Problem och/eller komplikationer vid kateterbehandling (i bokstavsordning)

Var alltid uppmärksam på följande, samt informera också patienten/anhörig/vårdare om att vara observant.
Informera också om vem som skall kontaktas om problem uppstår.
Se : Patientinformation

BLOD I URINEN = HEMATURI

Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen, särskilt i början.
Även en liten blödning orsakar tydlig missfärgning av urinen.
Större, färsk blödning kännetecknas av ”ketchupliknande” urin och koagler.
Blodkoagler i urinen kan orsaka stopp i avflödet.

KONTROLLERA:

• blödningens omfattning
• förekomst av koagler
• blödningens varaktighet
• förekomst av UVI-symtom

ÅTGÄRDER:

• skölj urinblåsan fri från koagler med steril koksaltlösning
• öppna kateter till påse
• om möjligt öka diuresen
• informera ansvarig läkare

FEBER/FROSSA

• Kan bero på:
  urinvägsinfektion
  Nedre UVI : temp. cirka 38° C
  Övre UVI : temp. > 39° C
  Risk för urosepsis föreligger, särskilt vid samtidigt stopp i katetern

KONTROLLERA:

• patientens allmäntillstånd
• urinavflödet fritt?
• temp?
• UVI - symtom

ÅTGÄRDER:

• öppen kateter till påse
• informera läkare, akut om frossa eller hög feber
• urinodling

GRUMLIG URIN
Kan bero på

• saltutfällning
• konkrement
• bakterier
• för litet vätskeintag
  - och förvärras om patienten är sängbunden

KONTROLLERA:

• fritt avflöde av urin?
• UVI-symtom?

ÅTGÄRDER:

• ökat vätskeintag om möjligt, ”späder ut urinen”
• blåssköljning. Se ”Blåssköljning”
• byte av kateter/katetermaterial
• ev. urinodling efter ordination

ILLALUKTANDE URIN
Kan bero på

• koncentrerad urin ev. på grund av för litet vätskeintag
• bakterier

KONTROLLERA:

• vätskeintaget
• UVI-symtom?

ÅTGÄRDER:

• om möjligt, öka vätskeintaget
• ev. urinodling enl. ordination

INFEKTION(UVI)/BAKTERIEURI
Bakterier i urinen förekommer så gott som alltid i samband med kvarliggande urinkateter.
Symtomfri bakterieuri ( sk. ABU = asymtomatisk bakterieuri) behandlas inte!

KONTROLLERA:

• feber och/eller smärta i nedre delen av buken/ljumskar/rygg
• grumlig/ och eller illaluktande urin
• besvärande trängningar/sveda

ÅTGÄRDER VID SYMTOM:

• öppna kateter till påse
• om möjligt, öka vätskeintaget
• information till ansvarig läkare
• urinodling efter ordination

Antibiotika sätts in endast om patienten:

• har infektionssymtom
• om bakterierna är stenbildande
• om särskild risk finns för uppåtstigande eller allmän infektion

OM ANTIBIOTIKA ORDINERATS pga UVI – BYT KATETER 1-3 DYGN EFTER INSATT BEHANDLING.

De bakterier som sitter adherenta till katetern och väl skyddade av biofilmen påverkas inte mycket av antibiotikan. Själva bytet sker då under antibiotikumskydd.

INTEGRITETSSTÖRNING

För många individer är behandling med en ”slang” i underlivet djupt integretitetskränkande – ibland i högre grad om urinuppsamlingspåse måste bäras.

