Senast uppdaterad: 2023-01-23

1 Introduktion

1.1 Bakgrund och syfte

Följande rapport är framtagen av Region Halland. Vi, tillsammans med övriga regioner, har ett statligt uppdrag att främja en god näringslivsutveckling. Att skapa förutsättningar för en god näringslivsutveckling kräver kunskap om näringslivets förutsättningar. Syftet med rapporten är därför att beskriva det halländska näringslivets utveckling, styrkor och utmaningar.

Rapporten har en bred ansats och är framtagen med Region Hallands strategier och målbilder som utgångspunkt. Hållbar tillväxt är det övergripande målet i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021 – 2028. Strategin innehåller dessutom tre strategiska mål som behöver uppnås för att nå den övergripande målbilden. Ett av målen knyter särskilt an till näringslivets utveckling och säger att Halland ska vara: En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Rapporten tjänar följaktligen som underlag för att beskriva förutsättningarna för att nå målen för strategiperioden.

För frågor om rapportens innehåll kontakta .

1.2 Regionernas ansvar och näringslivets betydelse för regional utveckling

Näringslivet har stor betydelse för regional utveckling. Ett konkurrenskraftigt näringsliv skapar arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Det genererar i sin tur skatteintäkter som bidrar till att finansiera välfärden. Dessutom kan företags innovationer medverka till att lösa samhällsutmaningar, såsom en ökad försörjningsbörda eller ett varmare klimat.

Regionerna är en av många aktörer som arbetar med näringslivsutveckling och det finns flera verktyg för att göra detta. Regionerna har bland annat en samordnande roll mellan kommuner, myndigheter och näringslivsfrämjande aktörer. Regionerna finansierar också flera näringslivsinsatser såsom:

  • Direkta företagsstöd
  • Projekt (i egen regi eller inom ramen för EU:s strukturfonder)
  • Näringslivsfrämjande verksamheter (exempelvis ALMI)

På senare år har dessutom en stor del av regionernas utvecklingsinsatser kommit att ske inom ramarna för smart specialisering, ett centralt begrepp inom EU:s sammanhållningspolitik. Smart specialisering syftar, något förenklat, till att stärka regioners konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potential för tillväxt.

1.3 Avgränsningar

Rapportens breda ansats kräver vissa förtydliganden om avgränsningar. För det första har rapporten ett kvantitativt perspektiv och beskriver näringslivets utveckling utifrån tillgänglig statistik. Processer inom och mellan företag, exempelvis entreprenörs- eller innovationsprocesser, är därför inte föremål för analys i rapporten.

En andra avgränsning är att rapporten inte gör några ansatser att beskriva och utvärdera effekten av näringslivsutvecklande åtgärder. Rapporten lämpar sig emellertid väl som kunskapsunderlag för planering av sådana insatser.

Rapporten är i huvudsak en deskriptiv rapport. En tredje avgränsning är därför att vi valt att fokusera på att beskriva näringslivets utveckling, snarare än att förklara varför utvecklingen ser ut som den gör.

En fjärde avgränsning, som är mycket viktig, är de geografiska områden som utgör rapportens analysenheter. I kapitel 3 analyserar vi utvecklingen utifrån de arbetsmarknader som Hallands kommuner är en del av. Att se till näringslivets utveckling utifrån de geografier där arbetskraft och företag faktiskt verkar är, ur ett analytiskt perspektiv, mer relevant än att utgå från länets administrativa gränser. Samtidigt har vi ett statligt uppdrag att främja utveckling inom territoriet Hallands län. Mycket av den statistik som finns tillgänglig inom området är dessutom skuren på länsnivå. Från kapitel 4 och framåt utgår därför analysen från Hallands administrativa gränser och inte dess funktionella arbetsmarknadsregioner. Genomgående i rapporten görs jämförelser med riket och andra län.

I delar av rapporten analyserar vi näringslivets historiska utveckling. Vi utgår då från åren strax innan finanskrisen (som i Sverige brukar avgränsas till åren 2008 till 2009) fram till idag. För att förstå de effekter som finanskrisen haft på näringslivets utveckling och sammansättning är det viktigt att utgå från åren innan den ekonomiska nedgången började. Om vi endast analyserar perioden efter finanskrisen ser vi bara återhämtningen efter krisen, vilket för vissa branscher kan ge sken av en starkare utveckling än vad som faktiskt varit.

I analysen av Hallands branschstruktur exkluderar vi företag och anställda inom branscherna vård och omsorg, utbildning, samt offentlig förvaltning och försvar. Anledningen är att en stor majoritet av de anställda inom dessa branscher återfinns inom offentlig sektor. Det finns naturligtvis många privata arbetsgivare även inom välfärdsbranscher, exempelvis privata friskolor eller vårdbolag. Men tillväxten inom dessa branscher påverkas i hög utsträckning av lokala politiska regleringar, vilket komplicerar tolkningar av den historiska utvecklingen och jämförelser mellan regioner. Men viktigt att känna till är att många i Halland är sysselsatta inom välfärdsbranscherna, vilket vi redogör för i inledningen av kapitel 4.

Målgrupp för rapporten är i första hand politiker och tjänstepersoner inom Region Halland, och i andra hand kommuner, myndigheter och näringslivsfrämjande aktörer i Hallands län. I tredje hand kan rapporten vara intressant för en bredare allmänhet.

