Senast uppdaterad: 2021-12-20
Om rapporten Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Hallands län. Region Halland ansvarar för innehållet och uppdaterar det en gång i månaden. Vid frågor om rapportens innehåll kontakta eller .

Fortsatt högt stämningsläge inom näringslivet

Stämningsläget inom Sveriges näringsliv fortsätter att ligga på en historiskt sett hög nivå. När pandemin briserade i början av 2020 sjönk barometerindikatorn till den lägsta nivån (56,6) någonsin. I takt med att allt fler har vaccinerats och att restriktionerna lättnat har stämningsläget successivt förbättrats. I november månad uppgick barometerindikatorn till 118,4, vilket är ett mycket högt värde som indikerar att landet befinner sig i en högkonjunktur.

Bakom det höga värdet återfinns en bred uppgång inom samtliga sektorer. Men framförallt är det industrisektorn som är draglok. Sektorn har under hela pandemin varit ledande i återhämtningen samtidigt som övriga sektorer har släpat efter något. Detta beror sannolikt på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen under det senaste halvåret.

Konjunkturinstitutets BNP-prognos visar att en hög tillväxt är att förvänta under 2021 och 2022. De bedömer att förutom en tilltagande vaccinationsgrad och lättade restriktioner bidrar även regeringens omfattande efterfrågestimulanser i budgeten för 2022 till den prognosticerade tillväxten.

Om statistiken för detta diagram Barometerindikatorn visar stämningsläget i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Frågorna handlar om hur företagen bedömer nuläget och förväntningar sett till orderstock, antal anställda, försäljningsvolym och så vidare.

Ett värde över 100 indikerar att konjunkturen ligger på ett normalt läge utifrån det historiska genomsnittet. Är värdet över 110 indikerar detta att det råder högkonjunktur. Ett värde under 90 indikerar att det råder lågkonjunktur.

Konjunkturinstitutet producerar statistiken.

Om statistiken för detta diagram Prognosen tas fram av Konjunkturinstitutet och uppdateras varje kvartal. Som grund för prognosen ligger Konjunkturinstitutets företagsundersökningar och makroekonomiska indikatorer. En ökande BNP innebär i regel att investeringarna och anställningarna ökar.

Arbetslösheten är tillbaka på låga nivåer

När pandemin bröt ut steg arbetslöshetsnivån i Hallands län från 5,9 procent (februari 2020) till 7,3 procent (juli 2020). Vid denna tid var det osäkert hur arbetsmarknaden skulle utvecklas på sikt. De initiala prognoserna tydde på att arbetslösheten skulle kunna komma att stiga än mer. Men statliga stimulanser tillsammans med en hög vaccinationsgrad samt lättade restriktioner bidrog till att trycka tillbaka arbetslösheten. I november månad var arbetslöshetsnivån i Halland 5,6 procent, vilket var en lägre nivå än före pandemin. Man kan därför säga att arbetsmarknaden i regionen har stabiliserats det senaste året.

Jämfört med riksgenomsnittet har Hallands län en låg arbetslöshetsnivå och detta gäller för samtliga grupper som redovisas i diagrammet nedan. Men vi ser också att det fortsatt finns stora skillnader mellan olika grupper i regionen. För inrikes födda är arbetslöshetsnivån mycket låg samtidigt som den är relativt hög för utlandsfödda. Men de senaste månaderna har arbetslöshetsnivån för utlandsfödda minskat i en hög takt.

Bilden av att arbetsmarknaden har stabiliserats förstärks när vi ser till hur många personer som har berörts av varsel de senaste månaderna och hur många nya platsannonser som har publicerats hos Arbetsförmedlingen i Halland. Varselsiffrorna har under året befunnit sig på historiskt sett låga nivåer och varit lägre än under året före pandemin. Under perioden januari-november 2019 varslades 1 147 personer i Halland. Hittills i år har endast 685 personer varslats. Under 2020 varslades totalt 1 894 personer.

När det gäller nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen framkommer att efterfrågan på arbetsmarknaden ser god ut, åtminstone jämfört med 2019 och 2020. Den senaste månaden annonserades knappt 3 250 nya platser i regionen.

