Frågor och svar

1.  Hur länge varar skyddet av vaccinet?
Svar: Än vet man inte om, och i så fall när, flickorna som nu vaccineras behöver förnya vaccinationsskyddet. Skyddets varaktighet kommer att följas kontinuerligt och har nu följts i 7 år efter de första vaccinationerna. Skyddsnivån är fortfarande god. 


2. Ska vårdpersonal ställa frågan om flickan sexdebuterat?
Svar: Nej, vi vaccinerar alla som vill vaccinera sig i målgruppen.

 
3. Hur gör vi med treor som vill ta sin tredje spruta innan sommarlovets slut, innan de åker iväg?
Svar: Vi kan ge de olika doserna inom de tidsintervall som angivits. Andra dosen ges 1 till 3 månader efter första. Tredje dosen kan ges 3 till 12 månader efter andra.

 
4. Börjar man om ifall man inte vet hur lång tid det har gått från dos ett eller att de kommer först efter 4-5 månader?
Svar:
Bedömning sker i varje enskilt fall – konsultation med läkare. Det är dock bättre att börja om från början om det är oklart när dos ett gavs, för att försäkra sig om att skyddet blir fullständigt.  Om dos ett och två givits korrekt, är behovet att börja om mindre om det dröjer till dos tre.

 
5. Hur gör man med de som fått 1-2 doser tidigare av Cervarix?
Svar: Rekommendationen är att använda samma vaccin som föregående även för den tredje dosen. Om flickan fått Gardasil, vaccineras enligt schemat. Om Cervarix givits först, kan man alternativt starta om från början med Gardasil då skyddet mot HPV 6 och 11, skydd mot kondylom, inte kan garanteras med endast en eller två doser Gardasil. Det finns inga nytillkomna studier att referera till. Dessutom tillkommer också den ekonomiska aspekten – landsting och regioner betalar inte för annat än det upphandlade vaccinet.

 
6. Hur hanterar man samtal från föräldrar som har betalat för att vaccinera sitt barn?
Svar:
Endast de fortsatta vaccinationerna enligt programmet blir kostnadsfria.

7. HPV vaccin och intervall till andra vaccin?
Svar: Det finns dokumentation att Hepatit B vaccin och vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och poliovaccin kan ges samtidigt med HPV-vaccin. Teoretiskt bör också andra vacciner kunna ges samtidigt eftersom HPV-vaccinet inte är ett levande försvagat vaccin. HPV vaccin kan också ges samtidigt som ett levande försvagat vaccin, som MPR vaccinet.

8. Är flickor som har vaccinerats mot livmoderhalscancer helt skyddade mot sjukdomen?
Svar:
Nej, vaccination skyddar mot ungefär 70 procent av all livmoderhalscancer.

 
9. Har cellprovskontroller blivit onödiga nu när det finns ett vaccin mot livmoderhalscancer?
Svar: Absolut inte, eftersom vaccinerade flickor står utan skydd mot 30 procent av all livmoderhalscancer. Det är därför mycket viktigt att även de som är vaccinerade deltar i de gynekologiska cellprovskontroller som erbjuds alla kvinnor från 23 års ålder.

10. Behövs vaccination när det redan finns ett sätt att upptäcka cellförändringar innan de utvecklas till livmoderhalscancer?
Svar: Forskning visar att kombinationen vaccination och cellprovskontroller ökar skyddet mot sjukdomen ytterligare, något som kommer att spara många kvinnors liv.

11. Varför får inte pojkar HPV-vaccinet för att minska smittorisken?´
Svar: Eftersom livmoderhalscancer enbart drabbar kvinnor har man hittills främst studerat effekten av att vaccinera flickor. Studier pågår för att undersöka i vilken mån vaccinet också kan skydda pojkar mot andra typer av cancer. Skyddsnivån av vaccinet mot de ingående HPV typerna är nära nog 100 % hos en icke-infekterad kvinna. Vi tror därför att vi inte behöver vaccinera alla pojkar för att uppnå det önskade skyddet hos kvinnorna. Det förutsätter dock en hög anslutning bland flickor för att samhällsvinsten med vaccinationen ska uppnås.  

12. Nyttan av att vaccinera alla för att skydda kvinnor ännu bättre?
Svar:
Ja, det kan bli så att vi vaccinerar även pojkar i framtiden. 

13.  Hur gör vi med flickor i 5:an och 6:an som tackar nej nu, men vill ha vaccinet när de fyllt 15-16 år?
Svar: De flickor som återkommer ska alltid erbjudas kostnadsfri vaccinering. Däremot är det inte sagt vem ska utföra denna kostnadsfria vaccination. Vår förhoppning är att vi gemensamt ska kunna motivera så många som möjligt av de halländska föräldrarna att vaccinera sina flickor nu och att det egentligen inte finns några medicinska argument för att vänta.

14. Varför pratar vi inte om kondomer redan vid första vaccinationstillfället?
Svar:
I samband med det tredje vaccinationstillfället kommer vi att förse flickorna med detta viktiga budskap, dvs dela ut kondomer i catch-up vaccinationen. Vi väljer att göra det först då för att inte avskräcka dem som inte känner att det är relevant för dem.

15. Tydliga argument till varför man ska vaccinera sig? Främst till föräldrar som känner att deras flicka inte utsätts för smittorisken.
Svar:
Vem som helst kan få livmoderhalscancer. Det räcker att man blir smittad av en sexpartner för att det ska utvecklas till cancer efter många år. 