1.4 Data och branschindelning

Rapportens dataunderlag kommer huvusakligen från två datakällor: Statistiska centralbyrån (SCB) och Bisnodes företagsdatabas. Bisnodes företagsdatabas är en databas som innehåller statistik om samtliga bolag, oavsett bolagsform, i Hallands län. I enstaka fall använder vi andra datakällor, vilket vi då uppmärksammar läsaren på.

Den huvudsakliga branschindelning som används i rapporten är framtagen av Region Halland och bygger på svensk näringsgrensindelning (SNI). Se bilaga 1 för en förteckning över vilka SNI-koder som ingår i vilka branscher. Branschindelningen finns på grov och fin nivå. I de fall en annan branschindelning används uppmärksammas läsaren på detta.

1.5 Disposition

Rapporten är indelad i fem kapitel. Kapitlet Teoretiskt ramverk beskriver rapportens teoretiska utgångspunkter, samt ger en övergripande orientering i vilka faktorer som kommit att påverka ekonomisk-geografisk utveckling i Sverige de senaste decennierna.

I kapitlet Hallands konkurrenskraft i en nationell kontext beskriver vi Hallands övergripande förutsättningar och utveckling utifrån jobb- och befolkningstillväxt, produktivitet, arbetsmarknader och pendling. Utifrån ett territoriellt perspektiv redogörs för de övergripande skillnader som finns inom länet.

Kapitlet Hallands bransch- och näringslivsstruktur beskriver Hallands branschstruktur i en nationell kontext. Vi beskriver även länets näringslivsstruktur utifrån bland annat entreprenörsskap, nyföretagande, och företagens storlek.

I kapitlet Branschanalys undersöker vi förutsättningar och skillnader mellan branscher inom Halland. Vi analyserar bland annat produktivitet, kunskapsinnehåll, marknader och specialiseringar.

I kapitlet Branschkategorisering, kategoriseras Hallands branscher utifrån de fynd som gjorts i branschanalysen. Syftet med kategoriseringen är att ta fram en lättöverskådlig bild av Hallands näringsliv och att, kopplat till resultaten av branschkategoriseringen, spela in övergripande strategiska hänsynstaganden till det näringslivsutvecklande arbetet i Hallands län.

I det sista kapitlet, Sammanfattande analys, sammanfattar vi rapportens huvudsakliga slutsatser och för ett resonemang om potentialer och utmaningar för det näringslivsutvecklande arbetet i Hallands län.

1.6 Läsanvisningar

Samtliga av rapportens delkapitel har en ruta som sammanfattar texten i kapitlet. Klicka på länken “Fördjupning och analys” under de sammanfattade rutorna för att läsa en mer utförlig text. I de fall ett delkapitel har fler än en tabell eller graf, är dessa lagda under flikar. Klicka då på flikarna för att se innehållet.

2 Teoretiskt ramverk

2.1 Strukturomvandlingar, globalisering och ny teknik

  • Förmågan till förnyelse och anpassning är viktig för näringslivets utveckling. Nya samhällsutmaningar eller större tekniska landvinningar kan leda till omfattande skiften i hur samhällsekonomins resurser fördelas. Dessa förändringar i samhällsekonomins sammansättning brukar benämnas som strukturomvandlingar.

  • Under efterkrigstiden blev jobben inom det rationaliserade jord- och skogsbruket färre. Istället var tillväxten i stor i den moderniserade industrin. Industrisamhällen runtom i landet såg en mycket god utveckling, men för många orter var utvecklingen beroende av enstaka större arbetsgivare.

  • De senaste decennierna har en strukturomvandling pågått som starkt har präglats av två faktorer: globalisering och teknisk utveckling inom digital teknik. Ny kommunikationsteknologi har skapat möjligheter för företag att förlägga olika delar av sin produktion på olika geografiska platser, till och med länder.

Fördjupning och analys

Förmågan till förnyelse och anpassning är viktig för näringslivets utveckling. Nya samhällsutmaningar eller större tekniska landvinningar kan leda till omfattande skiften i hur samhällsekonomins resurser fördelas. Dessa förändringar i samhällsekonomins sammansättning brukar benämnas som strukturomvandlingar. Strukturomvandlingar sker inte över en natt, utan är ständigt pågående processer som en naturlig del av ett föränderligt samhälle.

Historiskt har samhället genomgått flera större strukturomvandlingar, inte sällan som följd av omfattande tekniska framsteg. Ett tidigt exempel är jordbruksrevolutionen som ledde till ett systematiskt brukande av jorden och framväxten av handel och de första städerna. Ett annat exempel är de nya maskiner som vid 1700-talets slut började möjliggöra stordrift i industrin.

Ett mer nutida exempel är den strukturomvandling som pågick i efterkrigstidens Sverige. Med tiden hade jobben i landets glesare geografier, inom det allt mer rationaliserade jord- och skogsbruket, blivit färre. Men tillväxten var god i den moderniserade industrin. Efterfrågan på svenska industrivaror var hög och landets ekonomi växte. Befolkningen i storstadsregionerna ökade samtidigt som många flyttade från landsbygden. Men tillväxten var inte bara koncentrerad till Stockholm, Göteborg och Malmö. Många växande industriföretag hade sin produktion i mindre tätorter runtom i landet. Flera företag valde också att flytta sin produktion från storstäderna. Dels lockade de mindre tätorterna med lägre löner och lägre markpriser, dels rådde det arbetskraftsbrist i landets storstadsregioner. Omlokaliseringarna var också en följd av riktade politiska stöd med syfte att främja en mer jämn utveckling i landet. Industrisamhällen runtom i landet såg en mycket god utveckling, men för många orter var utvecklingen beroende av enstaka större arbetsgivare.

