Halland nu inleder arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Halland, i samverkan med bland annat kommuner, högskola, statliga organisationer och näringslivet.

–    Det pågår redan mängder av utveckling inom it-området, men det är viktigt att samla och styra alla pågående regionala aktiviteter i en sammanhållen strategi, säger Gösta Bergenheim.

Vid signeringscermonin på näringsdepartementet framhöll han särskilt utvecklingen av invånartjänster inom hälso- och sjukvården och arbetet med att påskynda tillgången till höghastighetsbredband i hela Halland.

–    Ett kapacitetsmässigt svagt bredbandsnät är ett hinder för Hallands långsiktiga utveckling, samtidigt som ett väl utbyggt bredbandsnät ger företag och invånare konkurrenskraftiga förutsättningar för att utvecklas i Halland, poängterade Gösta Bergenheim.

Den digitala agendan är från början ett europeiskt initiativ, som nu ska brytas ner på nationell, regional och lokal nivå. Genom att svenska organisationer och företag undertecknar avsiktsförklaringen åtar man sig att delta i arbetet med att förverkliga agendan.

I arbetet ingår bland annat att göra it lätt och säkert att använda och att utveckla tjänster som skapar nytta för invånarna.

Läs mer om den digitala agendan på regeringens hemsida.

Nationella Primärvårdskonferensen anordnas vart annat år och temat för årets konferens är ”Framtidens patient i primärvården”. Detta kommer under de två dagarna att belysas ur olika perspektiv med inriktning mot omvärld och verksamhet.

- Det är av stor vikt att regelbundet samla hela primärvårdsbranschen för att gemensamt belysa och diskutera frågor som är aktuella för oss ur olika perspektiv oavsett var i landet och i vilken driftform vi verkar, säger Kerstin Malm-Andersson, förvaltningschef för Närsjukvården Halland.
Konferensen erbjuder bland annat ett brett utbud av seminarier och ett omfattande utställningsprogram. I det senare kommer bland annat Hälsoteknikcentrum Halland, de olika landstingen och regionerna att presentera aktuella projekt och det bästa av den egna verksamheten.

Innehåll med bredd och djup

Programmet kommer att bjuda på cirka 15 olika seminarier med bland annat följande innehåll:

• Att möta 40-talisterna (Thomas Fürth, forskningsledare, Kairos Future)
• Patienternas rättigheter – en rörelse att ta på allvar(. Anders Olauson, ordförande i European Patients Forum,Socialdepartementet)
• Infektionsbehandling i framtiden (Sigvard Mölstad, professor, Region Skåne Mats Erntell, smittskyddsläkare,Region Halland)
• Vårdval i framtiden Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsberedningen, SKL

- Vi beräknar att ungefär 800 deltagare kommer att samlas på Medicon Village under de två dagarna och det är inte utan stolthet jag kan presentera det mångfacetterade program som Halland och Skåne gemensamt har arbetat fram, uttrycker Kerstin Malm-Andersson som gemensamt med förvaltningschefen för Primärvården Skåne Benny Ståhlberg är värd för konferensen.

Vill du veta mer om konferensen och programmet? 

Mer information finns på http://www.regionhalland.se/primarvardskonferens2013

Vill du anmäla dig till konferensen gör du det på:  www.primarvardskonferens2013.se

Dyrköpt rättspsykiatriskt vård

Psykiatrin Halland, med en budget på 487 miljoner kronor för 2012, redovisar ett underskott på 10,8 miljoner, att jämföra med 4,2 miljoner 2011. Det försämrade resultatet beror främst på ökade kostnader för köpt rättspsykiatrisk vård (4 miljoner), väktarkostnader vid skyddsombudsstoppet i Varberg i somras (2,7 miljoner) samt ökade kostnader för hyrläkare (3,1 miljoner).

Psykiatrinämnden har tidigare slagit fast att användandet av hyrläkare måste stoppas med anledning av de stora utgifter det medför. Ännu har det inte blivit så, men kostnaderna kommer sannolikt att minska under innevarande år. Psykiatriförvaltningen har jobbat aktivt under hösten för att minimera användningen av hyrläkare under 2013. Vidare kommer ett arbete att starta för att utveckla ett strategiskt arbete med framtida ST-läkartjänstgöring.

Samverkan

Under året har Psykiatrin Halland deltagit i ett flertal satsningar som på olika sätt fokuserat på samverkan med närsjukvård och/eller kommuner. Man har bland annat slutfört den utbildning för baspersonal som man under flera år drivit tillsammans med kommunerna som kallas Bas-ut. Tillsammans med kommuner och närsjukvård har man också deltagit i det riksomfattande, femåriga Prio-projektet som syftar till att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen fokuserar på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

Kvalitetspris för färre tvångsåtgärder

Vidare har både vuxenpsykiatrin och BUP deltagit i SKL-projektet Bättre vård – mindre tvång som syftat till att minska antalet tvångsåtgärder i heldygnsvården. Det team som arbetat med detta på kliniken i Halmstad belönades med Psykiatrin Hallands kvalitetspris 2012.

Sammanlagt närmare 104 000 patientbesök redovisas under året – en treprocentig minskning från 2011 – medan antalet unika patienter har ökat med två procent och uppgår till drygt 11 300.