 
16. Finns hälsodeklarationen på andra språk?
Svar:
Ja. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/lakemedel/vacciner/samtyckesblankett

Dessutom finns information om vaccinet på Socialstyrelsens hemsida; http://www.socialstyrelsen.se/smittskydd/vaccination/barnvaccinationer/informationsmaterial.

 
17. Finns risk för narkolepsi?
Svar:
Nej, vi anser att det inte finns en sådan risk. Det finns några enstaka rapporter där man misstänkt narkolepsi efter HPV-vaccination. Fallbeskrivningarna visar på ett möjligt tidssamband, men däremot inget orsakssamband. HPV vaccinet är uppbyggt på ett helt annat sätt och innehåller inte ämnen besläktade med skvalen, som sannolikt bidrog till narkolepsin.

18. Om flickan vi ska vaccinera är gravid kan vi vaccinera då?
Svar:
Man ska inte vaccinera sig med Gardasil om man är gravid. Och har man påbörjat vaccination med Gardasil och upptäcker att man är med barn är rekommendationen att vänta med resterande doser till efter graviditeten. Det finns inget som tyder på att Gardasil skulle vara farligt för blivande mödrar eller deras foster, men eftersom uppföljning av gravida kvinnor som vaccinerats med Gardasil fortfarande pågår, kan vaccinet ännu inte rekommenderas till dem. Ammande kvinnor kan däremot vaccinera sig.

19. Hälsodeklaration och samtycke hur länge är vi skyldiga att spara dessa?
Svar:
Då vaccinatören gått igenom hälsodeklarationen och samtycket och dokumenterat i Svevac innebär det att själva blanketten ska lämnas tillbaka till flickan/föräldern och ska inte arkiveras på vårdcentralen.

20.  Vilka biverkningar ska rapporteras?
Svar:
För nya läkemedel, som HPV-vacciner, ska alla misstänkta biverkningar rapporteras, förutom de som återfinns som "vanliga" i FASS-texten.

För samtliga läkemedel ska dessutom följande rapporteras:

  • dödsfall
  • livshotande reaktioner
  • biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning
  • biverkningar som leder till sjukhusvård eller dess förlängning
  • nya oväntade biverkningar och interaktioner
  • biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad

21. Är Gardasil säkert utifrån kända biverkningar?
Svar:
Det har rapporterats i media och bloggar på webben om en del misstänkta biverkningar, där man trots omfattande undersökningar inte har kunnat finna något orsakssamband mellan vaccinationen och biverkningen. Informationen nedan kan vara bra att ha om det kommer frågor eller om man själv vill utveckla ämnet.

Det finns flera och andra " informationsglidningar" på internet, där det till exempel lyfts fram att vaccinaet innehåller kvicksilver, vilket det inte gör. Mängden aluminium lyfts också fram som så hög att den ger svåra förgiftningar, vilket inte heller stämmer. Mängden aluminium i vaccinet motsvarar den mängd ett spädbarn får via modersmjölksersättningen under två dygn.

Av särskilt intresse att följa för HPV-vaccinerna, liksom för andra vacciner, är rapporter om autoimmuna sjukdomar (t.ex. Guillain-Barrés syndrom och multipel skleros), reumatologiska och bindvävssjukdomar (t.ex. Crohns sjukdom), immunologiska rektioner (t.ex. allergisk chock), hudreaktioner (t.ex. nässelutslag) samt neurologiska reaktioner (t ex. narkolepsi).

Många gånger kan man fastställa ett tidssamband mellan biverkningen och vaccinationen, men svårigheten är att avgöra om reaktionerna är direkt orsakade av vaccinet.

Rapporter finns som beskriver individer som har utvecklat multipel skleros (MS) efter HPV-vaccination. Efterföljande undersökningar har dock inte kunnat påvisa något orsakssamband.

Fall av Guillain-Barrés syndrom efter HPV-vaccination har uppmärksammats. Trots noggrann genomgång har man dock inte kunnat konstatera något orsakssamband. Med hänsyn till tids-sambandet har sjukdomen ändå listats som biverkning i produktresumén.

En stor undersökning på 190 000 kvinnor som fått Gardasil, visade ingen ökad risk för biverkningar i form av 16 olika autoimmuna sjukdomar, som bl.a. MS, blodsjukdomar, reumatoid arthrit, typ 1 diabetes, sköldkörtelsjukdomar, sjukdomar i centrala nervsystemet, Guillain-Barrés syndrom eller ögonskador.

Dödsfall efter vaccination mot HPV finns rapporterade. I de flesta fall har man dock kunnat konstatera andra orsaker, t.ex. en underliggande sjukdom. I andra fall har informationen varit otillräcklig för att göra en riktig bedömning.

Sammanfattningsvis anses vaccinet säkert och det har huvudsakligen konstaterats lindriga biverkningar i prövningarna före och efter registreringen. Cirka 87 miljoner doser har hittills givits till ca 30 miljoner kvinnor.

Amerikanska läkemedelsverket, FDA, har kommenterat frågan om främmande DNA i vaccinet, ”inget smittsamt HPV DNA finns i vaccinet. Gardasil är därför fortfarande säkert och effektivt”. Länk till amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA.

Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har också bedömt Gardasil utifrån frågeställningen från Sane Vax inc. och konstaterar på samma sätt ”att inget DNA ingår som kan föröka sig eller ge vårtinfektioner. Nytta-risk balansen har därför inte påverkats. Gardasil anses fortsatt säkert och effektivt”.