De senaste decennierna har vi sett en strukturomvandling som starkt har präglats av två faktorer: globalisering och utveckling inom digital teknik. Globalisering betyder i korthet att länder knyts närmare varandra socialt och kulturellt, men framför allt ekonomiskt. Globaliseringen har bland annat inneburit liberalisering av handel, öppnandet av tidigare stängda länders ekonomier, och framväxten av multinationella företag. Globaliseringens processer har kunnat öka i kraft tack vare inträdet av ny informations- och kommunikationsteknologi.

Nya möjligheter för kommunikation, tillsammans med de lättnader som möjliggjort för företag att bedriva verksamhet i olika länder, har inneburit betydande förändringar för näringslivet. Företag kunde sedan lång tid tillbaka, tack vare framsteg inom transportmedel och infrastruktur, separera produktionen av varor från var de slutligen skulle konsumeras. Ny kommunikationsteknologi har skapat möjligheter för företag att också förlägga olika delar av sin produktion på olika geografiska platser, till och med länder. Fram växer globala värdekedjor.

Källor och fördjupande läsning
Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi - Ny teori och empiri, 2019. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik, 2012, Länk till rapporten

2.2 Om värdekedjor och Sveriges omställning från industrination till tjänsteekonomi

  • Ny teknik och borttagna handelsbarriärer har möjliggjort för företag att förlägga sin tillverkande verksamhet till länder med låga löner. Flera utvecklade länder, däribland Sverige, har istället kommit att specialisera sig på mer värdeskapande aktiviteter.

  • Som resultat av denna strukturomvandling har Sverige kommit att få en allt mer tjänstebaserad ekonomi. Jobben inom traditionell tillverkningsindustri har blivit färre, samtidigt som gränsdragningen mellan tjänsteproducenter och varuproducenter blivit mer diffus

Fördjupning och analys

Olika aktiviteter i en produktionskedja bidrar i olika grad till det värde som ett företag skapar genom sin verksamhet. Generellt skapas det största värdet i början och slutet av en produktionskedja, vilket i figuren nedan illustreras med en så kallad “smiling curve”. Produktionens tidiga stadium inbegriper aktiviteter såsom design, forskning och utveckling, samtidigt som aktiviteter i slutet av produktionen adderar värde genom exempelvis distribution och marknadsföringsaktiviteter. I båda dessa ändar av kurvan återfinns högavlönade tjänsteyrken med hög kunskapsintensitet. I mitten av produktionskedjan sker själva tillverkningen, en aktivitet som i förhållande till den arbetade tiden bidrar med en relativt liten del av ett företags totala värdeskapande.

Globalisering har möjliggjort för företag att förlägga olika delar av sin produktionsfas i olika länder. Det finns därför en geografisk dimension till grafen nedan, då länder har kommit att specialisera sig på olika segment i produktionskedjan. Produktionen av en iPhone är ett vanligt exempel på en sådan global värdekedja: produktutveckling och marknadsföring sker i USA, mineraler framställs i Afrika som sedan transporteras till Sydostasien för tillverkning av elektronikkomponenter, och den slutliga produkten sammansätts i Kina.

Tillverkning är en arbetsintensiv verksamhet som är känslig för arbetskraftskostnader. Ny teknik och borttagna handelsbarriärer har möjliggjort för företag att förlägga sin tillverkande verksamhet till länder med låga löner. Flera länder, däribland Sverige, har i stället kommit att specialisera sig på de aktiviteter som skapar högst värde och som befinner sig i ändarna av kurvan i figuren. Outsourcing, automatiseringar och ökad internationell konkurrens har lett till att många industriföretag minskat sin verksamhet i Sverige. Inom vissa branscher - exempelvis pappers- och massaindustrin - är minskad efterfrågan också en förklaring till den minskade produktionen.

Som resultat av denna strukturomvandling har Sverige utvecklats till att få en alltmer tjänstebaserad ekonomi, och jobben inom traditionell tillverkningsindustri har blivit färre. Samtidigt har gränsdragningen mellan produktionen av varor och tjänster blivit alltmer diffus och det är idag svårt att göra en tydlig branschindelning mellan tjänster och tillverkning. Många tillverkande företag har idag tjänsteinslag i sin verksamhet, och varuproducenterna står för en stor del av efterfrågan inom tjänstesektorn.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtanalys, Sverige i en sammanlänkad värld – slutrapport från uppdraget “Sverige i globala värdekedjor”, 2016, Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Tjänsternas betydelse för tillväxt och omvandling i svensk ekonomi, 2010. Länk till rapporten

Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi - Ny teori och empiri, 2019. Länk till rapporten

2.3 Produktivitet, humankapital och internationalisering

  • En viktig komponent i näringslivets utveckling är dess produktivitet. En ökad produktivitet leder till högre löner, mer fritid och ett ökat materiellt välstånd.