Extraordinära kostnader

Psykiatrinämndens ordförande Bengt Eliasson (Fp) apropå underskottet:
– Det beror till stor del på våra utgifter för rättspsykiatri, och dem råder vi inte över. Dessutom har vi haft en del andra extraordinära kostnader under året.

Fler mobila team

Psykiatrin Halland ska bygga upp länsövergripande mobila team för att vissa särskilt utsatta patientgrupper ska kunna få vård i hemmet. Samtidigt flyttas ansvaret för akutvård på dagtid från öppenvårdsmottagningarna till psykiatrins akutmottagningar på sjukhusen i Halmstad och Varberg.

Tidigare var vuxenpsykiatrin i Halland uppdelad i två områden: norr (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg) och söder (Halmstad, Hylte Laholm). Den 1 januari slogs dessa båda ihop för att man skulle få en mer enhetlig och effektiv vård över länet och samtidigt finna lösningar som gav ekonomiska fördelar.

Akutvård endast på sjukhus

Nu börjar de mer konkreta effekterna ta form. Psykiatrinämnden har beslutat att akutverksamheten enbart ska finnas på sjukhusens psykiatriska akutmottagningar. Så har det tidigare varit i söder, men inte i norr, där öppenvårdsmottagningarna på varje ort haft akutansvaret på kontorstid. Öppenvården ska enbart ha ett akutansvar för patienter som redan går i behandling.

Psykos och DBT

Samtidigt inrättar man mobila team med hög kompetens, verksamma över hela länet. Till att börja med blir det två som ska arbeta med psykosvård och två som ger DBT (dialektisk beteendeterapi). Psykosvården måste vara flexibel när det gäller uppsökande och mottagande verksamhet eftersom rehabiliteringsfasen ser väldigt olika ut för denna patientgrupp, samtidigt som sjukdomsinsikten kan variera mycket från person till person. Konstruktionen med team gör att patienten kan tryggas i sin hemmiljö samtidigt som det är en kostnadseffektiv vård. Det är också viktigt att få sammanhållna team med samma inriktning, riktlinjer och utvecklingsmöjligheter.

Minska lidandet

DBT har visat sig mycket framgångsrik när det gäller att minska självskadebeteende och därmed minska behovet av heldygnsvård. Eftersom det hittills funnits för lite sådan kompetens i Halland har det bara varit de allra svårast sjuka som kunnat få en sådan behandling. Att öka kompetensen skulle minska lidandet för många patienter och avlasta heldygnsvården.

Ekonomisk faktor

Som det varit hittills har många av de patienter som har ett allvarligt självskadebeteende hamnat inom heldygnsvården och flera av dem har gått vidare till behandlingshem, det vill säga vård på annat håll som Psykiatrin Halland har fått betala för. Därmed lyfts också ekonomiska faktorer in.

På den administrativa sidan ger organisationsförändringen en besparing på 3,6 miljoner kronor.

Lägenhet för ätstörningsvård avvecklas

Projektet med att bedriva ätstörningsvård i en lägenhet får ingen fortsättning. Det beslutade Region Hallands psykiatrinämnd på måndagen.

Ätstörningsenheten ligger på Håsten i Varberg och projektet har pågått i cirka tre år. I lägenheten har patienter från hela Halland kunnat vårdas i fyra veckor tillsammans med sin familj. På grund av Region Hallands ekonomiska läge har nämnden beslutat att avveckla lägenheten när projekttiden löper ut i augusti 2013, bland annat med hänvisning till att det är ett relativt litet antal patienter som kunnat få lägenhetsvård i förhållande till kostnaden; 2,1 miljoner per år. Ätstörningsvården i Halland hade 2012 totalt cirka 330 patienter inskrivna. Tretton personer har kunnat vårdas i lägenheten under projekttiden.

– Projektet har gett oss viktiga kunskaper och erfarenheter om de glapp som finns i den här vårdkedjan. Dessa är det viktigt att arbeta vidare med samtidigt som vi måste anpassa oss efter den ekonomiska verkligheten, säger psykiatrinämndens ordförande Bengt Eliasson (Fp).

Vidare information: Bengt Eliasson (Fp), ordförande i psykiatrinämnden, 070-221 40 58

Direktadressen för att titta på fullmäktige är www.regionhalland.se/fullmaktige. På den sidan kan du också titta på mötena i efterhand och välja de ärenden som du är mest intresserad av.

Vid mötet den 27 februari kommer regionfullmäktige bland annat att ta upp följande ärenden:

• Fastställande av Region Hallands värdegrund
• Ägardirektiv Teater Halland
• Förslag till justering av generellt ägardirektiv
• Svar på motioner

Från ca kl 10:30 presenteras och diskuteras underlaget ”Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2013”. Därefter ges information om ”Policy för ett utvecklat entreprenörskap”.

Följ länken här för att se mötets samtliga handlingar.

Plats: samlingslokal ”Kattegatt/Fullriggaren”, Hallands sjukhus Halmstad     

Tid: kl 10:00

Välkommen! 

