Senast uppdaterad: 2022-06-23

Om rapporten

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Hallands län och uppdateras varje månad. Region Halland ansvarar för innehållet. Vid frågor om rapportens innehåll kontakta eller .

Sammanfattande analys

Den sista lägesrapporten innan sommarsemestern ger en splittrad bild av läget i Sverige och Halland. Å ena sidan noteras skenande inflation, varningar om en stundande lågkonjunktur och ett historiskt lågt stämningsläge bland hushållen. Å andra sidan sjunker arbetslöshetsnivån tillbaka till den lägsta nivån på decennier, antalet nya lediga jobb når nya höjder och antalet gästnätter är nu fler än före pandemin.

De motstridiga signalerna beror bland annat på att den tillbakablickande statistiken visar återhämtningen efter pandemin medan den framåtblickande statistiken fångar upp den oro som en skenande inflation och räntehöjningar medför – för att hitta en liknande situation behöver vi gå tillbaka ända till 90-talet.

Den stora frågan är om vi står på tröskeln till en mer djupgående lågkonjunktur framöver eller inte. Därför är det särskilt angeläget att noggrant följa utvecklingen under hösten.

Konjunktur

  • Skenande inflation och förväntade räntehöjningar gör att stämningsläget bland hushållen når den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008.

  • Konjunkturinstitutet bedömer i sin nya prognos att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.

  • Hallands län riskerar att drabbas hårt om den inhemska konsumtionen sjunker.


Hushållens konfidensindikator sjönk till 70,4 i maj månad och indikatorn är nu på den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008. Den låga noteringen beror på att inflationen når nya höjder (7,2 procent) och förväntade räntehöjningar, vilket leder till ett minskat konsumtionsutrymme bland hushållen. Med anledning av utvecklingen reviderar Konjunkturinstitutet sin BNP-prognos och bedömer nu att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur1. Under 2022 förväntas tillväxten uppgå till 1,9 procent och under 2023 till 1,2 procent. I den förra prognosen var bedömningen en tillväxt på 3,3 respektive 2,1 procent.

Trots att hushållen rapporterar en mycket dyster syn på den ekonomiska tillvaron är stämningsläget bland näringslivet fortsatt högt. Gapet mellan näringslivet och hushållen är för närvarande historiskt stort men sannolikt kommer det att minska framöver. För även under finanskrisen 2008 sjönk stämningsläget bland hushållen innan en sänkning noterades inom näringslivet.

Det nuvarande gapet mellan hushållen och näringslivet kan till viss del bero på att hushållen i sina bedömningar tar höjd för framtida räntehöjningar och minskat konsumtionsutrymme. Vidare har många företag fortsatt en stor orderstock sedan pandemin. En annan faktor som påverkar är, enligt Konjunkturinstitutet, att det för närvarande är svårt att bedöma huruvida små lager bland industri- och handelsföretagen beror på hög efterfrågan eller på materialbrist och leveransproblem.

Konjunkturinstitutet menar att Riksbanken står inför en svår balansakt den närmaste tiden. Inflationen behöver stävjas men samtidigt riskerar höjda räntor och en allmän åtstramning av penningpolitiken att förstärka lågkonjunkturen.

En skillnad gentemot läget 2008 är att den inhemska konsumtionen synes drabbas betydligt hårdare denna lågkonjunktur.2 Under finanskrisen upprätthölls konsumtionen genom ökande bostadspriser, låga räntor samt låg inflation, vilket fick som konsekvens att befolkningsrika regioner med stora servicesektorer inte drabbades särskilt hårt. Istället var det den exportintensiva industrisektorn som drabbades och följaktligen regioner med många anställda inom industrisektorn.