  • Investeringar och innovationer är viktigt för att öka produktiviteten. Dels handlar det om investeringar i materiella tillgångar, såsom nya maskiner och produktionslinjer. Dels handlar det om immateriella investeringar, såsom investeringar i utbildningar, mjukvaror eller forskning och utveckling.

  • Arbetsmarknadens funktionssätt har också stor påverkan på produktiviteten. Framför allt är det viktigt med en fungerande kompetensförsörjning och att företagen har god tillgång till humankapital.

  • Internationalisering är en annan faktor som brukar förknippas med produktivitetstillväxt. Företag som verkar på internationella marknader har generellt en högre produktivitet och tillväxtvilja än andra företag.

Fördjupning och analys

En viktig komponent i näringslivets utveckling är dess produktivitet. Produktiviteten kan liknas vid näringslivets effektivitet. En ökad produktivitet innebär att vi producerar mer men med färre arbetade timmar. Det leder i sin tur till högre löner, mer fritid och ett ökat materiellt välstånd. För välfärden innebär en ökad produktivitet att skatteintäkterna ökar utan att skatterna behöver höjas. Med andra ord är skillnader i produktivitetstillväxt en viktig förklaring till skillnader i levnadsstandard mellan länder.

En hög produktivitet är viktigt för ett lands internationella konkurrenskraft, men på regional nivå behöver en ökad produktivitet nödvändigtvis inte betyda att jobben blir fler. Faktorer som automatisering, eller strukturella förflyttningar från arbetsintensiva till mer produktiva branscher, kan leda till att den regionala ekonomin växer utan att fler blir sysselsatta.

Investeringar är en viktig förutsättning för ökad produktivititetstillväxt. Det handlar dels om investeringar i materiella tillgångar, såsom nya maskiner och produktionslinjer. Dels handlar det om immateriella investeringar, såsom investeringar i utbildningar, mjukvaror eller forskning och utveckling. Investeringar i immateriella tillgångar har kommit att spela en allt större roll för produktivitetstillväxten. Investeringars viktiga roll för en ökad produktivitet belyser även den roll som tillgång till kapital och kapitalförsörjning har för företagens tillväxt.

Arbetsmarknadens funktionssätt har också stor påverkan på produktiviteten. En hög sysselsättningsgrad är positivt för ekonomisk tillväxt, och ofta också för produktivitetstillväxten. Ju fler som arbetar, desto fler bidrar till ekonomin. Men förhållandet är inte helt okomplicerat. Om all sysselsättningstillväxt fångas upp av lågproduktiva företag kan det vara hämmande för den totala produktivitetstillväxten. Framför allt är det viktigt med en god kompetensförsörjning och att arbetskraften används på ett effektivt sätt. Om anställda inte arbetar med arbetsuppgifter som matchar deras utbildningsnivå eller inriktning, är det hämmande för produktiviteten.

Humankapital – ofta mätt som utbildningsnivå - har kommit att bli kanske den viktigaste drivkraften för produktivitetstillväxt. En ökad utbildningsnivå leder till fler innovationer, snabbare teknikutveckling och en ökad förmåga att använda ny teknologi. Tillgången till välutbildad personal är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för företag idag. Arbetskraftens utbildningsnivå är också viktigt för en regions attraktivitet som helhet och dennes förmåga att attrahera investeringar och nya etableringar.

Internationalisering är en annan faktor som brukar förknippas med produktivitetstillväxt. Företag som verkar på internationella marknader har generellt en högre produktivitet och tillväxtvilja än andra företag. Anledningen till detta tros vara att företag på en internationell marknad utsätts för en större konkurrens jämfört med företag som i huvudsak verkar på en inhemsk marknad, och att de då tvingas arbeta mer för att säkerställa att företaget förblir konkurrenskraftigt. En potentiell nackdel med ett näringsliv som i hög utsträckning förlitar sig på handel med andra länder är att det blir mer sårbart inför externa chocker och internationella konjunktursvängningar. Men generellt förknippas internationalisering och export med framgångsrikt företagande, jobbskapande och ökad konkurrenskraft.

Källor och fördjupande läsning
Region Halland, Fördjupad måluppföljning av Tillväxtstrategin för Hallands län 2014-2021, 2021. Länk till rapporten

Eklund, Klas. Vår ekonomi, 2010.

Tillväxtverket, Nya trender inom export och import, 2018. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, De små och medelstora företagens export och det statliga exportfrämjandets roll, 2020. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Produktivitetstillväxt och dess drivkrafter - Sverige ur ett internationellt perspektiv, 2021. Länk till rapporten

2.4 Agglomerationer och företags etableringspreferenser

  • Glesare geografier har konkurrensfördelar för industrier och ytstora verksamheter med stora transportbehov. Branscher som är låsta till där insatsvarorna finns, såsom utvinning, jord- och skogsbruk, är också vanligare utanför städerna.

  • Företag inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn har som preferens att lokalisera sig inom eller i närheten av städer, för att dra nytta av de täthetsfördelar som urbana miljöer för med sig. Dessa fördelar är vad teoribildning inom ekonomisk geografi brukar kallas för agglomerationsfördelar.

  • Städer erbjuder möjligheter för företag att dela på infrastruktur och tjänster. Städerna utgör även en yta för ett gemensamt kunskapsutbyte mellan företag. I städer har företag också större chans att hitta rätt kompetens till sin verksamhet. Omvänt är det för många utbildningsgrupper lättare att hitta en sysselsättning i städer.

