Senast uppdaterad: 2022-09-14

Om rapporten

Följande rapport är framtagen av Region Halland. Rapporten syftar till att beskriva Hallands och de halländska kommunernas befolkningsutveckling och demografiska förutsättningar. Befolkningsutvecklingen är viktig att följa av många anledningar. Regioners ekonomiska kraft påverkas i hög utsträckning av hur stor befolkningen är, då en ökande befolkning generellt sett innebär ökade skatteintäkter. Men med en ökad befolkning ökar också kraven på regional och kommunal service. God kunskap om befolkningsutvecklingen - och befolkningens ålderssammansättning - är därför av avgörande betydelse för planeringen av regional och kommunal verksamhet.

Befolkningsunderlaget är inte bara av betydelse för den offentliga sektorns förutsättningar att leverera välfärdstjänster. Befolkningsutvecklingen kan också säga mycket om en regions generella utveckling. Ett stort befolkningsunderlag underlättar för företagen att hitta arbetskraft. Växande regioner är också mer attraktiva för nyetableringar. Mäter vi antalet inflyttare till länet får vi ett mått på geografins attraktivitet som boendeplats. Har vi en positiv befolkningsutveckling är det helt enkelt ett symtom på – och en viktig förutsättning för – en god regional utveckling.

Rapporten beskriver utvecklingen i länet utifrån ett övergripande perspektiv, och har inte ambitionen att vara heltäckande. Vid frågor om rapportens innehåll kontakta .

Rapporten är strukturerad som följer:

Övergripande utveckling

  • Halland är med sina 340 243 invånare rikets sjunde största län. Befolkningen har ökat med över 65 000 invånare sedan millennieskiftet. Det motsvarar en ökning på 24 %, vilket gör Halland till landets fjärde mest växande län.

  • Halmstad är länets största kommun med 104 573 invånare. I fallande ordning kommer sedan Kungsbacka (85 301 invånare), Varberg (66 658 invånare), Falkenberg (46 773 invånare), Laholm (26 319 invånare) och Hylte (10 619 invånare).

  • Alla Hallands kommuner har haft en positiv befolkningstillväxt sedan millennieskiftet. Men befolkningstillväxten är inte jämnt fördelad över länet. Starkast har utvecklingen varit i Kungsbacka som ökat sin befolkning med 31 %. I fallande ordning kommer sedan Varberg (27 %), Halmstad (23 %), Falkenberg (20 %), Laholm (16 %) och Hylte (1 %).

Den 31 december 2021 var 340 243 personer folkbokförda i Halland. Det betyder att Halland är Sveriges sjunde största län. Sedan millennieskiftet har länets invånarantal ökat med 65 239 personer. Det motsvarar en ökning på 24 %, vilket är rikets fjärde starkaste ökning under perioden. Faktum är att Halland är ett av endast fem län som drar upp riksgenomsnittet för befolkningstillväxten i landet. En stor del av landets befolkningstillväxt är koncentrerad till landets storstadsregioner och dess grannlän, däribland Halland.

Halland består av sex kommuner. Halmstad är länets största kommun med 104 573 invånare. I fallande ordning kommer sedan Kungsbacka (85 301 invånare), Varberg (66 658 invånare), Falkenberg (46 773 invånare), Laholm (26 319 invånare) och Hylte (10 619 invånare). Många län i Sverige har en större kommun och flera mindre kommuner. Halland sticker ut i detta avseende, då länet har flera jämnstora kommuner, även om det också är stor skillnad mellan länets största och minsta kommun.

Alla Hallands kommuner har haft en positiv befolkningstillväxt sedan millennieskiftet. Men befolkningstillväxten är inte jämnt fördelad över länet. Starkast har utvecklingen varit i Kungsbacka som ökat sin befolkning med 31 %. I fallande ordning kommer sedan Varberg (27 %), Halmstad (23 %), Falkenberg (20 %), Laholm (16 %) och Hylte (1 %).

Hallands kommuner har många likheter, men det finns också olikheter sett till bland annat näringslivsstrukturer och tillgången till arbetsmarknader. För att nyansera bilden av kommunernas befolkningstillväxt jämför vi också utvecklingen med kommuner utanför länet. Grupperar vi Hallands kommuner efter SKR:s kommungruppsindelning ser vi att fyra av länets kommuner har haft en starkare utveckling än genomsnittet för sin kommungrupp. De två undantagen är Kungsbacka och Hylte, som haft en något svagare befolkningstillväxt än genomsnittskommunen i sin kommungrupp.

