Senast uppdaterad: 2022-10-27

Om rapporten och statistiken

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Hallands län och uppdateras varje månad. Region Halland ansvarar för innehållet. Vid frågor om rapportens innehåll kontakta eller . Statistiken som används i rapporten är hämtad från offentliga databaser. De olika källorna anges i graferna.


Konjunkturstatistik

Konjunkturbarometern används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Frågorna som ställs till företagen handlar om hur de bedömer nuläget och förväntningar sett till orderstock, antal anställda, försäljningsvolym och så vidare.Ett värde över 100 indikerar att konjunkturen ligger på ett normalt läge utifrån det historiska genomsnittet. Är värdet över 110 indikerar detta att det råder högkonjunktur. Ett värde under 90 indikerar att det råder lågkonjunktur. Barometerindikatorn ger en bild över det aktuella konjunkturläget och baseras på svaren från både näringslivet och hushållen. framtidsutsikterna i ekonomin.Läs mer på Konjunkturinstiutets hemsida.

BNP-prognosen tas fram av Konjunkturinstitutet och uppdateras i regel varje kvartal - ibland sker en uppdatering av prognosen tidigare än så. Som grund för prognosen ligger Konjunkturinstitutets företagsundersökningar och makroekonomiska indikatorer. En ökande BNP innebär i regel att investeringarna och anställningarna ökar. Läs mer på Konjunkturinstiutets hemsida.

Inflation. Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån. KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPIF exkluderar de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik, till skillnad från måttet KPI (konsumentprisindex). Läs mer på SCB:s hemsida.

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetslöshetsstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen. Täljaren består av antalet personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa eller i olika arbetsmarknadsåtgärder) och nämnaren av antalet personer i den registerbaserade arbetskraften. Med detta avses personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Denna grupp består av arbetssökande och de som redan är i arbete. Exempelvis sjukskrivna och studerande (som inte är inskriva på Arbetsförmedlingen) omfattas inte av statistiken. Statistiken omfattar personer i åldrarna 16-64 år.Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida.

Varselstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen och den visar hur många personer i länet som berörts av varsel en viss månad. Observera att alla varsel inte fullföljs. Att varslas betyder inte heller att personen med nödvändighet kommer att bli arbetslös.Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida.

Antalet nyanmälda platser visar hur många nya jobbannonser som publiceras hos Arbetsförmedlingen i Hallands län. Observera att alla jobb inte annonseras hos Arbetsförmedlingen. I regel syns ett samband mellan ett starkt konjunkturläge och antalet nya jobbannonser.Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida.

Turiststatistik

Antalet gästnätter produceras av Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. Statistiken från det senaste året är preliminär och kan komma att revideras. Statistiken redovisar antalet gästnätter och inte antalet individer. En person kan således generera flera gästnätter. Endast kommersiella aktörer täcks in av statistiken. Läs mer på Tillväxtverkets hemsida.

Befolkningsstatistik

Antalet invånare per månad produceras av Statistiska centralbyrån. Folkmängden kan öka på två sätt: 1) att det föds fler än vad som dör, 2) att inflyttningen överstiger utflyttningen. Uppgiften om folkmängd avser förhållandet den sista dagen i respektive månad.

Kollektivtrafikstatistik

Antalet resor med Hallandstrafiken per månad produceras av Hallandstrafiken och innehåller inte resor med Krösatåg eller Öresundstågen. Statistiken omfattar antalet resor.

Sammanfattande analys

De senaste månaderna har konjunkturläget i Sverige försämrats avsevärt. Därför bedömer Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos att vi är på väg in i en lågkonjunktur nästa år.

Bland hushållen är det ekonomiska stämningsläget historiskt lågt, till och med lägre än under finanskrisen. Som en följd av räntehöjningar och ökad inflation väntas konsumtionen att minska, vilket kan komma att få stor påverkan på det halländska näringslivet som har en stor service- och handelssektor.

På arbetsmarknaden syns än så länge inga spår av den förväntade lågkonjunkturen. Arbetslösheten i Halland befinner sig på den lägsta nivån sedan tiden före finanskrisen och antalet nya jobb som utannonseras ligger på höga nivåer. Men fortsatt råder det en matchningsproblematik på den regionala arbetsmarknaden. Trots många lediga jobb har 44 procent av de arbetslösa varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än 12 månader.

Konjunktur

  • Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år. Orsakerna till den är hög inflation och minskad köpkraft bland hushållen.

  • Halland har en stor service- och handelssektor och riskerar därför att drabbas hårt av en minskad inhemsk konsumtion.