Thomas Jönsson, regionfullmäktiges ordförande

För mer information kontakta:

Lena Parmlöv, regionfullmäktiges sekreterare
Tfn 035-13 48 52

Vid nämndens möte behandlades årsredovisningen för de tre förvaltningarna Hallands sjukhus Halmstad, Hallands sjukhus Varberg samt Ambulanssjukvården Halland. När det gäller verksamheten inom Hallands sjukhus framgår det att tillgängligheten till nybesök och behandling varit god under år 2012. Målet att 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar har uppnåtts 10 av 12 månader i Halmstad och 9 av 12 månader i Varberg. När det gäller nybesök har målet uppnåtts 10 av 12 månader i Halmstad och 8 av 12 månader i Varberg.

- Det är främst under semesterperioden som sjukhusen inte nått upp till tillgänglighetsmålen. Under sommaren fokuserar sjukhusen på att klara den akuta verksamheten och därför kan vissa patienter få vänta längre på en planerad operation eller ett läkarbesök, säger Mikaela Waltersson, ordförande i nämnden.

Verksamheterna inom Hallands sjukhus har uppnått eller är på god väg att uppnå målen inom samtliga områden förutom när det gäller ekonomi. När det exempelvis handlar om patienternas delaktighet visar den nationella patientenkäten mycket goda resultat för Halland. Även i nationella mätningar som jämför vårdens resultat ligger Hallands sjukhus bra till och det pågår en mängd aktiviteter för att förbättra vården ytterligare och göra den säkrare.
Det ekonomiska resultatet för blev cirka 48 miljoner för Hallands sjukhus Halmstad och cirka 28 miljoner för Hallands sjukhus Varberg.

- Det är en förbättring jämfört med 2011 och vi kan se att ökningstakten för kostnaderna har sjunkit. Det pågår en rad åtgärder för att nå en ekonomi i balans och under året kommer vi att se en effekt av besluten om en minskning av vårdplatser och operationskapacitet.

Mikaela Waltersson framhåller att Hallands sjukhus från och med årsskiftet har verksamhetsområden som går över sjukhusgränserna. Det ger förutsättningar för ett utökat samarbete mellan kliniker och avdelningar som kommer att gynna patienterna.

- Vårt mål är att kunna behålla ett brett utbud av vård inom Hallands sjukhus. Det kan ibland betyda att patienterna får åka till ett annat sjukhus än det som finns närmast och ibland är det medarbetarna som förflyttar sig mellan sjukhusen.

Ambulanssjukvården Halland
Årsredovisningen för Ambulanssjukvården Halland visar goda resultat. Trots en ökad efterfrågan och ett större uppdrag har ledtiderna inte försämrats. Flera framgångsrika utvecklingsarbeten har genomförts där Sjuksköterskebaserad ambulant bedömning väckt stort intresse även utanför Region Halland.
Det handlar om att äldre patienter via ambulanssjukvården kan få en bedömning av en sjuksköterska i hemmet istället för att åka till akutmottagningen. Av de 268 patienter som fått en ambulant bedömning under året kunde 198 stanna kvar i hemmet, 43 transporterades till en vårdenhet och 27 till en akutmottagning. Utvecklingsarbetet går nu över till en studie för vidare utveckling och utvärdering.

- Det här ett mycket positivt exempel på hur vi kan förbättra vården för våra äldre patienter och samtidigt avlasta akutsjukvården, konstaterar Mikaela Waltersson.

Det ekonomiska resultatet för Ambulanssjukvården blev positivt och slutade på drygt fyra miljoner. Årsredovisningen innehåller även följande resultat:

• 72 procent av de högst prioriterade ambulanstransporterna (prio 1) genomfördes inom 10 minuter, vilket är oförändrat jämfört med 2011. Detta trots att antalet uppdrag ökat med fem procent.
• 77 procent av samtalen till Sjukvårdsrådgivningen 1177 besvarades inom tre minuter, vilket är en förbättring med två procent jämför med 2011. 96 procent av samtalen besvarades inom nio minuter, vilket är en förbättring med en procent. Samtidigt ökade antalet samtal med fem procent under året.
• Antalet sjukresor med taxi uppgick till 167 000, vilket är en minskning med cirka 16 procent.
• Den nya organisationen för liggande sjukresor utförde 2759 uppdrag under år 2012.

Förutom årsredovisningarna behandlades bland annat följande punkter på nämndens möte:
- Riktlinjer för driftnämndernas uppföljning 2013.
- Återrapportering av interna kontrollplaner.
- Reservtömningscentral för andningsoxygen och andningsluft vid Hallands sjukhus Halmstad.

Driftnämnden Hallands sjukhus ansvarar för verksamheterna inom område 1-4 samt administrationen inom förvaltningen Hallands sjukhus samt för verksamheterna inom förvaltningen Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik.

Mer information:
Mikaela Waltersson, ordförande Driftnämnden Hallands sjukhus, 070-325 42 15

Driftnämnden för Öppen specialiserad vård hade möte idag den 12 februari. Nämnden, som tidigare benämndes Driftnämnden Kungsbacka, ansvarar för specialistvården vid Hallands sjukhus Kungsbacka och för den nybildade förvaltningen Hälsa och funktionsstöd. Hälsa och funktionsstöd innefattar funktionshinderverksamheten i Halland, mödrahälsovården samt ungdomsmottagningarna i Halland.