Befolkningstillväxtens komponenter

  • Befolkningstillväxten styrs av sex komponenter: inflyttade, utflyttade, invandrade, utvandrade, födda och döda.

  • Invandringen ger det största bidraget till länets folkökning och har sedan 2010 stått för ungefär hälften av befolkningstillväxten.

  • Det inrikes flyttnettot har stått för drygt en tredjedel av länets folkökning sedan 2010. Halland har ett av landets högsta inrikes flyttnetton i förhållande till sin folkmängd. Den höga inflyttningen indikerar att Halland är en attraktiv boenderegion.

  • Födelsenettot har minst påverkan på Hallands totala befolkningstillväxt och har sedan 2010 bidragit till 12 % av folkökningen.

  • Alla kommuner är större år 2021 än 2010. Men anledningen till kommunernas befolkningstillväxt varierar i tid och rum.

Befolkningstillväxten i en geografi styrs av sex komponenter. De två första är inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar. Antalet inflyttningar minus antalet utflytningar kallas för inrikes flyttnetto. Är antalet inflyttade fler än antalet utflyttade under året får regionen ett positivt inrikes flyttnetto. Det inrikes flyttnettot ses ofta på ett mått på en regions boendeattraktivitet, med antagandet att en plats med hög inflyttning har attraktiva boendekvalitéer.

De två nästföljande komponenterna är invandring och utvandring, det vill säga flyttningar från och till utlandet. Är invandringen högre än utvandringen får regionen ett positivt utrikes flyttnetto. Invandringen har spelat stor roll för rikets totala befolkningstillväxt och var som högst under flyktingkrisen. De senaste åren har invandringen till landet minskat, bland annat till följd av politiska regleringar, men också till följd av coronapandemin.

De två sista komponenterna är antalet födda och döda. Är antalet födda fler än antalet döda får regionen ett positivt födelsenetto.

Som tidigare nämnts har Halland en positiv befolkningsutveckling. Alla befolkningstillväxtens komponenter bidrar positivt till utvecklingen. Invandringen ger det största bidraget till länets folkökning och har sedan 2010 stått för ungefär hälften av befolkningstillväxten.

Halland har bland de högsta inrikes flyttnettona i riket i förhållande till sin folkmängd. Sedan 2010 har det inrikes flyttnettot stått för drygt en tredjedel av länets folkökning. Den höga inflyttningen indikerar att Halland är en attraktiv boenderegion. Födelsenettot har minst påverkan på den totala befolkningstillväxten och bidrar med 12 % av folkökningen under perioden.

Alla Hallands kommuner har en större befolkning år 2021 än år 2010. Men anledningarna till det ser lite olika ut. I Halmstad bidrar invandringen mest till befolkningstillväxten. Även födelsenettot är positivt under hela perioden. Det inrikes flyttnettot är positivt för alla år, med undantag för 2017 och 2021.

Inflyttningen från andra delar av Sverige har spelat störst roll för befolkningstillväxten i Kungsbacka. Men på senare har inflyttningen minskat och befolkningstillväxten avtagit. Det inrikes flyttnettot och födelsenettot är fortsatt positivt, men procentuellt sett spelar invandringen idag en större roll för Kungsbackas befolkningstillväxt än vad den gjort tidigare.

Varberg har ett stort inrikes flyttnetto som ökar över tid. Även invandringen och födelsenettot bidrar positivt till befolkningstillväxten.

Falkenberg är en kommun där invandringen tidigare spelat stor roll för befolkningstillväxten. Men i takt med att invandringen minskat har kommunen kompenserat för detta med ett ökande inrikes flyttnetto. Idag bidrar den inrikes inflyttningen mer än invandringen till Falkenbergs folkökning. Också födelsenettot är positivt och ökar över tid.

Laholm är, likt Falkenberg, en kommun där invandringen tidigare spelat stor roll för befolkningstillväxten. Även Laholm lyckas kompensera för en minskad invandring med en ökad inflyttning. Idag är det inrikes flyttnettot den största bidragande faktorn till befolkningstillväxten, samtidigt som också födelsenettot och invandringsnettot är positivt.