  • Spridningseffekter leder till att städers tillväxt sprider sig till områden utanför städernas gränser.

Fördjupning och analys

Företag har olika etableringspreferenser, vilket tar sig uttryck i hur de lokaliseras geografiskt. Glesa geografier har ofta låga markpriser, och har därför konkurrensfördelar inom ytstora verksamheter såsom industrin eller större transport- och lagerverksamheter. Företag som är låsta till där insatsvarorna finns, exempelvis utvinning, skogs- eller jordbruk, är också vanligare utanför städerna. Viss form av turism, som tar sin utgångspunkt i platsens särprägel, är också vanligare i glesare geografier.

Företag inom framför allt den kunskapsintensiva tjänstesektorn har som preferens att lokalisera sig inom eller i närheten av städer, för att dra nytta av de täthetsfördelar som urbana miljöer för med sig. Dessa fördelar är vad teoribildning inom ekonomisk geografi brukar kallas för agglomerationsfördelar, det vill säga de positiva effekter som uppstår när företag och ekonomisk aktivitet samlas på samma ställe.

Agglomerationsfördelar uppstår genom flera olika mekanismer. Det handlar dels om delningsfördelar, det vill säga de möjligheter som agglomerationsekonomier skapar för företag att dela på resurser såsom infrastruktur, företagstjänster och risker. Dels handlar det om ökade möjligheter för matchning, det vill säga att det blir lättare för företag att hitta specialiserad kompetens när tätheten av företag och anställda ökar. Ytterligare en mekanism utgörs av det lärande som kan uppstå mellan geografiskt närliggande företag via exempelvis jobbyten och sociala interaktioner. Det stora marknadsunderlaget i befolkningsrika geografier skapar dessutom goda förutsättningar för mindre avancerade service- och tjänstenäringar att växa, såsom bygg, handel, och hotell- och restaurang.

Samtidigt som städer är attraktiva miljöer för de företag som i dagens ekonomiska strukturer har starkast tillväxt, är det också vanligt att de som arbetar inom dessa branscher har som preferens att bosätta sig i städer. Det beror dels på de många arbetsmöjligheter som finns där, dels det utbud som städer erbjuder i form av konsumtion och nöjen.

Agglomerationsfördelarnas mekanismer har olika geografisk omfattning. De fördelar som innebär ett ökat lärande och delning mellan företag får effekter över ett mer begränsat område än de ökade matchningsmöjligheterna. De matchningsfördelar som staden erbjuder sprider sig helt enkelt så långt som människor är villiga att pendla, vilket enligt forskning rör sig om maximalt 45 till 60 minuter.

Eftersom stadens matchningsfördelar också gynnar arbetstagare får stadens tillväxt stor påverkan på befolkningstillväxten i områden utanför städernas gränser. Denna befolkningstillväxt ökar i sin tur det lokala behovet av handel, privata tjänster och välfärdstjänster. Med andra ord får stadens positiva tillväxt spridningseffekter till närliggande områden.

Källor och fördjupande läsning
Region Halland, Fördjupad måluppföljning av Tillväxtstrategin för Hallands län 2014-2021, 2021. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Näringslivsdynamik, städer och agglomerationsekonomier – forskningsöversikt och agenda, 2017. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Städer och deras tillväxtförutsättningar, 2011. Länk till rapporten

Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi - Ny teori och empiri, 2019. Länk till rapporten

2.5 Specialisering och klusterbildning

  • Att identifiera sina komparativa fördelar är viktigt för att en region ska vara konkurrenskraftig i en internationell ekonomi. Specialisering, och samlokalisering av nära besläktade företag, innebär stora fördelar inom många branscher. I takt med att branschspecifika kluster vuxit fram har enstaka regioner kommit att bli starkt förknippade med en viss typ av produktion.

  • Specialisering är inte under alla omständigheter positivt. Det kan utgöra en sårbarhet att förlita sig allt för mycket på en enstaka bransch.

  • Förnyelse- och omställningsförmågan i det regionala näringslivet bygger i hög grad på hur regionens starkaste näringar kunskapsmässigt relaterar till andra branscher i regionen. Om flera branscher i regionen är inbäddade i samma kompetensstruktur ökar det sannolikheten för att nya specialiseringar ska växa fram och bredda det regionala näringslivet.

  • Det räcker oftast inte att en stor andel av de sysselsatta jobbar inom en specialiserad bransch. För att generera positiva effekter för den regionala ekonomin behöver en specialisering också vara stor i absoluta tal jämfört med andra regioner.

  • Stora delar av den regionala ekonomin finns ofta i icke-specialiserade branscher. Ett för stort fokus på regionala specialiseringar riskerar att utesluta stora delar av den regionala ekonomin och sysselsättningen.

Fördjupning och analys

Branschsammansättningen påverkar en regions ekonomiska utveckling, sårbarhet och omställningsförmåga. Olika delar av landet har utvecklat olika styrkeområden och specialiseringar, beroende på vilka konkurrensfördelar som finns i regionen. Göteborgsregionen rymmer flera starka aktörer inom fordonsindustrin, Kiruna är känt för utvinningen av järnmalm, och Borås förknippas med textiltillverkning, som ett fåtal exempel.