Om statistiken för detta diagram Arbetslöshetsstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen. Täljaren består av antalet personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa eller i olika arbetsmarknadsåtgärder) och nämnaren av antalet personer i den registerbaserade arbetskraften. Med detta avses personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Denna grupp består av arbetssökande och de som redan är i arbete. Exempelvis sjukskrivna och studerande (som inte är inskriva på Arbetsförmedlingen) omfattas inte av statistiken. Statistiken omfattar personer i åldrarna 16-64 år.

Om statistiken för detta diagram Varselstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen och den visar hur många personer i länet som berörts av varsel en viss månad. Observera att alla varsel inte fullföljs. Att varslas betyder inte heller att personen med nödvändighet kommer att bli arbetslös.

Om statistiken för detta diagram Antalet nyanmälda platser visar hur många nya jobbannonser som publiceras hos Arbetsförmedlingen i Hallands län. Observera att alla jobb inte annonseras hos Arbetsförmedlingen. I regel syns ett samband mellan ett starkt konjunkturläge och antalet nya jobbannonser.

Antalet gästnätter ökade jämfört med förra sommaren

Turismsektorn drabbades mycket hårt av pandemin. Inresor från utlandet till Sverige minskade drastiskt men också inhemsk turism och företagsresor. Sammantaget resulterade detta i att antalet gästnätter minskade dramatiskt i hela Sverige. I jämförelse med flera andra regioner klarade sig Halland förhållandevis bra. Detta berodde sannolikt på att länet har en hög andel inhemska turister jämfört med de flesta andra regioner. Trots detta minskade antal gästnätter i länet med 19 procent under 2020 (nästan 550 000 gästnätter). I Sverige som helhet uppgick minskningen till 36 procent. Under perioden januari-oktober i år ökade antalet gästnätter i regionen med 11,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Men trots ökningen är man inte tillbaka på de nivåer som rådde under 2019. Jämfört med 2019 har länet, hittills i år, haft 7,6 procent färre gästnätter.

Om statistiken för detta diagram Statistiken produceras av Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. Statistiken från det senaste året är preliminär och kan komma att revideras. Statistiken redovisar antalet gästnätter och inte antalet individer. En person kan således generera flera gästnätter. Endast kommersiella aktörer täcks in av statistiken.

Befolkningen ökar i en hög takt

Halland är en av Sveriges mest växande regioner och har så varit under lång tid. Under 2020 skedde en viss inbromsning, bland annat som en följd av att invandringen till regionen minskade men också för att inflyttningen från andra regioner minskade något. Totalt ökade folkmängden i länet med 2 900 personer under 2020, vilket var den lägsta siffran sedan 2013. Under perioden 2014–2019 uppgick den genomsnittliga befolkningsökningen till 4 500 personer om året.

Under 2021 har ökningstakten tagit fart jämfört med föregående år. Redan under perioden januari-oktober har länet fått 3 164 nya invånare. Motsvarande period föregående år uppgick ökningen till 2 510 invånare och under 2019 till 3 723 personer. Sannolikt kommer befolkningsökningen i år inte att nå de nivåer som rådde 2019. Däremot kommer den troligtvis att överstiga fjolårets utfall.

Om statistiken för detta diagram Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån. Folkmängden kan öka på två sätt: 1) att det föds fler än vad som dör, 2) att inflyttningen överstiger utflyttningen (går att dela in i in- och utrikes flyttningar).

Kollektivtrafikresandet fortsätter att öka

Antalet resor med kollektivtrafik minskade drastiskt i samband med pandemiutbrottet. Detta berodde dels på rekommendationer om hemarbete och att undvika kollektivtrafiken, dels på ett minskat resbehov som en följd av inställda evenemang. Totalt minskade antalet resor med Hallandstrafiken med 42 procent under 2020. Den svaga resetrenden höll i sig under de första månaderna 2021. Men sedan maj månad har en successiv ökning skett och antalet resenärer är nu, sett till månadsbasis, fler än under pandemiåret. I oktober månad nådde man en miljon resenärer för första gången under en enskild månad sedan pandemin briserade. Den positiva trenden har fortsatt och i november gick antalet resenärer upp till knappt 1,1 miljoner.