Hylte är den kommun vars befolkningstillväxt varit mest påverkad av invandringen. Under hela perioden har det inrikes flyttnettot varit negativt, men befolkningen har ökat tack vare ett positivt utrikes flyttnetto. I takt med att invandringen minskat har också befolkningen minskat. Födelsenettot var positivt under åren 2014 till 2020, men negativt 2021.

Hallands demografi

  • Behovet av regional och kommunal service ser olika ut för olika åldersgrupper. Försörjningskvoten är ett centralt mått på relationen mellan ålderssammansättningen och försörjningsbördan i ett samhälle. Kvoten visar hur många hundra personer i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själva.

  • Befolkningen blir allt äldre och försörjningskvoten har ökat över tid. I Halland är försörjningskvoten 85,8, vilket är en högre nivå än i riket (77,1).

  • Försörjningsbördan är olika stor i Hallands kommuner. Det betyder att förutsättningarna att hantera de utmaningar som kommer med en åldrande befolkning ser olika ut i länets olika delar.

Behovet av regional och kommunal service ser olika ut för olika åldersgrupper. De yngsta invånarna behöver barnsomsorg, och de som är något äldre går i grundskola eller gymnasium. De flesta som är i arbetsför ålder - vilket brukar avgränsas till 20 – 64 år - är förvärvsarbetande och har ett lägre behov av välfärdstjänster. Denna åldersgrupp är också de i samhället som betalar mest skatt. Efter pensionen växer återigen behovet av välfärdstjänster i form av ett ökat vårdbehov, i synnerhet bland de som är över 80 år.

Beskrivningen ovan ger en något förenklad bild av verkligheten, men den visar att samhällets resurser och den offentliga sektorns ekonomi påverkas av åldersstrukturen i samhället. Ett centralt mått på relationen mellan de som försörjer och de som blir försörjda (sett till ålder) är försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många hundra personer i åldrarna 20 till 64 behöver försörja utöver sig själva.

I Halland är försörjningskvoten 85,8, vilket är en högre nivå än i riket (77,1). Försörjningskvoten har ökat över tid, vilket beror på att den yngre åldersgruppen (0 - 19 år) och den äldre åldersgruppen (65 + år) växt mer än gruppen 20 – 64 år. Sedan 2010 har antalet personer i åldern 0 - 19 år ökat med ungefär 9000 invånare, vilket motsvarar en ökning på 13 %. Antalet personer i arbetsför ålder (20 – 64 år) har ökat med knappt 14 800 invånare eller 9 %. Antalet personer mellan 65 – 79 år har ökat med ungefär 13 100 invånare (31 %) och den äldsta åldersgruppen, de som är 80 år och äldre, har ökat med 3700 personer (22 %).

Laholm har länets högsta försörjningskvot (93,9). Det beror på att Laholm har en äldre befolkning, i synnerhet i gruppen 65 – 79 år, jämfört med de andra kommunerna. På andra plats kommer Hylte med en försörjningskvot på 92,3. Hylte har länets näst yngsta befolkning, då en fjärdedel av invånarna är 19 år eller yngre. På tredje och fjärde plats hittar vi Falkenberg (90,1) och Varberg (88,9). Kommunerna har ungefär lika stor andel unga, men Falkenberg har en något större andel över 65 år. Falkenberg är den kommun med störst andel över 80 år (6,7 %).

Kungsbacka ligger på femte plats med en försörjningskvot på 87,8. Kungsbacka har lägst andel äldre i länet, men högst andel yngre då 27 % av befolkningen är 19 år eller yngre. Lägst är försörjningskvoten i Halmstad (78,2), vilket framför allt beror på en lägre andel äldre än i övriga kommuner.

Försörjningskvoten är ett intressant, men något förenklat, mått över förhållandet mellan de som försörjer och de som blir försörjda i ett samhälle. Alla som är mellan 20 och 64 år har inte ett arbete. Det finns exempelvis de som är arbetslösa eller sjukskrivna. Andra är studerande eller föräldralediga. Det finns också de som börjar arbeta och betala skatt innan de fyllt 20, likväl som vissa fortsätter arbeta efter att de fyllt 65. Hur många som är i arbete påverkar alltså också försörjningsbördan inom en geografi.