Ovan innebär att det, beroende på hur djup lågkonjunkturen blir, finns en risk att näringslivet i Hallands län kommer att drabbas förhållandevis hårt. Länet har en stor andel anställda inom sektorer som är beroende av inhemsk konsumtion, exempelvis handel, bygg och restaurang. En förmildrande omständighet är att hallänningarna har rikets näst högsta löneläge och fallhöjden är därför högre än i flera andra regioner. Samtidigt har länet rikets näst högsta bostadspriser och byggsektorn har över tid varit en viktig motor i länets ekonomiska utveckling. En inbromsning inom denna sektor tillsammans med högre räntor skulle därför komma att få stor påverkan på utvecklingen i länet.

Om statistiken för detta diagram

Konfidensindikatorerna används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Frågorna som ställd till företagen handlar om hur de bedömer nuläget och förväntningar sett till orderstock, antal anställda, försäljningsvolym och så vidare.

Ett värde över 100 indikerar att konjunkturen ligger på ett normalt läge utifrån det historiska genomsnittet. Är värdet över 110 indikerar detta att det råder högkonjunktur. Ett värde under 90 indikerar att det råder lågkonjunktur.

Konjunkturinstitutet producerar statistiken och undersökningen genomförs varje månad.

Om statistiken för detta diagram

Prognosen tas fram av Konjunkturinstitutet och uppdateras varje kvartal. Som grund för prognosen ligger Konjunkturinstitutets företagsundersökningar och makroekonomiska indikatorer. En ökande BNP innebär i regel att investeringarna och anställningarna ökar.

Om statistiken för detta diagram

Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån. KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPIF exkluderar de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik, till skillnad från måttet KPI (konsumentprisindex).

Arbetsmarknad

  • Arbetslöshetsnivån i Halland är den lägsta sedan finanskrisen.och antalet nya lediga jobb ökar kraftigt.

  • I mars månad hade länet den näst högsta sysselsättningsgraden (82,5 procent) i landet och antalet sysselsatta ökade kraftigt.


På arbetsmarknaden syns ännu inga tecken på lågkonjunktur – sysselsättningen fortsätter att öka och arbetslösheten är nere på relativt låga nivåer. Att notera är att arbetsmarknadsstatistiken är behäftad med viss eftersläpning, vilket gör att de senaste händelserna i ekonomin – räntehöjningar och ökad inflation –inte fångas upp i statistiken ännu. Vidare är det oklart i vilken utsträckning hushållens dystra syn på ekonomin kommer att avspegla sig i arbetsmarknadsstatistiken framöver. I regel korrelerar ökande arbetslöshetsnivå och missnöje bland hushållen, men i nuläget kan den pessimistiska synen också bero på att lönerna inte utvecklas i takt med levnadsomkostnaderna.

Sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken kompletterar varandra. När vi ser till andelen och antalet sysselsatta får vi dels en uppfattning om hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) som är i arbete, dels hur många nya sysselsättningstillfällen som skapas i samhället. De som inte har någon sysselsättning kan vara sjukskrivna, föräldralediga, pensionerade, i studier eller arbetslösa. Sysselsättningsstatistiken kan därför sägas vara ett heltäckande mått som säger något befolkningens samlade aktivitet.

Arbetslöshetsstatistiken visar hur många av de ej sysselsatta som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och därmed står till arbetsmarknadens förfogande. Oftast uttrycks arbetslösheten i procentuella tal. Till skillnad mot sysselsättningsgraden relaterar detta tal inte till hela befolkningen i arbetsför ålder utan endast till den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga redan sysselsatta och de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Personer som befinner sig i studier eller av annan anledning inte ingår i arbetskraften tas inte med i beräkningen. Detta beror på att om vi hade beräknat arbetslösheten i relation till hela befolkningen, oaktat om de står till arbetsmarknadens förfogande eller ej, hade den relativa arbetslöshetsnivån i samhället underskattats.

Sysselsättning

Sedan den 31 maj finns det för första gången någonsin tillgång till månadsvis regional arbetsmarknadsstatistik. Statistiken uppdateras varje månad och har en eftersläpning på endast två månader. Månadsstatistiken är preliminär, vilket innebär att den kan komma att justeras något i ett senare skede. Statistiken beskriver läget för nattbefolkningen i Hallands län, vilket innebär att den omfattar personer som bor och arbetar i Hallands län och personer som bor i Hallands län men som arbetar i en annan region.