Att identifiera sina komparativa fördelar är viktigt för att en region ska vara konkurrenskraftig i en internationell ekonomi. Specialiserade branscher agerar ofta på globala marknader och kan därför attrahera utomregionalt kapital och arbetskraft till den regionala ekonomin.

Fördelarna med specialisering, eller klusterbildning i form av samlokalisering av nära besläktade företag, kan härledas till den teori om agglomerationer som vi beskrivit tidigare i rapporten. Specialisering leder bland annat till att företag inom branschen får tillgång ett ökat utbud av relevant arbetskraft. En hög koncentration av företag inom samma bransch innebär också fler möjligheter för kostnadseffektiva utbyten, samtidigt som det också underlättar för kunskapsöverföring mellan viktiga aktörer i branschen. Det är med andra ord rationellt för företag att etablera sig nära företag som verkar inom samma bransch, i de fall det råder koncentrationsfördelar inom branschen. Dessa koncentrationsfördelar är en förklaring till varför vissa regioner och geografier har kommit att förknippas med specifika näringar.

Men specialisering är inte under alla omständigheter positivt. En hög koncentration av företag och anställda inom ett fåtal branscher kan låsa in politiska och ekonomiska resurser, vilket hämmar förnyelse i näringslivet. I händelse av större nedläggningar eller branschspecifika chocker kan det också utgöra en stor sårbarhet för den regionala ekonomin att förlita sig för mycket på en enstaka bransch. En region måste ha strukturer som möjliggör för ekonomisk förnyelse, och ur detta perspektiv är en mer diversifierad näringslivsstruktur att föredra.

Förnyelse- och omställningsförmågan i det regionala näringslivet påverkas av hur regionens starkaste näringar kunskapsmässigt relaterar till andra branscher i regionen. Om regionens specialiseringar saknar kompetensmässiga kopplingar till andra branscher innebär det en mindre pool av relevant arbetskraft, vilket försvårar för verksamhetens kompetensförsörjning och utveckling. Finns det få relaterade branscher i regionen blir det också svårare för arbetskraften att hitta nya jobb vid större neddragningar.

Om flera branscher i regionen däremot är inbäddade i samma kompetensstruktur ökar det sannolikheten för att nya specialiseringar ska växa fram och bredda det regionala näringslivet. På många sätt handlar policykonceptet “Smart specialisering” om just detta – Att genom innovation, entreprenörskap och förnyelse utnyttja existerande kunskaper och resurser för att bredda och diversifiera det regionala näringslivet.

Det är också viktigt att göra en distinktion mellan relativ och absolut specialisering. Om en region har en relativ specialisering betyder det att branschen är vanligare i regionen - sett till hur stor andel av den totala arbetskraften som branschen sysselsätter - än vad den är i andra delar av landet. Men eftersom måttet på relativ specialisering utgår från andelar säger det inget om hur stor branschen är i absoluta tal, vilket betyder att branschen kan sysselsätta fler i en annan region även om den andelsmässigt är mindre där. För att en region ska utmärka sig från andra regioner inom en bransch - och för att specialiseringen ska generera positiva effekter för den regionala ekonomin - behöver en specialisering också vara stor i absoluta tal jämfört med andra regioner.

Viktigt att beakta är också att stora delar av den regionala ekonomin ofta finns i icke-specialiserade branscher. Ett för stort fokus på regionala specialiseringar riskerar därför att utesluta stora delar av den regionala ekonomin och sysselsättningen.

Källor och fördjupande läsning
Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi - Ny teori och empiri, 2019. Länk till rapporten

Region Halland, Sårbarhetsanalys av näringslivet i Halland, 2020, Länk till rapporten

Region Kronoberg, Smart Specialisering Kronoberg, 2020. Länk till rapporten

Region Västernorrland och Umeå Universtiet, Västernorrlands styrkeområden, 2019. Länk till rapporten

2.6 Strukturomvandlingens konsekvenser på geografisk nivå

  • Vid en strukturomvandling tenderar branscher med hög produktivitet premieras. Arbetskraft frigörs från lågproduktiva branscher och fångas i stället upp av växande företag.

  • Skiftet mot ett tjänstesamhälle - och den minskade sysselsättningen i industrin som efterföljt - har framför allt drabbat samhällen och regioner utanför storstadsregionerna.

  • Samtidigt har tillväxten både i befolkning och jobb varit synnerligen god i Sveriges storstadsregioner, vilket i hög utsträckning kan härledas till den goda utvecklingen i tjänstesektorn.

  • En viktig fråga utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv är huruvida dessa mellanregionala skillnader kommer öka eller minska. I Sverige har skillnaderna mellan regionerna ökat över tid.

Fördjupning och analys

Vid en strukturomvandling tenderar branscher med hög produktivitet premieras. Arbetskraft frigörs från lågproduktiva branscher och fångas i stället upp av växande företag. Ur ett nationellt perspektiv är en välfungerande strukturomvandling därför något positivt. Men en strukturomvandling kan drabba enskilda branscher och dess anställda hårt. På kort sikt kan perioder med hämmad tillväxt och hög arbetslöshet uppstå när frigjord arbetskraft från lågproduktiva branscher inte matchar den kompetens som efterfrågas av växande företag. Enskilda geografier som specialiserat sig inom en hårt drabbad bransch blir särskilt utsatta, i synnerhet om arbetskraften är geografiskt avlägsen från där de nya jobben växer fram.