Ett kompletterande mått på den demografiska försörjningskvoten är den effektiva försörjningskvoten. Detta mått visar hur många de förvärvsarbetande mellan 20 och 64 år ska försörja utöver sig själva. Enligt detta mått ska hundra förvärvsarbetande personer i Halland försörja 125,6 personer, utöver sig själva. Jämfört med den demografiska försörjningskvoten, då vi bara tog hänsyn till befolkningens ålder, är Halland nu närmare rikssnittet (125,5). Det betyder att Halland kompenserar för en, i förhållande till riket, hög försörjningskvot med en hög andel sysselsatta.

Jämför vi kommunerna ser vi att Hylte har den högsta effektiva försörjningskvoten (148,5). Lägst är den i Kungsbacka (117,3). Halmstad som hade den lägsta demografiska försörjningskvoten har bara den tredje lägsta effektiva försörjningskvoten. Att Halmstad försämrar sin relativa position när vi tar sysselsättning i beaktande beror sannolikt på att många studenter bor i kommunen. Många dessa är mellan 20 och 64 år, men förvärvsarbetar inte.

Prognos till 2030

  • Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer Hallands befolkning vara 361 893 invånare år 2030. Det innebär en ökning på 21 650 invånare (eller 6,4 %) jämfört med idag. Befolkningstillväxtens avtar i takt jämfört med de senaste tio åren.

  • Den prognostiserade ökningen beror främst på ett fortsatt positivt flyttnetto och invandringsnetto. Flyttnettot står för 49 % av ökningen, och invandringen för 48 %.

  • Alla kommuner förutom Hylte väntas få en positiv befolkningstillväxt.

  • Enligt prognosen ökar Hallands demografiska försörjningskvot från 85,8 år 2021 till 88,9 år 2030. Försörjningskvoten ökar i samtliga av länets kommuner.

  • Den huvudsakliga orsaken till den ökade försörjningsbördan är en åldrande befolkning. Antalet personer över 80 år, där vårdbehoven är som störst, kommer öka med 10 503 invånare. Det motsvarar en relativ ökning med 51 %. Med andra ord kommer sannolikt det totala vårdbehovet i Halland öka kommande 8 år.

Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer Hallands befolkning vara 361 893 invånare år 2030. Det innebär en ökning på 21 650 invånare (eller 6,4 %) jämfört med idag. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen förväntas vara 2406 invånare, vilket är en lägre nivå än genomsnittet för perioden 2010 – 2021, då länet hade en årlig tillväxt på 3618 invånare. Den prognostiserade ökningen beror främst på ett fortsatt positivt flyttnetto och invandringsnetto. Flyttnettot står för 49 % av ökningen, och invandringen för 48 %. Födelsenettot står för 3 % av folkökningen. Enligt prognosen kommer födelsenettot vara negativt för Halland de sista tre åren av prognosperioden.

Alla kommuner förutom Hylte väntas få en positiv befolkningstillväxt. Den största absoluta ökningen syns i Halmstad, som ökar sitt befolkningsunderlag med 6777 invånare. Den största relativa ökningen ser vi i Varberg, som ökar sin befolkning med 7,6 % (5082 invånare). Hyltes befolkning minskar med 409 invånare.

Enligt prognosen ökar Hallands demografiska försörjningskvot från 85,8 år 2021 till 88,9 år 2030. Försörjningskvoten ökar i samtliga av länets kommuner. Laholm fortsätter ha den högsta försörjningskvoten (101,1 enligt prognosen) och Halmstad fortsätter ha länets lägsta försörjningskvot (80,0 enligt prognosen).

Den huvudsakliga orsaken till den ökade försörjningsbördan är en åldrande befolkning. Antalet personer över 65 år förväntas öka med 16 %, eller 12 304 invånare. Bara gruppen över 80 år, där vårdbehoven är som störst, kommer öka med 51 % eller 10 503 invånare. Med andra ord kommer det totala vårdbehovet i Halland öka kommande 8 år. Gruppen 20 – 64 år förväntas öka med 8508 invånare (4,6 %) och gruppen 0 - 19 år förväntas öka med 838 invånare (1 %).

Datafördjupning

Tabell: Prognos för befolkningstillväxtens komponenter i Halland
SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Hallands befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Halmstads befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Kungsbackas befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Varbergs befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Falkenbergs befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Laholms befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.

Tabell: Prognos för Hyltes befolkning fram till 2030
För olika åldersgrupper. SCB är källa för statistiken.