Den månadsvisa sysselsättningsstatistiken visar att antalet sysselsatta i Sveriges regioner varierar mellan årets olika månader. Statistiken är med andra ord präglad av säsongsvariationer. I exempelvis Halland ökar antalet sysselsatta säsongsmässigt under sommarmånaderna. För att få en rättvisande bild av arbetsmarknadsläget i länet är det därför mest lämpligt att jämföra utfallet en viss månad med motsvarande månad föregående år.

Hallands län har en stark arbetsmarknad. I mars månad var 82,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) i sysselsättning, vilket var den näst högsta nivån i riket och den absolut högsta nivån bland de snabbväxande regionerna i Sverige. Jämfört med föregående år har sysselsättningsgraden i länet ökat med 1,5 procentenheter. I riket som helhet uppgick sysselsättningsgraden i mars månad till 79,1 procent.

Sysselsättningsgraden redovisar andelen sysselsatta i en region men säger egentligen ingenting om antalet sysselsatta ökar eller inte. Andelen sysselsatta kan öka trots att antalet sysselsatta minskar, detta under förutsättning att den arbetsföra delen av befolkningen minskar än snabbare. I Hallands län förklaras den ökande sysselsättningsgraden med att antalet sysselsatta ökat snabbare än befolkningen. I mars månad var 151 092 av länets invånare i sysselsättning, vilket var en ökning med 2,3 procent jämfört med föregående år. Den goda tillväxten ska ses i ljuset av att föregående års statistik präglades av pandemirestriktionerna.

Bland länets kommuner varierade sysselsättningsgraden i mars månad mellan 78 procent (Hylte) och 86,7 procent (Kungsbacka). Samtliga kommuner förutom Hylte hade en sysselsättningsgrad som översteg riksgenomsnittet (79,1 procent). Jämfört med mars månad föregående år ökade sysselsättningsgraden i samtliga kommuner. Störst var ökningen i Hylte kommun (2 procentenheter) och som lägst i Falkenberg (1,1 procentenheter). Sett till antalet sysselsatta var ökningen jämfört med mars föregående år som högst i Laholm (3,1 procent) och som lägst i Falkenberg (1,7 procent).

Om statistiken för detta diagram

Sedan den 31 maj redovisar SCB statistik från produkten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Syftet med BAS är att ge information om utbudet av arbetskraft i Sverige och dess regioner och kommuner per månad, kvartal och år. BAS redovisar statistik utifrån administrativa data om bland annat antal sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften för den folkbokförda befolkningen i åldern 15 till 74 år. Statistiken kan användas för att beskriva läge, men även utveckling över tid. BAS är registerbaserad statistisk, vilket innebär att statistiken hämtas in från olika myndighetsregister och inte från enkätundersökningar. Månadsstatistiken är preliminär, vilket innebär att den kan komma att justeras något i ett senare skede.

Om statistiken för detta diagram

Sedan den 31 maj redovisar SCB statistik från produkten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Syftet med BAS är att ge information om utbudet av arbetskraft i Sverige och dess regioner och kommuner per månad, kvartal och år. BAS redovisar statistik utifrån administrativa data om bland annat antal sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften för den folkbokförda befolkningen i åldern 15 till 74 år. Statistiken kan användas för att beskriva läge, men även utveckling över tid. BAS är registerbaserad statistisk, vilket innebär att statistiken hämtas in från olika myndighetsregister och inte från enkätundersökningar. Månadsstatistiken är preliminär, vilket innebär att den kan komma att justeras något i ett senare skede.

