Direkt till innehållet

Dermatologer firar dubbelt

Publicerad: 2022-05-30 Senast ändrad:

Sveriges hudläkare, i sällskapet för dermatologi och venereologi (SSDV), delar varje år ut två pris till bästa projekt inom sitt specialområde. Kriterierna för att få utmärkelserna är patientnytta, originalitet och nytänkande.

 

Hudläkarna Sanja och Tanja Gavric med sina diplom.

 

I år gick utmärkelserna till läkarna, och systrarna, Sanja och Tanja Gavric från Halmstad. Sanja för arbetet ”Utvecklad arbetsfördelning/Workshifting” och Tanja för ”Dermatoskopi i primärvården”’.

– Det var dubbel glädje och mycket fokus på Region Halland när priserna delades ut och arbetena presenterades vid en nordisk konferens i Köpenhamn, berättar Sanja.

Sanja och Tanja har arbetat som läkare i regionen i cirka tio år.  Nu jobbar båda två på Tudorklinikens hudmottagning i Halmstad. Sanja som specialistläkare och Tanja som ST-läkare.

– Jag hoppas bli färdig specialist om ett år, säger Tanja. Det tar totalt fem år att bli specialistläkare.

Vad är Workshifting?

– Det är ett sätt att omfördela arbetsuppgifterna inom en avdelning för att, till exempel, avlasta läkarna och därmed ge dem mer tid med patienterna.

Sanjas projekt startade 2017 på Hudmottagningen på sjukhuset i Halmstad. Alla medarbetare på kliniken deltog.

– Syftet var att förbättra verksamheten och ge patienterna mer tid och kvalitet genom att rätt kompetens var på rätt plats och i rätt tid, säger Sanja.

Resultatet av projektet blev, bland annat, att fler patienter kunde tas emot med bibehållen kvalitet samt att omfördelningen av arbetsuppgifter inte ökade belastningen på någon av personalen.

Vad har dermatoskopi för betydelse i primärvården?

–Tidig diagnostik av hudcancer är av högsta vikt för att patienterna ska kunna botas, säger Tanja, därför är det viktigt att alla läkare även inom primärvården har goda kunskaper i dermatoskopi. Mitt arbete var att kartlägga användandet av dermatoskopi i regionen.

Resultatet av studien har redan gett förbättringar. Samtliga vårdcentraler har införskaffat dermatoskop och utbildningar har startats för läkarna. Samtliga enheter är anslutna till ett bildprogram för bedömning av diagnoser. Förändringen kan leda till minskade kostnader, minskad belastning på specialistsjukvården och framförallt onödigt lidande för patienterna

– Dermatoskop är för hudläkarna vad stetoskop är för allmänläkarna, konstaterar Tanja.

Antalet fall av malignt melanom är dubbelt så hög i Halland jämfört med övriga regioner. Varför det är så vet man inte.

– Det kan ha att göra med solexponering eller att vi har en av de äldsta befolkningarna, säger Tanja.

– Så behovet att bli bättre på dermaskopi är stort, säger Sanja.

Är mer forskning vägen framåt?

Sanja har förutom jobbet som specialistläkare uppdraget som övergripande studierektor för ST-läkarna på Forskning och Utveckling i regionen.

– FoU Halland har som övergripande mål att det ska forskas mer och därför satsar regionen varje år 7,5 miljoner på forskning och utveckling, säger Sanja. Möjligheterna för forskning i regionen ser mycket goda ut.

Ett antal pågående och intressanta forskningar presenterades på FoU-dagen härförleden. ”Kan AI förbättra diagnostiken på akutmottagningen?” och ”Hypertoniscreening – tidig upptäckt av högt blodtryck via tandvården” var två exempel.

– AI är ju väldigt populärt inom dermatologin också, säger Tanja. Det har redan utvecklats system som analyserar skador eller sjukliga förändringar.

En studie har gjort där fem av de främsta dermatologer i världen tävlade mot en AI – en databas där tusentals diagnosticerade bilder scannats in och bearbetats.

– AI:n hade bättre resultat än dermatologerna, säger Tanja, så det är kanske framtiden. 

Hur kommer det sig att ni valde att bli läkare båda två?

– Vi har ingen bra förklaring, säger Sanja. Det är lite slumpen och ett gemensamt intresse. Läkaryrket finns i släkten.

– Vi kommer från en stor läkarsläkt, men vi har aldrig sett det som en börda, säger Tanja. Oavsett vilket land man kommer till är läkaryrket detsamma. Det är gångbart.

Varför specialiserade ni er på just hud- och könssjukdomar? 

– Det är den specialitet som har flest diagnoser – runt 3 000, säger Sanja. Och huden är ju kroppen största organ, fyller Tanja i.

– Intresset väcktes för min del redan under studierna just för att det är så brett, säger Tanja. Det finns så många olika områden att nischa in sig på.

– Jag kom inpå det lite senare än Tanja även om jag är två år äldre. De roligaste patienterna när jag jobbade som allmänläkare var de med hudproblem. Det var så jag kom in på det.

I hudläkarnas tidning så finns det ett quiz med bilder på hudåkommer? Är det grejen att det är lite av ett detektivarbete?

– Det är det absolut, säger Tanja. Många invärtes sjukdomar yttrar sig många gånger först i huden.  Det är väldigt mycket kolla på bilder och analysera. Dermaskopi går ut på att se mönster för att kunna ställa en diagnos.

– Ibland skämtar vi om att vårt intresse för hud har funnits väldigt länge. I tonåren var det viktigt att få en snygg solbränna på Tylösand, säger Tanja. Men nu ser vi det från ett helt annat perspektiv.

Vad har ni för råd till alla hallänningar inför badsäsongen?

– Skugga är bäst, säger Sanja. Du ska ha respekt för solen. Det kan straffa sig senare i livet.

– Det beror ofta gamla synder när du får hudtumörer, säger Tanja. Sola med förnuft!

Själva hänger de fortfarande gärna på Tylösand. I skuggan och med solskyddsfaktor – SPF 100.