Trots att antalet resenärer ökat under de senaste månaderna är det långt kvar till de nivåer som rådde före pandemin. Under perioden januari-november i år har Hallandstrafiken haft 7,5 miljoner påstigningar. Detta är 9,7 procent färre än under motsvarande period 2020 och 45,7 procent färre jämfört med 2019. Med andra ord behöver antalet resenärer fortsätta att öka i en hög takt för att tidigare nivåer ska uppnås. På månadsbasis ser läget ljusare ut. Under november månad var antalet påstigningar 19,4 procent färre jämfört med november. 2019. Detta var det minsta gapet en enskild månad sedan pandemin briserade.

Om statistiken för detta diagram Statistiken produceras av Hallandstrafiken och innehåller inte resor med Krösatåg eller Öresundstågen.

Pandemins påverkan på sysselsättningen 2020

I november 2021 publicerade SCB ny statistik över befolkningens sysselsättning (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS), vilket innebär att det nu finns tillgång till registerdata över hur sysselsättningen påverkades under pandemiåret 2020. Föreliggande konjunkturrapport innehåller därför en djupdykning i denna statistik. Nedan presenteras statistik och analyser över sysselsättning, löner och jobbtillväxt i Halland under 2020.

Halland har fortsatt högst förvärvsgrad i riket

Statistiken över befolkningens förvärvsgrad utgår från den befolkning som bor i Hallands län (nattbefolkningen) och ger därför en indikation på hur hallänningarnas arbetsmarknadssituation påverkats av pandemin. Eftersom nattbefolkningen också består av de som pendlar ut från länet, påverkas siffrorna i hög grad av utvecklingen på arbetsmarknader som Halland har starka pendlingsrelationer med, exempelvis Göteborgsregionens arbetsmarknad.

Förvärvsgraden minskade i samtliga län under 2020. I Halland minskade andelen sysselsatta från 82,9 procent till 82,1 procent (0,8 procentenheter) vilket är en lägre minskning än i riket som helhet. Halland är fortsatt det län med högst förvärvsgrad i Sverige. Könsuppdelat ligger dock Halland på en andraplats för såväl kvinnor som för män, vilket innebär att Halland tappat en position i kvinnors förvärvsgrad.

Förvärvsgraden är 81,5 % för kvinnor och 82,6 % för män, det vill säga en skillnad på 1,1 procentenheter. Det betyder att skillnaden i förvärvsgrad har minskat med 0,2 procentenheter under året. Utvecklingen kan härledas till att förvärsvgraden för män minskade mer än vad den gjorde för kvinnor. En potentiell förklaring till detta är att offentlig sektor generellt sett påverkas i lägre utsträckning än andra branscher vid lågkonjunkturer, och att andelen som jobbar inom offentlig sektor är högre för kvinnor än för män.

Skillnaderna i förvärvsgrad mellan utrikes och inrikes födda är fortsatt stora (förvärvsgraden är 85,6 % för inrikes födda och 67 % för utrikes födda). Samtidigt var förvärvsgraden för utrikes födda mindre påverkad än för inrikes födda, sett till absoluta förändringar i förvärvsgrad. Bland den grupp med lägst förvärvsgrad, utrikes födda kvinnor, kan en ökning om 0,5 procentenheter noteras.

Om statistiken för detta diagram Förvärvsgraden mäter hur stor andel av befolkningen 20-64 år som är i sysselsättning.

Om statistiken för detta diagram Förvärvsgraden mäter hur stor andel av befolkningen 20-64 år som är i sysselsättning, här nedbrutet på utrikes och inrikes födda, samt kön.

Minskad jobbtillväxt men ökade lönesummor

Hallands dagbefolkning består av de individer som arbetar i Halland men som inte nödvändigtvis bor i länet. Hur antalet sysselsatta i dagbefolkningen utvecklas kan därför ge en indikation på hur det halländska näringslivet påverkats av pandemin.