KONTROLLERA:

• livssituationen
• sociokulturell bakgrund
• kroppsuppfattning
• fritidsintressen
• fysiska aktiviteter

ÅTGÄRDER:

• öppenhet inför problemet
• informera ytterligare en gång, se Patientinformation
• praktiska lösningar, är tex. fästanordningen för urinuppsamlingspåsen optimal?
• byt ev. till kateterventil i stället för urinuppsamlingspåse
• överväg intermittent kateterisering (IK)/ren intermittent kateterisering (RIK) eller suprapubisk kateter

KATETERSTOP
Kan bero på:

• tryck eller knickbildning på kateterslangen eller slangen till urinuppsamlingspåsen
• felaktigt kateterläge
• förstoppning
• blod i urinen (koagler)
• stenar, grus, konkrement
• låg urinproduktion
• litet vätskeintag

KONTROLLERA:

• bilda dig en uppfattning om orsaken till stoppet och hur ofta det förekommer

ÅTGÄRDER:Kvarstår indikation för KAD?

Om JA:

1. spola med fart
2. aspirera
3. prova att kuffa ur
4. ändra läge på katetern
5. kuffa om
6. byt kateter
7. om det ej finns några yttre orsaker till stoppet SKALL LÄKARE KONTAKTAS

Vid ofta förekommande stopp

• regelbunden blåssköljning enl. ordination
• öka vätskeintaget
• ställningstagande till byte av katetermaterial

KATETER ÅKER UT

• Kuff av helsilikon kan krympa av diffusion
• Stenar i prostata och urinblåsa kan skära sönder kateterkuffen

KONTROLLERA:

• katetermaterialet
• inspektera katetern. Är det hål i kuffen eller fattas delar av den?

ÅTGÄRDER:

• om silikonkateter - tätare intervall mellan kontrollerna av kuffen
• om trasig kuff – skölj urinblåsan fri från ev. sten eller flagor
• överväg intermittent kateterisering(IK) eller suprapubisk kateter
• remiss till urologklinik för åtgärd vid misstanke om blåssten

KUFFEN GÅR INTE ATT TÖMMA
Kan orsakas av kateterklämma som förstört kuffkanalen eller ev.en flaga i kuffen

KONTROLLERA:

• om möjligt var stoppet finns

ÅTGÄRDER:

• Spruta in ytterligare 2-5 ml sterilt vatten och se om det nu går att aspirera
• Pröva att föra in en rosa uppdragningskanyl i kuffkanalen
• I förebyggande syfte: byt ut kateterklämman mot kateterventil

KATETER GÅR EJ ATT DRA UT

ÅTGÄRDER:

• Kontrollera att kuffen är tom
• Spruta in Xylocaingel 2% mellan katetern och urinröret i små portioner, låt gelen verka 5 –10 min.
• Be patienten ligga på sidan, ofta glider katetern ut då patienten slappnar av
• Be patienten hosta eller krysta
• Genom att rotera katetern, spruta in mera gel, lirka med katetern inåt och utåt, förs gelen in utefter katetern mot urinblåsan

OM DET INTE GÅR ÄNDÅ, KONTAKTA LÄKARE

LÄCKAGE BREDVID KATETERN
Kan bero på

• stopp i katetern
• orolig urinblåsa
• slemmig urin
• uretrit
• kraftigt koncentrerad urin
• förstoppning
• felaktig grovlek på katetern

ÅTGÄRDER:

• spola katetern
• kontrollera kateterläge och kuff
• åtgärda bakomliggande orsak
• kvarstår indikation för kateterbehandling? Kontakta läkare

*OM LÄCKAGE KVARSTÅR: byt till tunnare kateter
*OBS! GRÖVRE KATETER KAN FÖRVÄRRA SITUATIONEN.
En för grov kateter kan täppa till utförsgångarna hos körtlarna i urinrörtets slemhinna, vilket kan leda till irritation och ev. uretrit

MISSFÄRGAD URIN
Kan orsakas av:

• uttorkning - mörkgul, koncentrerad urin
• förhöjd bilirubinhalt i blodet - ”portvinsfärgad”
• blödning, liksom intag av rödbetor eller vissa läkemedel - rosa- eller rödfärgad
• URINUPPSAMLINGSPÅSENS plastmaterial och en silikonkateter kan blåfärgas av vissa bakterier, bla. Proteus Mirabilis

KONTROLLERA:

• vätskeintaget
• diagnos
• ordinerade läkemedel
• födan

ÅTGÄRDER:

• ev. ökat vätskeintag
• information till patienten och anhöriga

OTRYGGHET

Patient som är okunnig om kateterbehandlingen kan känna otrygghet och ha många frågor t.ex;
- Hur öppnas kateterventilen?
- Håller påsen tätt?
- Ramlar katetern ut?
- Hur tvättar man sig och kan man duscha med kateter?
- Luktar det urin?
- Går det att utöva fysisk aktivitet?