Årsbokslut 2012
Det ekonomiska resultatet för 2012 slutade totalt för Hallands sjukhus Kungsbacka på minus 3,3 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2011 då resultatet slutade på minus 11,7 miljoner. Handikappverksamheten samt mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna visar dock på ett positivt resultat på 1,2 respektive 3,6 miljoner.
Tillgängligheten är fortsatt mycket god till nybesök, 83 procent och till behandling på 92 procent. Noteras kan att utprovning av hörapparater har ökat kraftigt till i stort sett samma kostnad och med en mycket god tillgänglighet. Mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna i länet har också en förbättrad tillgänglighet med något ökad volym jämfört med föregående år. Även inom dagkirurgi har vårdproduktionen ökat.

- Det är glädjande att vi nu har lyckats bromsa den negativa utvecklingen vad gäller ekonomin konstaterar Margaret Ödman. De åtgärder som påbörjades under 2012 för att få ekonomin i balans fortsätter under innevarande år. Den ökade samordningen inom Hallands sjukhus som pågår kommer också att bidra till ökad effektivitet och kvalitet. Nämnden ser positivt på framtiden och arbetar målmedvetet vidare mot de fastställda målen.

Kostnaderna för inhyrd personal har minskat med 2,5 miljoner jämfört med 2011. Sjukfrånvaron har dock ökat något under 2012.

Förändrade vårdbehov, en växande andel äldre, befolkningstillväxten och den medicinskt tekniska utvecklingen ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Att anpassa vården till denna utveckling kommer att vara den enskilt viktigaste frågan för att fortsatt kunna säkerställa kvalitet och tillgänglighet till rätt vård för medborgarna.

Förutom årsrapporten behandlades på nämndens möte:
- Återrapportering angående intern kontrollplan för verksamhetsåret 2012
- Riktlinjer för driftnämndens uppföljning 2013

Därutöver fick nämnden en lägesrapport om strategisk verksamhetsutveckling samt Arbetsmiljöverkets ärende.

Driftnämnden Öppen specialiserad vård ansvarar för verksamheten vid Hallands sjukhus Kungsbacka, funktionshinderverksamheten i Halland samt mödrahälsovård och ungdomsmottagning i Halland.

För mer information kontakta:
Margareta Ödman, ordförande Driftnämnden Öppen specialiserad vård, 0709-73 17 86

De främsta orsakerna till överskottet är att skatteintäkterna blev 74 miljoner högre än budgeterat och att regionen fick en återbetalning från AFA Försäkring på 87 miljoner kronor.

Ser man enbart till regionens driftverksamheter är resultatet inte lika positivt. Här slutade året med ett samlat underskott på -82 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner sämre än budgeterat.

Under 2012 höjdes regionskatten med 70 öre. Av dessa var 20 öre en skatteväxling med hallandskommunerna med anledningen att regionen från och med 2012 är ensam ägare av Hallandstrafiken. Region Hallands nettokostnader ökade under året med 6 %, vilket är något bättre än vad som beräknats i budgeten. Den höga uppräkningen av budgeten berodde bland annat på behov av ökade satsningar och övertagandet av Hallandstrafiken.

Under 2012 gjordes investeringar i fastigheter och utrustning inom regionen för 284 miljoner kronor. Bland investeringarna märks upprustning av specialistmottagningarna i Falkenberg, ombyggnation av BB och förlossning i Varberg och ombyggnad av lokaler för vuxenpsykiatrin i Halmstad.

Antalet anställda i Region Halland ökade under 2012 med 88 medarbetare och var vid årets slut totalt 7 588. Drygt 73 procent har en heltidsanställning, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Med stöd av LOVA, lokala vattenvårdsbidrag och "Hav möter land" har Region Halland bedrivit olika projekt för att förbättra miljöstatusen i de halländska fritidsbåtsanläggningarna. Resultatet från projektet ”Hur många spolplattor behöver Halland?” som genomfördes 2012, är glädjande. Bland annat har det skett en omfattande utbyggnad av spolplattor för miljöanpassat båtupptag, landtoaletter och sugtömningsstationer. Dessutom har det bildats ett antal samverkanskluster för gemensam användning av spolplattor i länet. Slutrapporten kommer att finnas tillgänglig vid seminariet.

Tid och plats: Svenska Mässan i Göteborg, tisdag 5 februari, kl. 10-12

Arrangörer: Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götaland och Båtmiljö.se

För mer information, kontakta:

Gert Erlandsson, Samordnare, Regionkontoret, 035-17 98 22

Lennart Benson, Miljöinformatör, Region Halland, 070-654 67 07

Minnesmottagningen Halland är en gemensam organisation inom psykiatrin med mottagningar i Halmstad och Varberg. Den är till för personer, oavsett ålder, som behöver utredning på specialistnivå när man misstänker demensutveckling. Här arbetar specialistläkare, specialistsjuksköterskor, neuropsykolog, kurator, arbetsterapeut och medicinsksekreterare utifrån en helhetssyn på patienten resurser och behov.