Om statistiken för detta diagram

Sedan Den 31 maj redovisar SCB statistik från produkten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Syftet med BAS är att ge information om utbudet av arbetskraft i Sverige och dess regioner och kommuner per månad, kvartal och år. BAS redovisar statistik utifrån administrativa data om bland annat antal sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften för den folkbokförda befolkningen i åldern 15 till 74 år. Statistiken kan användas för att beskriva läge, men även utveckling över tid. BAS är registerbaserad statistisk, vilket innebär att statistiken hämtas in från olika myndighetsregister och inte från enkätundersökningar. Månadsstatistiken är preliminär, vilket innebär att den kan komma att justeras något i ett senare skede.

Arbetslöshet, varsel och nyanmälda platser

I maj månad uppgick arbetslösheten i Halland till 5 procent. Detta är den lägsta nivån sedan finanskrisen och under riksgenomsnittet (6,6 procent). I faktiska tal var 8 179 personer i länet inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under pandemin var arbetslösheten som högst i juli månad 2020 (7,3 procent). Sedan dess har en successiv nedgång skett och den har varit spridd över samtliga redovisade grupper.

Trots att arbetslöshetsnivåerna sjunkit bland samtliga grupper kvarstår stora skillnader mellan dem. Bland inrikes födda ligger arbetslöshetsnivån endast på 2,7 procent, vilket är drygt 13 procentenheter under nivån för utlandsfödda (16,1 procent). Nästan 55 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Hallands län är födda i ett land utanför Sverige. Detta innebär att integrationen är en fortsatt viktig fråga då en stor del av det tillgängliga arbetskraftsutbudet i länet är födda i utlandet.

Det finns också stora inomregionala skillnader i länet. I maj månad var arbetslösheten som lägst i Kungsbacka kommun (2,7 procent) och som högst i Hylte kommun (8,5 procent). Totalt uppgick differensen mellan de båda kommunerna till 5,8 procentenheter. Detta är en större differens än den som råder mellan de två län som har den högsta respektive lägsta arbetslösheten i landet (4,9 procentenheter). Av länets sex kommuner hade fyra av dem (Kungsbacka, Varberg, Laholm samt Falkenberg) en arbetslöshetsnivå som understeg riksgenomsnittet i maj (6,6 procent). Jämfört med maj 2021 har arbetslösheten minskat i samtliga kommuner och som mest i Hylte (-2,2 procentenheter) och Falkenberg (-1,2 procentehter).

Efterfrågan på arbetskraft är stor bland länets arbetsgivare. Inför sommarmånaderna ökar den ekonomiska aktiviteten i länet vilket avspeglas i antalet lediga jobb som annonserats hos Arbetsförmedlingen. I maj månad annonserades det om 5 245 nya lediga jobb i Halland. Detta var den högsta siffran på flera år och en ökning med 72 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Vidare bekräftas bilden av en stark regional arbetsmarknad av att varseltalen fortsatt befinner sig på mycket låga nivåer.

Om statistiken för detta diagram

Arbetslöshetsstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen. Täljaren består av antalet personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa eller i olika arbetsmarknadsåtgärder) och nämnaren av antalet personer i den registerbaserade arbetskraften. Med detta avses personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Denna grupp består av arbetssökande och de som redan är i arbete. Exempelvis sjukskrivna och studerande (som inte är inskriva på Arbetsförmedlingen) omfattas inte av statistiken. Statistiken omfattar personer i åldrarna 16-64 år.

Om statistiken för detta diagram

Arbetslöshetsstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen. Täljaren består av antalet personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa eller i olika arbetsmarknadsåtgärder) och nämnaren av antalet personer i den registerbaserade arbetskraften. Med detta avses personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Denna grupp består av arbetssökande och de som redan är i arbete. Exempelvis sjukskrivna och studerande (som inte är inskriva på Arbetsförmedlingen) omfattas inte av statistiken. Statistiken omfattar personer i åldrarna 16-64 år.

Om statistiken för detta diagram

Varselstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen och den visar hur många personer i länet som berörts av varsel en viss månad. Observera att alla varsel inte fullföljs. Att varslas betyder inte heller att personen med nödvändighet kommer att bli arbetslös.

