Senast uppdaterad: 2022-06-23

Om rapporten

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Hallands län och uppdateras varje månad. Region Halland ansvarar för innehållet. Vid frågor om rapportens innehåll kontakta eller .

Sammanfattande analys

Den sista lägesrapporten innan sommarsemestern ger en splittrad bild av läget i Sverige och Halland. Å ena sidan noteras skenande inflation, varningar om en stundande lågkonjunktur och ett historiskt lågt stämningsläge bland hushållen. Å andra sidan sjunker arbetslöshetsnivån tillbaka till den lägsta nivån på decennier, antalet nya lediga jobb når nya höjder och antalet gästnätter är nu fler än före pandemin.

De motstridiga signalerna beror bland annat på att den tillbakablickande statistiken visar återhämtningen efter pandemin medan den framåtblickande statistiken fångar upp den oro som en skenande inflation och räntehöjningar medför – för att hitta en liknande situation behöver vi gå tillbaka ända till 90-talet.

Den stora frågan är om vi står på tröskeln till en mer djupgående lågkonjunktur framöver eller inte. Därför är det särskilt angeläget att noggrant följa utvecklingen under hösten.

Konjunktur

  • Skenande inflation och förväntade räntehöjningar gör att stämningsläget bland hushållen når den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008.

  • Konjunkturinstitutet bedömer i sin nya prognos att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.

  • Hallands län riskerar att drabbas hårt om den inhemska konsumtionen sjunker.


Hushållens konfidensindikator sjönk till 70,4 i maj månad och indikatorn är nu på den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008. Den låga noteringen beror på att inflationen når nya höjder (7,2 procent) och förväntade räntehöjningar, vilket leder till ett minskat konsumtionsutrymme bland hushållen. Med anledning av utvecklingen reviderar Konjunkturinstitutet sin BNP-prognos och bedömer nu att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur1. Under 2022 förväntas tillväxten uppgå till 1,9 procent och under 2023 till 1,2 procent. I den förra prognosen var bedömningen en tillväxt på 3,3 respektive 2,1 procent.

Trots att hushållen rapporterar en mycket dyster syn på den ekonomiska tillvaron är stämningsläget bland näringslivet fortsatt högt. Gapet mellan näringslivet och hushållen är för närvarande historiskt stort men sannolikt kommer det att minska framöver. För även under finanskrisen 2008 sjönk stämningsläget bland hushållen innan en sänkning noterades inom näringslivet.

Det nuvarande gapet mellan hushållen och näringslivet kan till viss del bero på att hushållen i sina bedömningar tar höjd för framtida räntehöjningar och minskat konsumtionsutrymme. Vidare har många företag fortsatt en stor orderstock sedan pandemin. En annan faktor som påverkar är, enligt Konjunkturinstitutet, att det för närvarande är svårt att bedöma huruvida små lager bland industri- och handelsföretagen beror på hög efterfrågan eller på materialbrist och leveransproblem.

Konjunkturinstitutet menar att Riksbanken står inför en svår balansakt den närmaste tiden. Inflationen behöver stävjas men samtidigt riskerar höjda räntor och en allmän åtstramning av penningpolitiken att förstärka lågkonjunkturen.

En skillnad gentemot läget 2008 är att den inhemska konsumtionen synes drabbas betydligt hårdare denna lågkonjunktur.2 Under finanskrisen upprätthölls konsumtionen genom ökande bostadspriser, låga räntor samt låg inflation, vilket fick som konsekvens att befolkningsrika regioner med stora servicesektorer inte drabbades särskilt hårt. Istället var det den exportintensiva industrisektorn som drabbades och följaktligen regioner med många anställda inom industrisektorn.

Ovan innebär att det, beroende på hur djup lågkonjunkturen blir, finns en risk att näringslivet i Hallands län kommer att drabbas förhållandevis hårt. Länet har en stor andel anställda inom sektorer som är beroende av inhemsk konsumtion, exempelvis handel, bygg och restaurang. En förmildrande omständighet är att hallänningarna har rikets näst högsta löneläge och fallhöjden är därför högre än i flera andra regioner. Samtidigt har länet rikets näst högsta bostadspriser och byggsektorn har över tid varit en viktig motor i länets ekonomiska utveckling. En inbromsning inom denna sektor tillsammans med högre räntor skulle därför komma att få stor påverkan på utvecklingen i länet.

Om statistiken för detta diagram

Konfidensindikatorerna används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Frågorna som ställd till företagen handlar om hur de bedömer nuläget och förväntningar sett till orderstock, antal anställda, försäljningsvolym och så vidare.

Ett värde över 100 indikerar att konjunkturen ligger på ett normalt läge utifrån det historiska genomsnittet. Är värdet över 110 indikerar detta att det råder högkonjunktur. Ett värde under 90 indikerar att det råder lågkonjunktur.

Konjunkturinstitutet producerar statistiken och undersökningen genomförs varje månad.

Om statistiken för detta diagram

Prognosen tas fram av Konjunkturinstitutet och uppdateras varje kvartal. Som grund för prognosen ligger Konjunkturinstitutets företagsundersökningar och makroekonomiska indikatorer. En ökande BNP innebär i regel att investeringarna och anställningarna ökar.

Om statistiken för detta diagram

Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån. KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPIF exkluderar de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik, till skillnad från måttet KPI (konsumentprisindex).