Våren 2012 antogs regionala riktlinjer för vård och omsorg vid demens – modellen Annas led – för en trygg och säker demensvård i Halland. Modellen beskriver hur arbetet och samarbetet kring demensvården bör fungera i vårdkedjan mellan närsjukvård, specialistvård och kommuner.

På minnesminglet kan man få experternas svar på sina frågor, besöka utställningar och knyta kontakter. Förutom Psykiatrin Halland medverkar Falkenbergs, Varbergs och Kungsbackas kommuner samt Demensföreningen i Halland. 

Tid: Öppet hus hålls den 5 februari kl 17–20.

Plats: Minnesmottagningen på psykiatriska kliniken på Hallands sjukhus Varberg (ingång K, psykiatrins akutmottagning).

Läs mer om Minnesmottagningen

På konferensmässan Konfex & Events deltar 21 halländska konferensanläggningar i en gemensam monter. Företagen samarbetar under namnet Möte & Konferens på halland.se. De erbjuder ett brett utbud av konferens, kickoff och möten för företag, organisationer, föreningar och andra som har behov av att mötas.

Du hittar Möte & Konferens i monter C15 den 6-7 februari. Här träffar du representanter för konferensanläggningarna och har också möjlighet att delta i en tävling med fina vinster.

Anmäl dig här för kostnadsfri entrébiljett till mässan.

Information om Konfex & Events.

För mer information, kontakta Rosi Magnusson, tfn 035-17 98 94, Region Halland.

Välkommen!

De flesta barn och unga i Sverige mår bra, men för dem som inte gör det är det viktigt att få rätt hjälp i rätt tid. Utgångspunkten för Psynk har varit att all hjälp som samhället kan erbjuda ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid.

Internationell spidning

Handlingsplan för unga

Konkreta exempel

”En dörr in” har varit med i det nationella Psynk-projektet, där deltagarna kunnat få pris inom olika områden, och det som Kungsbacka nu vunnit handlar om samverkan – man har visat konkreta exempel där samverkan bidragit till praktisk nytta för barns och ungas psykiska hälsa. På onsdagen fick Kristina Öberg, avdelningschef för BUP i Kungsbacka, och processledaren Ulla-Stina Berndtsson från Kungsbacka kommun ta emot priset i Stockholm.

Motiveringen lyder:

”Arbetet präglas av stark vilja, stor uthållighet, öppenhet, och engagemang för att upprätthålla och utveckla samverkan mellan huvudmännen. Den samordnade individuella planen är ett givet samordningsverktyg i verksamheten. Det som utmärker Kungsbacka extra mycket är kommunens och Region Hallands vilja att hjälpas åt och att man ser betydelsen av god samverkan för barn och unga samt utvecklat rutiner och metoder för hur samverkan ska gå tillväga.”

"Ger energi"

Ulla-Stina Berndtsson, processledare för ”En dörr in” på Kungsbacka kommun, är förstås glad över priset:
– Att samverkansarbetet för barn och unga uppmärksammas gör förhoppningsvis att fler föräldrar och unga vuxna får information om att möjligheten till samordning finns och kan ta den hjälpen, säger hon.
– För oss som arbetar ger det energi och ork att prioritera samverkansarbetet. Det blir också en signal till beslutsfattare att det lönar sig att satsa resurser på samverkan.

Lärande organisation

Nöjd och stolt är också Bengt Eliasson, ordförande i psykiatrinämnden i Region Halland:
– Det är fantastiskt roligt att det här sättet att arbeta uppmärksammas. Nu måste vi visa att vi är en lärande organisation så att modellen kan spridas vidare i länet, säger han.

Nöjdheten mäts genom en indexundersökning där besökarna betygsätter användarvänlighet, information, design och kontaktmöjligheter.

Linn Berntsson, Cissi Brusehed och Yvonne Persson vid prisutdelningen.

Region Halland tilldelades hederspriset All Time High i sin bransch (landsting och regioner). Detta är ett pris som bara delas ut när någon lyckats få den högsta andelen nöjda besökare inom sin bransch sedan starten av mätningarna år 2000.

-  Det är väldigt sporrande att få ett pris som bygger på att vi har nöjda besökare. Vi känner att vi har mycket kvar att jobba med, men har fått ett kvitto på att vi är på rätt väg, säger Cissi Brusehed, kommunikatör och ansvarig för Region Hallands webbutveckling.

Resultatet från undersökningen kommer nu att användas till att fortsätta utveckla regionens webbplats, regionhalland.se. Under 2013 kommer fokus bland annat att ligga på mobilanpassning, på att förbättra sökmotorn och på att utveckla innehållet för jobbsökande.

Region Halland genomförde webbplatsundersökningen under sommaren och hösten 2012. Drygt 1 000 personer svarade på enkäten.

– Händelserna har ingenting med varandra att göra, utan beror på att färdigställandet av tre omfattande händelseanalyser sammanfaller, säger Birgitta Lagerqvist, chefläkare vid Hallands sjukhus Halmstad.