Ekonomin är i ett svagare läge än normalt

Barometerindikatorn som väger samman näringslivets och hushållens syn på ekonomin sjönk i september från 97,2 till 90,8. Detta innebär att konjunkturläget är under det historiska genomsnittet (100). Värden mellan 90–100 signalerar en svagare ekonomi än normalt och värden under 90 en mycket svagare ekonomi än normalt. Jämfört med september 2021 har barometerindikatorn sjunkit med hela 28,2 enheter.

Den branta nedgången beror dels på att hushållen vittnar om en mycket dyster syn på ekonomin, dels på att företagens optimism har dämpats. Konfidensindikatorn för hushållen är historiskt låg (49,7). Värdet för näringslivet - som föregående månader signalerat en större optimism än normalt - ligger nu under det historiska genomsnittet (96,4). Skillnaden mellan hushållen och näringslivet är fortsatt historiskt stor och gapet har ökat jämfört med augusti. I september sjönk näringslivets konfidensindikator med 5,5 enheter. En så stor nedgång på månadsbasis har endast skett fyra gånger – i anslutning till finanskrisen 2008 och pandemin 2020 – under perioden januari 2008-augusti 2022.

En följd av det försämrade konjunkturläget är att Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige går in i en lågkonjunktur1 nästa år. I september sänkte man BNP-prognosen för 2023 från 0,5 procent till -0,1 procent. Notera att lågkonjunktur i sammanhanget inte är synonymt med en ekonomisk kris i likhet med exempelvis 2009 då BNP sjönk med -4,3 procent.

Stigande inflation och höjda räntor - köpkraften minskar

I augusti ökade inflationen från 9 till 9,7 procent. Nuvarande nivå är den högsta sedan nittiotalskrisen då inflationen nådde en rekordnotering på 12,7 procent. Riksbanken har som mål att inflationen i Sverige ska vara 2 procent.

De varor och tjänster som bidrar mest till inflationstakten är el och livsmedel. På årsbasis har elpriserna stigit med 54,2 procent och livsmedelspriserna med 16,1 procent. Främst är det bröd och spannmålsprodukter som bidragit till ökningen inom livsmedel. Priserna för drivmedel minskade under september, men har på årsbasis stigit med 24,2 procent. För att dämpa inflationen aviserade Riksbanken i september att styrräntan höjs med en 1 procentenhet. Styrräntan ligger nu på 1,75 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2012. Riksbanken aviserade i september att styrräntan kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret.

För hushållen innebär inflationsökningen och räntehöjningarna att köpkraften minskar. Sedan 2010 har lönerna ökat med ungefär 2 till 3 procent om året. Detta betyder att löneutvecklingen, utifrån ett historiskt perspektiv, har varit långt under de utgiftsökningar som hushållen nu möter.

I höst inleds avtalsrörelsen mellan arbetsmarknadens parter, vilket innebär att arbetsgivare och arbetstagare ska komma överens om de kommande årens löneutveckling. I Sverige är det den internationellt konkurrensutsatta industribranschen som är lönenormerande och sätter det så kallade “märket”. Under 2023 är det hela 2 miljoner anställda i Sverige som ska få nya kollektivavtal.

Halland riskerar att drabbas hårt

Branschstrukturen ser olika ut i Sveriges regioner. En del regioner har ett starkt exportberoende medan andra är mer påverkade av den inhemska konsumtionen. I Halland har den inhemska konsumtionen en mycket stor betydelse för den regionala ekonomin. Detta beror på att många jobb i regionen återfinns inom servicesektorn, exempelvis inom bygg, handel och turism.

En försvagad köpkraft bland hushållen skulle därför, särskilt jämfört med tidigare kriser, kunna komma att påverka Halland i en relativt sett hög utsträckning. Å andra sidan är fallhöjden hög – befolkningen i Halland har den näst högsta medelinkomsten i landet och sysselsättningen är hög. Samtidigt är bostadspriserna i Halland de näst högsta i landet, vilket innebär att de halländska hushållens räntekostnader kommer att bli jämförelsevis höga.

1

2

3

Arbetsmarknad

  • Arbetslöshetsnivån i Halland är den lägsta sedan finanskrisen och många nya jobb utannonseras.

Arbetslösheten är nere på mycket låga nivåer

På arbetsmarknaden syns ännu inga tecken på att konjunkturen har bromsat in. I september var arbetslösheten i Halland 4,9 procent – för liknande nivåer får vi leta oss tillbaka ända till året före finanskrisen (2008). I relation till övriga län har Halland den femte lägsta arbetslöshetsnivån och i riket uppgår den till 6,6 procent. Arbetslösheten varierar stort mellan olika grupper; för inrikes födda uppgår den till 2,8 procent och för utrikes födda till 15,2 procent. Att notera är att arbetslösheten bland utrikes födda trendmässigt sjunkit sedan pandemin. I september var 53 procent av de arbetslösa i regionen födda i ett annat land än Sverige.