Skiftet mot ett tjänstesamhälle - och den minskade sysselsättningen i industrin som efterföljt - har framför allt drabbat samhällen och regioner utanför storstadsregionerna. Många samhällen som drabbats av större nedläggningar, och där den frigjorda arbetskraften inte fångats upp av andra företag i närområdet, har sett minskad sysselsättning och ökad utflyttning. Samtidigt har tillväxten både i befolkning och jobb varit synnerligen god i Sveriges storstadsregioner, vilket i hög utsträckning kan härledas till den goda utvecklingen i tjänstesektorn.

En viktig fråga utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv är huruvida dessa mellanregionala skillnader kommer öka eller minska framöver. Viss teoribildning menar att regionala ekonomier tenderar att “konvergera”, vilket betyder att skillnader i tillväxt mellan regionala ekonomier jämnar ut sig över tid. Mekanismen bakom detta sägs - mycket kortfattat och förenklat - vara att avkastningen från investeringar i växande ekonomier minskar över tid. Mindre regioner har därmed godare potential för snabb tillväxt, och kan därför “komma i kapp” de historiskt mest växande regionerna.

I en svensk kontext har emellertid skillnaderna mellan regionerna ökat, om än från låga nivåer utifrån ett internationellt perspektiv. Sannolikt beror det till stor del på att avkastningen från tjänstesektorns viktigaste insatsvara, kunskap, inte avtar. Nya innovationer kan snabbt öka produktiviteten i den regionala ekonomin vilket låter redan högproduktiva ekonomier dra i väg från övriga regioner.

Källor och fördjupande läsning
Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi - Ny teori och empiri, 2019. Länk till rapporten

OECD, Keeping regional inequality in check in Sweden, 2021. Länk till rapporten

3 Hallands konkurrenskraft i en nationell kontext

3.1 En växande region

  • Sedan millennieskiftet har 82 % av befolknings- och jobbtillväxten i Sverige varit koncentrerad till endast fem län: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Halland.

  • Människor tenderar att flytta dit jobben finns. Samtidigt är en hög befolkningstillväxt positivt för branscher inom servicesektorn. Det finns därför ett självförstärkande samband mellan jobb- och befolkningstillväxt.

  • Att Halland är ett av landets mest växande län förklaras till stor del av länets goda tillgång till växande arbetsmarknader. Framför allt gynnas länet av att ligga inom upptagningsområdet för Göteborgsregionens arbetsmarknad.

Fördjupning och analys

Sedan millennieskiftet har 82 % av befolknings- och jobbtillväxten i Sverige varit koncentrerad till endast fem län: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Halland. Det är med andra ord Sveriges tre storstadsregioner, och två grannar till storstadslänen, som leder tillväxten i Sverige.

Sambandet mellan befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt är starkt. Men det är inte helt självklart vad som är hönan eller ägget. Som vi beskrivit i rapportens teoretiska ramverk kan sambandet mellan befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt förklaras av landets omställning från industrination till tjänsteekonomin. Ur detta perspektiv är det den ekonomiska tillväxten som driver på urbaniseringen, och inte tvärtom.

Men en växande befolkning ökar också den inhemska efterfrågan i en region, vilket är positivt för branscher inom servicesektorn såsom bygg, hotell eller restaurang. Ur detta perspektiv är befolkningstillväxten den drivande faktorn bakom både jobbskapande och ekonomisk tillväxt. Sannolikt finns det självförstärkande effekter mellan var befolkningen koncentreras och var jobben växer fram, vilket än mer förklarar varför tillväxten i såväl sysselsättning som befolkning kommit att koncentreras till ett fåtal län.

Det finns många faktorer som kan påverka varför en individ väljer att flytta till en plats, såsom arbets- och karriärmöjligheter, det sociala livet, fritidsmöjligheter eller boendemiljön. Halland besitter flera egenskaper som av många (om ändock subjektivt) ses som attraktiva. Men det är otvivelaktigt så att Hallands goda tillgång till växande arbetsmarknader, och framförallt det faktum att länet ligger inom upptagningsområdet för Göteborgsregionens arbetsmarknad, spelar en avgörande roll i länets goda befolkningsutveckling.

Källor och fördjupande läsning
Institutet för tillväxtpolitiska studier, Urbanisering, storstäder och tillväxt, 2006. Länk till rapporten

Region Halland, Hur kan Hallands boendeattraktivitet utvecklas?, 2017.

3.2 En boenderegion med stor arbetskraftsrörlighet

  • Halland är en utpräglad boenderegion och många som bor i Halland jobbar i annat län. Antalet jobbtillfällen inom pendlingsavstånd från det egna länet, i förhållande till det egna länets jobbtillfällen, är större för Halland än för något annat län.

  • En av fem sysselsatta i Halland arbetar utanför länet, vilket är den näst högsta nivån i riket. En av tio av de som arbetar i länet bor i annat län. Det är den tredje högsta nivån i riket.

  • Det är fler som pendlar ut från regionen för att arbeta, än vad det är som pendlar in.

  • Göteborg och Mölndals kommuner är Hallands viktigaste pendlingsrelationer. Med resterande delar av Västra Götaland är pendlingsutbytet inte lika omfattande.