KONTROLLERA:

• Behovet av information till patient och anhöriga/vårdare
• Patientens intellektuella förmåga
• Översyn av katetertillbehör

ÅTGÄRDER:

• Muntlig och skriftlig information Se: Patientinformation
• Anpassa katetertillbehör efter patientens behov

SKADOR ELLER OBEHAG PÅ / I URINRÖRET

• En skada på urinröret kan bero på att det har utvidgats mekaniskt.
  Bakomliggande orsak måste utredas.

Kan t ex. bero på:

• felaktig grovlek på katetern
• felaktigt läge på kuffen
• dålig fixering av katetern
• allergi mot katetermaterialet
• oförsiktighet vid katetersättning och/eller gelning

STÖRNING AV SEXUALITETEN

Kateterbehandling, i synnerhet urinrörskateter, påverkar den sexuella identiteten.
Den utgör också ett hinder, såväl psykiskt som fysiskt, för sexuell aktivitet.

KONTROLLERA:

• självuppfattning
• socio-kulturell bakgrund
• livsstuation
• fertilitetesönskan?

ÅTGÄRDER:

• öppenhet inför problemet
• överväg och diskutera med patieneten om alternativa behandlingsmetoder, t.ex. intermittent kateterisering (IK), ren intermittent kateterisering (RIK) eller suprapubisk kateter

SVEDA/ SMÄRTA
Kan bero på

• irritation av katetern
• stopp i katetern
• konkrement
• kuffen är placerad i urinröret
• infektion
• torra slemhinnor

KONTROLLERA:

• urinavflödet
• katetermaterial och grovlek
• går katetern att föra längre in i urinblåsan?
• UVI-symtom?

ÅTGÄRDER:

• kontrollera kuffens läge
• om stopp i katetern – blåssköljning
• vinkla penis och kateter upp mot magen med hjälp av tättsittande kalsong eller tejp
• diskutera lokal östrogenbehandling till kvinnor
• ev. byte av katetersort
  välj silikon- eller hydrogelbelagd kateter.
  Se ” Val av kateter” och ”Katetermaterial”
• ev. byte till tunnare kateter ( lägst ch.12 för vuxen)
• ev. urinodling efter läkarordination

TRÄNGNINGAR MED/UTAN LÄCKAGE
Kan vara symtom på:

• alltför koncentrerad urin
• felaktigt läge på- eller igensatt kateter
• förstoppning
• uretrit
• cystit
• blåssten
• överaktiv urinblåsa
• liten blåskapacitet

KONTROLLERA:

• tillräckligt vätskeintag?
• kateterns läge – går katetern föra längre in i urinblåsan?
• mängd vätska i kuffen
• katetermaterial och grovlek. Se ”Katetermaterial ”
• rinner urinen fritt?
• UVI – symtom?

ÅTGÄRDER:

• kontrollera kuffens läge
• om stopp i katetern – blåssköljning
• förstoppning skall åtgärdas
• ev. urinodling
• ökat vätskeintag
• ev. byte av katetersort – välj silikon- eller hydrogelbelagd kateter.
  Se ”Kvarliggande katetrar” och ”Katetermaterial ”
• ev. byte av kateterstorlek – välj en tunnare (lägst ch.12 för vuxen)
• överväg möjlighet till intermittent kateterisering (IK) eller suprapubisk kateter,
  KONTAKTA LÄKARE