Den sysselsatta dagbefolkningen minskade i samtliga län under året, vilket visar på en minskad aktivitet i ekonomin. Hallands dagbefolkning minskade med 0,7 procent, vilket är den tredje minsta minskningen i riket. Trots att antalet sysselsatta minskade i länet ökade daglönesumman med 1,5 procent, vilket är den femte största ökningen i riket. Att daglönesumman ökade trots en sysselsättningsminskning förklaras sannolikt av ökade lönenivåer, men kan också bero på en uppgång i arbetstid. Daglönesumman per sysselsatt ökade med 2 % vilket är den nionde högsta nivån i riket. Även denna ökning kan sannolikt förklaras av en generell ökning i lönenivåer, samtidigt som det också kan bero på att särskilt hårt drabbade branscher under pandemin, såsom kontaktintensiva tjänstenäringar, generellt sett har lägre löner än många andra branscher.

Under lågkonjunkturer och ekonomiska kriser är det vanligt att ungdomar drabbas särskilt hårt. Ungdomar har ofta en svagare etablering på sina arbetsplatser vilket också innebär att de ofta är de första som får lämna sina anställningar när ekonomin går sämre. När jobben blir färre är det också närmare till hands för unga att börja studera, som en investering för att på lång sikt stärka sin position på arbetsmarknaden. Många unga jobbar i branscher som varit särskilt drabbade under pandemin och gruppen 16 till 24 år såg en stor procentuell minskning i sysselsättning under året (minus 5,1 %). Detta till trots att den demografiska utvecklingen i åldersgruppen var positiv. Även den äldre gruppen sysselsatta, 65 år eller äldre, såg en stor minskning i sysselsättning (minus 5,8 %).

Om statistiken för detta diagram Den sysselsatta dagbefolkningen är den befolkning som arbetar i Halland, oavsett var de har sin folkbokföringsadress. Daglönesumman är summan av dagbefolkningens löner. Daglönesumman per sysselsatt visar hur mycket som varje sysselsatt bidrar till daglönesumman.

Jobbtillväxt per bransch

Endast ett fåtal branscher ökade i sysselsättning under året. De största relativa ökningarna syntes i branscherna finans och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet och byggverksamhet. De största relativa minskningarna var inom branscherna transport och magasinering, handel och kulturella och personliga tjänster. I absoluta tal var det handelsbranschen som minskade mest med en minskning om 963 sysselsatta. Byggbranschen hade den största absoluta ökningen med 281 sysselsatta.

Jämfört med riket var utvecklingen i Halland starkare inom flertalet branscher. Ett exempel är byggbranschen där utvecklingen i antal sysselsatta var 2 procentenheter starkare i Halland än i riket. Byggbranschen har haft en positiv utveckling i Halland under många år. Att branschen fortsätter gå starkt kan sannolikt förklaras av att länet även under pandemin haft en positiv befolkningstillväxt och fortsatt hög exploateringstakt.

Hotell- och restaurangbranschen sticker också ut i positiv bemärkelse. Trots att antalet sysselsatta inom branschen minskade var utvecklingen i länet 11,2 procentenheter starkare än i riket. En potentiell förklaring till den jämförelsevis goda utvecklingen i länet kan vara att smittspridningen var på lägre nivåer under sommaren och att den halländska besöksnäringen i hög utsträckning är beroende av inhemska sommarturister snarare än utlandsturism. Jämfört med andra län hade endast Gävleborg en mindre minskning i antalet gästnätter under året än Halland.

Det finns också branscher där Halland haft en jämförelsevis svagare utveckling än i riket. Framförallt handelsbranschen tycks ha drabbats särskilt hårt i länet, med en 3 procentenheter större minskning i sysselsatta jämfört med riket. Bryts statistiken ner på kommunnivå syns det att Falkenberg står för en stor del av den negativa jobbtillväxten i branschen. Sannolikt är det handelsklustret i Ullared som drabbats av såväl ett minskat resande och en minskad turism, som av restriktioner för att begränsa smittspridning.

Om statistiken för detta diagram Förändring i antal sysselsatta i dagbefolkningen 16- 74 år per näringsgren. Offentlig sektor och försvar, samt Utbildning inkluderas ej på grund av ändringar i Förvarsmaktens redovisningsmetoder, vilket försvårar jämförelser över tid.