Det första ärendet rör en händelse då en patient fick fem gånger för hög dos av ett morfinliknande preparat, som smärtlindring efter ett ingrepp. Misstaget upptäcktes direkt. Patienten fick motgift och övervakades på intensivvårdsavdelningen till nästa dag, och kunde då skrivas ut från sjukhuset i gott skick.

Det andra ärendet rör en patient, som hade en allvarlig infektion med vätska i ena lungan. När lungan skulle tömmas på vätska gick dränaget igenom patientens mjälte.

Känd risk
– Detta är en känd, om än ovanlig, komplikation vid så kallat toraxdränage. Patienten fick inga bestående skador av det inträffade, men enligt lagen är sjukhuset skyldigt att även anmäla händelser som hade kunnat ge en vårdskada, säger Birgitta Lagerqvist.

Vid det tredje fallet felbedömdes resultatet av en datortomografiundersökning (CT), så att patienten fick en försenad diagnos.

Välkomnar extern granskning
– Den här patienten visade tecken på förlamning i armar och ben, och det är angeläget att utreda om den fördröjda diagnosen har påverkat patientens möjligheter att bli återställd. Därför vill vi att Socialstyrelsen bedömer om detta är en vårdskada, säger Birgitta Lagerqvist, och fortsätter:

– Vi ser verkligen allvarligt på de anmälda fallen. Våra egna analyser och Socialstyrelsens bedömningar är viktiga för att vi ska kunna vidta rätt åtgärder när något har gått fel.

Skärpt lagstiftning
Sedan den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2010 har Hallands sjukhus intensifierat och ökat patientsäkerhetsarbetet.

– Det innebär att vi har ökat vår medvetenhet om hur viktigt det är att utreda och analysera olika händelser som har gett eller hade kunnat ge en vårdskada. Därför görs det också fler händelseanalyser än tidigare. Detta är en grund för att arbeta med ständiga förbättringar, säger Birgitta Lagerqvist.

Det är inte alla utredningar som resulterar i ett anmälningsärende till Socialstyrelsen. Under både 2011 och 2012 anmälde Hallands sjukhus Halmstad nio händelser om året till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Hallands sjukhus Varberg gjorde totalt fem anmälningar under 2011 och 10 under 2012.

Mer information:
Birgitta Lagerqvist, chefläkare Hallands sjukhus, vx 035-13 10 00

Fakta Lex Maria
Kraven på hälso- och sjukvården har både skärpts och blivit tydligare sedan den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011. En ökad medvetenhet gör det enklare att arbeta förebyggande, med fler interna utredningar och händelseanalyser som följd.

Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Denna regel kallas lex Maria.

Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta syfte ska hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren.

Patientsäkerhetslagen 2010:659
Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen ska

• hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren
• vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada
• vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen.

Läs mer på www.socialstyrelsen.se/lexmaria

Patienten besökte tandvårdskliniken på grund av värk i en kindtand. Eftersom det var svårt att hitta rotkanalen skulle en kontrollröntgenbild tas. En rotkanalsfil sattes ned i rotkanalen. I samband med att röntgenbilden plockades ur patientens mun lossade filen.  Ingen gummiduk hade hunnit sättas på tanden som skydd och filen hade inte heller, enligt gällande rutin, säkrats med en tråd. Detta innebar att patienten svalde filen.

Kliniken tillkallade omedelbart läkare från den intilliggande vårdcentralen och läkaren beslutade att en remiss till en röntgenklinik i Halmstad skulle skrivas. Då tanden hade fyllts provisoriskt fick patienten sedan via vårdcentralen information om att en akutremiss skulle skickas digitalt, till den röntgenklinik i Halmstad som den privata vårdcentralen har avtal med. Patienten körde själv till Halmstad och väl där konstaterades att ingen remiss nått kliniken. Efter kontakt med vårdcentralen kunde röntgenundersökningen genomföras och filen lokaliseras i patientens svalg. Filen avlägsnas sedan på Hallands Sjukhus Halmstad.

Eftersom patienten fortfarande någon vecka senare hade värk, beslutades i samråd med patienten att en remiss skulle skickas till en specialist i Göteborg. Tandläkaren vid folktandvårdskliniken i Knäred kontaktade specialistkliniken per telefon och i samband med detta beslöts att remissen skulle skickas digitalt. Remissen skickades den 19 november. När patienten, eftersom han tyckte att kallelsen dröjde, kontaktade kliniken i Göteborg, visade det sig att göteborgskliniken inte hade läst remissen. Orsaken till detta var att man där inte hade kontrollerat den digitala brevlådan för inkommande ärenden. Därefter har patienten fått fortsatt behandling och tanden är nu rotfylld.

- Jag beklagar det inträffade och det obehag som patienten utsatts för. Vi har gjort en händelseanalys av hela förloppet och utifrån det resultatet kommer vi att arbeta vidare för att eliminera riskerna för sådana händelser i framtiden, säger Gunilla Swanholm, cheftandläkare för Folktandvården Halland.

