Världshepatitdagen 28 juli

Idag, 28 juli,  är internationella hepatitdagen. Hepatit (leverinflammation) drabbar miljoner människor världen över och orsakar nästan 1,4 miljoner dödsfall årligen, vilket är ungefär lika många som avlider i hiv/AIDS.

Kronisk hepatit orsakas av hepatit B med 240 miljoner drabbade och av hepatit C med 150 miljoner drabbade. På många sätt är kronisk hepatit en försummad och dold sjukdom där många smittade, även i västvärlden inklusive Sverige, inte känner till sin infektion. Smittvägar är via blod inklusive förorenade nålar, mor till barn under graviditet/förlossning samt sexuell smitta.

Hepatit B

I Sverige anmäls årligen cirka1500 fall av hepatit B. Kronisk hepatit B bland invandrare smittade i sina hemländer före ankomst till Sverige dominerar. Akut hepatit B (nysmitta) har minskat stadigt under senare år (<100 fall årligen) med minskning också bland intravenösa (iv) missbrukare. Lokala utbrott förekommer dock. Effektivt vaccin mot hepatit B finns. Vaccinering rekommenderas till riskgrupper (iv missbrukare, partners till smittade, spädbarn med föräldrar från länder med hög förekomst m.fl.) och kommer sannolikt att införas till alla barn i det allmänna vaccinationsprogrammet. Regeringsbeslut väntas under det kommande året.

Hepatit C

Årligen anmäls i Sverige cirka 2000 nyupptäckta fall av hepatit C och totalt beräknas 45 000 personer idag vara infekterade. Smitta via intravenöst missbruk dominerar som smittväg i Sverige. Invandrare från högendemiska länder där smitta ofta skett inom sjukvården i hemlandet är en annan grupp. Hög förekomst bland missbrukare gör att risken är stor för smitta via orena kanyler och sprutor och många missbrukare smittas redan första åren av missbruk. Sprututbytesprogram kan minska risken för blodsmitta och multidisiplinära mottagningar har etablerats på allt fler orter under senare år med riktlinjer och stöd från socialstyrelsen . Vaccin mot hepatit C saknas.

Kontroller och behandling

De flesta smittade får aldrig symtom av sin kroniska hepatit. Av personer med kronisk hepatit C infektion utvecklar dock närmare 20% (4-24%) levercirros inom 20 år från smittillfället och risken ökar ju längre man burit på smittan. Avseende behandling av hepatit C har det nyligen skett stora framsteg med nya preparat med både bättre effekt (90-95% utläkning) och mindre biverkningar. Dessa nya preparat som ges som kombinationsbehandling är dock mycket kostsamma. Det är viktigt att vara frikostig med provtagning avseende hepatit B och C . Alla patienter med kronisk hepatit B och C ska remitteras till specialist (infektionsläkare) för information och rådgivning inklusive smittskyddsföreskrifter , vaccination mot andra hepatiter och ska följas regelbundet för att i tid diagnostisera de som utvecklar behandlingskrävande leverskada. Framgångsrik behandling insatt i tid förhindrar utveckling av levercirros (skrumplever), leversvikt och levercancer. I de nya svenska behandlingsrekommendationerna för hepatit C rekommenderas att kvinnor med hepatit C bör behandlas om/ innan graviditet planeras om inte speciella skäl motsäger detta.

Behandling av hepatit B kan också behövas i vissa fall men i mindre utsträckning än vid hepatit C.

Vilka ska då provtas avsseende hepatit B och C?

  • Intravenöst missbruk: Alla som någon gång i livet injicerat droger även om långt tillbaka i tiden och/eller enstaka doser. De med pågående missbruk och som inte redan är immuna ska vaccineras mot hepatit A och B. Om inte redan smittade och pågående missbruk ska nytt blodprov avseende hepatit C tas årligen.
  • Blod/blodprodukter och mor-barnsmitta: Alla som erhållit blod/blodprodukter i Sverige 1965-1991 (innan testning av blodgivare var möjligt)rekommenderas testa sig avseende hepatit C. Personer som fått otestat blod eller utsatts för annan smittrisk i länder med bristande hygien inom sjukvården kan med fördel också testas.
  • Barn till kvinnor med hepatit B snabbvaccineras vid födelsen vilket radikalt minskar risken för smitta. Barnen följs upp avseende ev smittöverföring liksom barn till mödrar med hepatit C.
  • Sexuell smitta: Framförallt risk vid hepatit B. Låg risk vid hepatit C med ökad risk bland MSM (män som har sex med män). Sexualpartner bör testas och erbjudas vaccination.om partner har hepatit B
  • Oklar leverpåverkan: Alla personer med förändrade levervärden av oklar orsak oavsett om uppgift om riskgrupp. Ofta ses endast lätt leverpåverkan (ALAT-stegring) vid kronisk hepatit men allt från helt normala värden till prover tydande på avancerad leversvikt kan ses.

Länkar:

2014-07-28
Ann Åkesson, tf smittskyddsläkare