Många lediga jobb men en stor andel långtidsarbetslösa

I faktiska tal var knappt 8 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Halland under september månad. Hela 44 procent av dem har varit arbetslösa i mer än 12 månader och 72 procent tillhör gruppen “arbetslösa med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden”. Gruppen omfattar utomeuropeiskt födda, äldre, de med som saknar gymnasieutbildning och de med en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.

Samtidigt som en stor del av de arbetslösa inte kommer ut i arbete uppger många arbetsgivare att de har svårt att hitta kompetens. Detta indikerar att det finns en matchningsproblematik på den regionala arbetsmarknaden. Denna bild förstärks när vi ser till antalet lediga jobb som utannonseras i Halland. Under året har antalet lediga jobb i länet legat på jämförelsevis mycket höga nivåer, så också under september månad. Sett till perioden januari-september har antalet nya lediga jobb i Halland ökat med 49 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Stora skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna

Under september minskade arbetslösheten i samtliga kommuner förutom i Laholm, där den ökade med 0,2 procentenheter. Det råder stora skillnader mellan kommunerna sett till arbetslöshetsnivån. I september månad uppgick arbetslösheten i Hylte, som har den högsta arbetslösheten i länet, till 8 procent och i Kungsbacka, som har den lägsta arbetslösheten i länet, till 2,6 procent. Bland övriga kommuner ligger samtliga under riksgenomsnittet (6,6 procent) förutom Halmstad där arbetslöshetsnivån är 7,1 procent. Jämfört med september 2019, det vill säga året före pandemin, har arbetslösheten minskat i samtliga av länets kommuner. Den största nedgången har skett i Hylte kommun (-1,7 procentenhet).

1

2

3

4

Turism

  • De första åtta månaderna i år har antalet gästnätter ökat med 9 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Fler gästnätter än året före pandemin

Halland är en av Sveriges främsta turistregioner. Under sommarmånaderna sker en markant befolkningsökning som en följd av de många sommargästerna. I samband med pandemin skedde, liksom i Sverige som helhet, en rejäl inbromsning av antalet gästnätter i regionen. Samtidigt klarade sig Halland, utifrån ett jämförande perspektiv, relativt bra. Detta kan förklaras med att Halland har en hög andel inhemska turister och därför inte, relativt sett, drabbades lika hårt av reserestriktionerna som fanns mellan olika länder.

Ett vanligt år står de tre sommarmånaderna för drygt 60 procent av gästnätterna i länet – sommarperioden är därför av mycket stor betydelse för turistnäringen. Under de tre sommarmånaderna i år har Halland haft 1,7 miljoner gästnätter, vilket är i nivå med förra årets nivåer men något under nivåerna 2019 (1,8 miljoner nätter), året före pandemin. Sett till perioden januari-augusti har antalet gästnätter i länet ökat med 9 procent jämfört med motsvarande period föregående år och med drygt 1 procent jämfört med 2019.

1

Befolkning

  • Antalet invånare i länet forsätter att öka men ökningstakten är något lägre än tidigare år.

Allt fler bor i Halland

Den 31 augusti i år hade Hallands län 342 461 invånare. Hittills i år har antalet invånare i länet ökat med 0,7 procent (2 218 personer), vilket är en något lägre nivå jämfört med motsvarande period föregående år (0,8 procent, 2 719 personer). Att notera är att befolkningsstatistiken kan fluktuera betänkligt enskilda månader.

1

Kollektivtrafik

  • Resandet ökar kraftigt men är inte tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin.

Fortsatt färre som reser kollektivt än före pandemin

När pandemin briserade kom resandet med kollektivtrafiken att sjunka drastiskt. Särskilda rekommendationer om att undvika kollektivtrafiken bidrog förstås till utvecklingen. Men när allt fler vaccinerade sig och restriktionerna slopades kom allt fler av resenärerna att återvända. Det senaste året har antalet resenärer – med undantag för perioden när omikron-varianten spreds – successivt ökat.

Under perioden januari-augusti 2022 har antalet resor med kollektivtrafiken i Halland ökat med 88 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Men trots den omfattande ökningen är nivåerna fortsatt något under (-13,1 procent) de som rådde före pandemin (januari-augusti 2019).

1


  1. Med lågkonjunktur menas att den faktiska BNP-utvecklingen är svagare än den potentiella BNP-utvecklingen. För mer information om hur olika konjunkturstadier definieras se: Konjunkturinstitutet. Konjunkturteminologi, 2022. URL: https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html↩︎