Om statistiken för detta diagram

Antalet nyanmälda platser visar hur många nya jobbannonser som publiceras hos Arbetsförmedlingen i Hallands län. Observera att alla jobb inte annonseras hos Arbetsförmedlingen. I regel syns ett samband mellan ett starkt konjunkturläge och antalet nya jobbannonser.

Turism

  • Under årets fyra första månader ökade antalet gästnätter med 52 procent jämfört med föregående år.

  • Hittills i år har länet haft fler gästnätter än före pandemin.


I samband med pandemin minskade antalet gästnätter i Sverige och Hallands län dramatiskt. Under 2020 sjönk antalet gästnätter i Halland med 19 procent och under förra året var nivåerna fortsatt lägre än vanligt. Men under de fyra första månaderna i år synes det som att turismen i länet har tagit rejäl fart och antalet gästnätter överstiger med råge de nivåer som rådde under motsvarande period 2019. Totalt uppgår ökningen i år, jämfört med 2019, till 16 procent och jämfört med 2021 ligger den på hela 52 procent! Att notera är att gästnattsstatistiken för 2022 är preliminär och kan komma att revideras något framöver.

Om statistiken för detta diagram

Statistiken produceras av Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. Statistiken från det senaste året är preliminär och kan komma att revideras. Statistiken redovisar antalet gästnätter och inte antalet individer. En person kan således generera flera gästnätter. Endast kommersiella aktörer täcks in av statistiken.

Befolkning

  • Antalet invånare i länet forsätter att öka men ökningstakten är något lägre än tidigare år.


Vid utgången av april månad uppgick invånarantalet i Halland till 341 138 personer. Under årets fyra första månader har antalet invånare i länet ökat med 895 personer (0,26 procent). Detta är en något lägre nivå jämfört med motsvarande period 2020 (0,3 procent) och 2021 (0,29 procent). Den månadsvisa befolkningsstatistiken är dock behäftad med stora fluktuationer – större förändringar kan inträffa en enskild månad under senare delen av året. I regel ökar folkmängden i länet som mest under sommarmånaderna.

Om statistiken för detta diagram

Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån. Folkmängden kan öka på två sätt: 1) att det föds fler än vad som dör, 2) att inflyttningen överstiger utflyttningen (går att dela in i in- och utrikes flyttningar).

Kollektivtrafik

  • Resandet ökar men är inte tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin.


När pandemin briserade kom resandet med kollektivtrafiken att sjunka drastiskt. Särskilda rekommendationer om att undvika kollektivtrafiken bidrog förstås till utvecklingen. Men när allt fler vaccinerade sig och restriktionerna slopades kom allt fler av resenärerna att återvända. Det senaste året har antalet resenärer – med undantag för perioden när omikron-varianten spreds – successivt ökat.

Under årets fyra första månader ökade resandet med fem procent jämfört med motsvarande period föregående år. Men om vi istället jämför med året före pandemin (2019) har resandet minskat med drygt 25 procent. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att omikron-varianten bidrog till en mycket hög smittspridning under januari månad, vilket också fick stort genomslag i resandestatistiken. Ser vi endast till de två senaste månaderna i år och jämför med motsvarande period 2019 landar resandeminskningen på drygt 12 procent.

Om statistiken för detta diagram

Statistiken produceras av Hallandstrafiken och innehåller inte resor med Krösatåg eller Öresundstågen.

  1. Med lågkonjunktur menas att den faktiska BNP-utvecklingen är svagare än den potentiella BNP-utvecklingen. För mer information om hur olika konjunkturstadier definieras se: Konjunkturinstitutet. Konjunkturteminologi, 2022. URL: https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html↩︎

  2. Observera att nuvarande prognos inte bedömer att Sverige står inför en kris i proportion med finanskrisen 2008. Resonemanget syftar endast till att belysa att regioner påverkas olika beroende på vilka sektorer som drabbas under en lågkonjunktur.↩︎