Inom Folktandvården Halland har och planerar man att vidta följande åtgärder:

• En återrapport till samtliga klinikchefer har genomförts.
• Den befintliga rutinen vid nedsvalda eller inhalerade föremål ska kompletteras med ett förtydligande om ansvar vid remisskrivandet för röntgenundersökning.
• Den befintliga rutinen, där även åtgärder för att minska risken för nedsväljning av föremål beskrivs, ska återigen gås igenom på samtliga folktandvårdskliniker i regionen.
• Behovet av att begära remissbekräftelse då remiss har skickats ska utredas.
  Syftet med rapportering enligt Lex Maria är att garantera en säker vård av god kvalitet. Socialstyrelsens analys av olika händelser syftar till att stärka kvaliteten i sjukvården, bland annat genom nya riktlinjer.

För ytterligare information kontakta:

Gunilla Swanholm, cheftandläkare Folktandvården Halland, mobil 070-376 02 79

Läs mer om vilka sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tandvårdsstöd på vår vårdwebbplats 1177.se

Nu visar förvaltningen dessutom intresse för en etablering i Kullavik.
Närsjukvården har som ambition att, i områden där det finns förutsättningar, erbjuda hallänningarna ”nära” vård och i det sammanhanget ser man Kullavik som intressant för framtida verksamhet och som komplement till den verksamhet som idag bedrivs på Vårdcentralen Särö.

- Vi ser ett behov av en utbudspunkt för Närsjukvården i en så stor del av Kungsbacka kommun som Kullavik, säger Tommy Rydfeldt (FP), ordförande i Driftnämnden Närsjukvård.
 
- Att kunna ge service där patienten bor är viktigt, menar Tommy Rydfeldt.
 
Därför har Närsjukvården kontaktat Kungsbacka kommun för att tillsammans med dem identifiera goda förutsättningar för en etablering vid Kullavik centrum.

Så låter psykiatrinämndens motivering till att den psykiatriska intensivvårdsavdelningen, Piva, i Halmstad får årets kvalitetspris i Psykiatrin Halland. Avdelningen har deltagit i det riksomfattande projektet "Bättre vård – mindre tvång" och arbetet har bland annat lett till att antalet tvångsåtgärder vid avdelningen nära nog halverats i jämförelse med 2010 års inledande mätning.

Fokus på delaktighet

Regeringen satsade 50 miljoner kronor per år 2010–2012 i projektet som bland annat syftade till att utveckla den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvång och tvångsåtgärder. Piva i Halmstad har fokuserat på att öka patienternas delaktighet i vården. De erbjuds att vara med och upprätta sin omvårdnadsplan för att kunna påverka omvårdnadsinsatserna.

Mäta resultat

Avdelningen erbjuder också uppföljningssamtal när en patient utsatts för en tvångsåtgärd. Det ger viktiga lärdomar om hur man kan undvika sådana i framtiden och hur man kan utföra dem på ett så värdigt och säkert sätt som möjligt. Dessutom har personalen börjat mäta uppnådda resultat vid tvångsvård och tvångsåtgärder på ett strukturerat sätt, kopplat till uppsatta mål. Hela kliniken har numera fortlöpande utbildning i att bemöta hot och våld, vilket ger ökad säkerhet och trygghet. Man har skapat tydligare rutiner och arbetsmetoder i samband med tvångsvård.

Övriga patienter

En sidoeffekt är att förbättringarna även kommer övriga patienter till del, och inte bara de tvångsvårdade, som varit den huvudsakliga målgruppen. All omvårdnadspersonal på Piva bedriver idag detta förbättringsarbete tillsammans med de patienter som väljer att vara med och påverka sin omvårdnad.

Mer information:
Mats Malmberg
Avdelningschef
Tfn: 070-324 74 10

Monica Hansson
Psykiatrisjuksköterska
Tfn: 070-299 65 45

Region Hallands psykiatrinämnd delar varje år ut ett kvalitetspris 25 000 kr. Det är till för att lyfta fram goda exempel av alla slag i den halländska psykiatriska vården. En viktig förutsättning är att förbättringar bäst görs i grupp: man samarbetar och lär av varandra. Därför delas priset ut till arbetsgrupper och inte till enskilda medarbetare. Kraven är bland annat att arbetet är patientfokuserat, att flera yrkesgrupper har deltagit i arbetet samt att förändringen är mätbar.

Heidi Andersson bor i Halmstad och har i över 40 år varit engagerad i föreningen NHR (Neurologiskt handikappades riksförbund) både i länsförbundet, som vice ordförande och i Halmstadsföreningen, som sekreterare. Under tre mandatperioder var Heidi ordförande i Halmstad kommunala handikappråds referensgrupp, vilket också innebar att hon var vice ordförande i Kommunala handikapprådet.

Enligt sin förening NHR har Heidi ett otroligt stort personlig engagemang, hon har genom åren stöttat enskilda och är den som är mest behjälplig. Heidi är mycket samvetsgrann och har någon bett om något har det alltid blivit genomfört.

Frågor som stått Heidi varmt om hjärtat har t ex varit Handikappbadet Svärjarehålan och parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning.

Priset delades ut av Regionhandikapprådets ordförande Gun-Marie Stenström, vid Regionhandikapprådets möte den 6 december 2012 i Kungsbacka.

