Influensa och influensavaccination

Influensa är en virusinfektion som förekommer i Sverige praktiskt taget varje vinter. Infektionen yttrar sig som en akut luftvägsinfektion med allmän sjukdomskänsla. Feber, torrhosta, huvudvärk och muskelvärk är vanliga symptom. För många är influensa obehaglig men ofarlig. För andra kan sjukdomen bli allvarlig, med ökad risk för lunginflammation och andra komplikationer.

Det finns fyra olika influensavirustyper; A, B, C och D varav Influensa A och B ger upphov till typiska influensasymtom hos människa. Även inom dessa influensatyper finns olika undergrupper av virus som har olika antigen på sin yta.

Vi skiljer även mellan tre typer av influensa:

  1. Säsongsinfluensan kommer varje vinter. Den orsakas av ett virus som bara är lite förändrat jämfört med föregående års influensavirus, varför många av oss är immuna (motståndskraftiga). Därför insjuknar inte så många och epidemin blir inte så allvarlig.

  2. Pandemisk influensa kallas den influensasjukdom som orsakas av ett helt nytt virus som ingen är immun mot. Detta virus sprider sig snabbt över hela världen och kan kanske ge allvarligare sjukdom för de sjuka.

  3. Fågelinfluensa är en sjukdom bland fåglar. Av och till ”tar fågelviruset fel” och smittar en människa som kan få ”mänsklig fågelinfluensa”. Mottagligheten för fågelinfluensavirus är låg bland människor.

Influensavaccination

Varje år gör Världshälsoorganisationen, WHO, bedömningar om vilka virusstammar som förväntas cirkulera och vaccinet mot säsongsinfluensan varierar i sammansättning utifrån dessa rekommendationer. Vanligen ingår en blandning av tre olika virusstammar, två av influensa typ A och en av typ B.

Unga människor utvecklar i regel ett gott antikroppssvar efter vaccination, äldre personer och patienter med vissa kroniska sjukdomar svarar sämre. Skyddseffekten av vaccinet är således beroende av individuella faktorer, men givetvis också av hur väl den i samhället aktuella influensastammen överensstämmer med vaccinstammen. Det är därför inte förvånande att studier av influensavaccinets skyddseffekt visat stora variationer. Vid god överensstämmelse har skydd upp till 90 % rapporterats. Om virustyperna i vaccinet skilt sig markant från orsaken till den aktuella epidemin, finns å andra sidan studier som inte kunnat visa någon skyddseffekt alls. För personer under 65 år med normalt immunförsvar anges ett genomsnittligt skydd mot klinisk influensa vara 60 - 80% vid god överensstämmelse mellan epidemistam och den stam som ingår i vaccinet.

Även om skyddseffekten mot influensainfektion är ofullständig har ett stort antal studier visat att vaccination kan minska risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa.

En nackdel med dagens influensavacciner är det kortvariga och subtypsspecifika skyddet. Ny vaccination måste därför genomföras inför varje influensasäsong.

REKOMMENDATIONER

Vaccination mot influensa rekommenderas

  • personer över 65 år, oavsett hälsotillstånd
  • gravida kvinnor i andra och tredje trimestern
  • samt personer med:
    • kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom
    • instabil diabetes mellitus
    • nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning)
    • neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
    • barn med flerfunktionshinder
    • extrem fetma (BMI >40)

Antivirala medel

Tamiflu och Relenza är läkemedel med aktivitet mot influensavirus typ A och B. Dessa medel kan användas både som förebyggande och för behandling av influensa, men inte mot andra övre luftvägsinfektioner.

Läs mer i Läkemedelsverkets behandlingsrekommmendationer för antivirala medel vid influensa

Vaccinera dig mot influensan - gravid