För mer information kontakta:
Yvonne Emanuelsson, tfn 035-14 61 11, 070-519 48 38

Konsultchecken vänder sig till såväl enmansföretagare som företag med upp till 50 anställda. Konsultchecken kan vara på upp till 50.000 kronor. Syftet med bidraget är att öka konkurrenskraften hos de halländska företagen genom att stimulera till vidareutveckling och förnyelse, som på sikt kan skapa nya arbetstillfällen.

- Just nu har vi högt tryck på antalet ansökningar. Detta gör att handläggningen tar längre tid än de 3-4 veckor som vi har som målsättning, säger Victoria Andersson som bland annat har hand om ärenden som gäller kosultcheckar.

- De som ansöker om konsultcheck nu, kan vänta sig beslut tidigast under januari, säger Victoria.

- Det är verkligen roligt att vi har så stor efterfrågan på tjänsten.  Vi jobbar hela tiden med att informera på olika sätt och i de olika företagsnätverken om möjligheten att söka konsultcheck, berättar Victoria.

Sista redovisningsdag 7 december
Den som redan fått ansökan om konsultcheck beviljad och som önskar få utbetalning av konsultchecken före årsskiftet, ska skicka in redovisningen senast fredagen den 7 december.
Konsultinsatsen ska redovisas på särskild blankett.

Mer information finns här.

Signalen testas fyra gånger om året den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

När signalen bara testas behöver du inte ta dig inomhus och lyssna på radio, utan testet handlar om att säkerställa att tutorna fungerar. Signalen pågår under två minuter med ljud i sju sekunder, följt av 14 sekunders tystnad. När faran är över skickas en 30 sekunder lång ljudsignal ut med samma tutor.

Varberg & Kungsbacka

Parallellt med att VMA-signalen testas görs ett test av de så kallade RDS-mottagarna (Radio Data System) i den inre beredskapszonen kring Ringhals kärnkraftverk. Testet gör att RDS-mottagarna går igång och skickar ut information.

Läs mer om VMA här 

Region Halland gläds åt att ha den största ökningen av andelen ekologiska livsmedel, från 11 procent av livsmedelsbudgeten 2010 till 22 procent 2011.

– Det är bra att SKL tar fram miljönyckeltal så att vi kan jämföra oss med andra landsting och regioner. Det sporrar oss i vårt miljö- och energiarbete, säger regiondirektör Catarina Dahlöf.

De områden som har mätts och jämförts i den nationella rapporten är:

- energianvändning

- förskrivning av antibiotika

- inköp av ekologiska livsmedel

- andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken

- klimatpåverkan från medicinska gaser

Minskad energianvändning i Halland

Överlag visar mätningarna på positiva trender, men skillnaden mellan landstingen är ganska stora. När det gäller energianvändningen så har Region Halland sedan några år tillbaka arbetat aktivt med energieffektivisering. Regionen har bland annat en energiplan och en energistrategi där målet är att minska energianvändningen med 25 % till 2020 (jämfört med 2007). Till och med oktober månad 2012 har energianvändningen minskat med 9 000 MWh och energikostnaderna minskat med över 7 miljoner kronor sedan 2007.

Att Region Halland ändå inte ligger på den övre halvan bland landstingens fastighetsnyckeltal beror bland annat på att en del av byggnadsbeståndet är dåligt ur bygg- och installationsteknisk synpunkt. Hallands sjukhus Varberg utgör en stor andel med dåligt isolerade väggar, stora fönsterpartier och energikrävande installationer i de äldre delarna.

Antiobiokaförskrivningen ett gemensamt problem

Gemensamt för nästan alla landsting och regioner är att antibiotikaförskrivningen minskade år 2008-2009, för att sedan öka något under de senaste åren.

– Halland har historiskt sett legat högt när det gäller antibiotikaförskrivning, men vi arbetar målmedvetet med att minska den. Bland annat får alla vårdcentraler som ingår i Vårdval Halland ut data varje månad om sin förskrivning som sedan följs upp, säger Magnus Bengtsson, informationsapotekare i Läkemedelskommittén Halland.

Störst ökning av andelen ekologiska livsmedel

Bland de positiva siffrorna märks att Region Halland gjort den största ökningen av alla när det gäller andelen ekologiska livsmedel. 2010 låg andelen på 11 % och 2011 på drygt 22 %. Det placerar Halland på 8:e plats bland landsting och regioner. Det nationella målet är att 25 % av livsmedelbudgeten ska användas till ekologiska livsmedel. Dit nådde endast sex av 21 landsting.

– Syftet med nyckeltalen är att vi ska kunna identifiera vilka områden vi behöver arbeta mer med och att kunna lära av de landsting och regioner som visar goda resultat, säger Region Hallands miljöutvecklare Ann-Christin Bengtsson.

Även lustgasens klimatpåverkan är ett problem som alla landsting och regioner arbetar med för att minska. Klimatpåverkan från medicinska gaser är hög i Halland jämfört med de flesta övriga landsting, men senast 2015 ska anläggningar som destruerar lustgasen vara installerade vid sjukhusen i Halmstad och Varberg. Detta kommer troligtvis att ge Halland en bättre placering på listan.

Ladda ner rapporten ”Miljönyckeltal för landsting och regioner” från SKL:s webbplats för publikationer