  • På länsnivå är Skåne Hallands näst största pendlingsrelation. Hallands tredje största pendlingsrelation är Stockholms län. Länet har även ett arbetskraftsutbyte med de småländska grannlänen i öster: Kronoberg och Jönköping.

Fördjupning och analys

Halland är en utpräglad boenderegion. Det betyder att många som bor i Halland pendlar ut från länet för att arbeta. Jämför vi storleken på den sysselsatta natt- och dagbefolkningen blir det tydligt vilken betydelse arbetstillfällen bortom länsgränsen har för hallänningens försörjningsmöjligheter.

Den sysselsatta nattbefolkningen består av personer som bor och arbetar i Hallands län och personer som bor i Hallands län men som arbetspendlar till en annan region för att arbeta. Måttet visar därför den totala efterfrågan på arbetskraft från Halland. Dagbefolkningen består av personer som bor och arbetar i Hallands län och personer som pendlar in till länet för att arbeta. Dagbefolkningen utgör därför den totala efterfrågan på arbetskraft inom Halland. Måttet kan även förstås som det totala antalet jobb i länet. Hallands sysselsatta nattbefolkning är 13,3 % större än dagbefolkningen, vilket är den största differensen i riket. Med andra ord bor det 13,3 % fler sysselsatta i Halland än vad det finns jobbtillfällen. Siffrorna betyder att antalet jobbtillfällen inom pendlingsavstånd utanför det egna länet, i förhållande till det egna länets jobbtillfällen, är större för Halland än för något annat län.

Halland är starkt integrerat med arbetsmarknader utanför länet, vilket är positivt såväl för invånarnas arbetsmöjligheter som för näringslivets tillgång till arbetskraft. 21,2 % av de sysselsatta i Halland arbetar utanför länet, vilket är den näst högsta nivån i riket. 10,9 % av de som arbetar i länet bor i ett annat län, vilket är den tredje högsta nivån i riket. Både in- och utpendlingen är hög i Halland. Men antalet utpendlare (34 901) överstiger antalet inpendlare (15 788). Det är alltså fler som pendlar ut från regionen för att arbeta, än vad det är som pendlar in.

Göteborg och Mölndals kommuner är Hallands viktigaste pendlingsrelationer. 65 % av all utpendling från Halland går till Göteborg eller Mölndal, och kommunerna står för 39 % av all inpendling till Halland. Ungefär 22 600 individer pendlar ut från Halland till de två kommunerna, och knappt 6100 individer pendlar i motsatt riktning. Det totala pendlingsnettot till Göteborg och Mölndal är negativt om 16 581 individer. Till övriga delar av Västra Götaland är utbytet i jämförelse betydligt mindre, med ett positivt pendlingsnetto om knappt 300 individer.

Halland har en relativt unik position i och med sitt geografiska läge mellan två storstadslän. Skåne är Hallands näst största pendlingsrelation på länsnivå, med ett brutto på 6705 och ett negativt netto om 511. Men jämfört med pendlingen till Västra Götaland är utbytet med Skåne förhållandevis litet, och avståndet till Malmö tycks vara för långt för att dess storstadsfördelar på allvar ska komma Halland till dels, åtminstone sett till pendling.

Hallands tredje största pendlingsrelation är Stockholms län, med ett pendlingsbrutto om 2821 och ett negativt netto på 1361. Halland har även ett arbetskraftsutbyte med de småländska grannlänen i öster. Dels till Jönköpings län (1921 brutto och -585 netto), dels till Kronobergs län (1376 brutto och -426 netto).

Källor och fördjupande läsning
Sveriges kommuner och regioner, Pendlare utan gränser - En studie om pendling och regionsförstoring, 2008. Länk till rapporten

Kvot mellan dag- och nattbefolkning

Pendlingsintensiteter

Pendlingsrelationer

3.3 En region som lånar produktivitet från storstadslänen

  • Hallands näringsliv har en förhållandevis låg produktivitet. Sedan millennieskiftet har Halland haft rikets fjärde svagaste tillväxt i produktivitet, men rikets tredje starkaste sysselsättningstillväxt. Med andra ord karaktäriseras tillväxten i Hallands näringsliv av en god jobbskapande förmåga, snarare än en ökad effektivitet i produktionen.

  • Men länet lånar produktivitet från sina grannlän. Utpendlare med högproduktiva yrken bidrar med skatteintäkter och konsumtion till Hallands ekonomi. Trots näringslivets låga produktivitet har Hallands invånare bland de högsta lönerna i riket.

  • Risken med en arbetsintensiv ekonomi (likt Hallands) är att all tillgänglig arbetskraft fångas upp i lågproduktiva företag. Det kan i sin tu vara hämmande för näringslivets förmåga till innovationer och förnyelse, vilket minskar länets omställningskapacitet.

Fördjupning och analys

Produktiviteten i en ekonomi kan mätas på olika sätt. En vanlig ansats är att ställa företagens bidrag till ekonomin som helhet i relation till den mängd arbete som utförts. Eftersom förädlingsvärdet kan förstås som ett företags bidrag till bruttoregionalprodukten (BRP), är ett vanligt mått på näringslivets samlade produktivitet därför BRP per sysselsatt. Enligt detta mått hade Halland 2020 rikets fjärde lägsta produktivitet (817 tkr per sysselsatt). Sedan millennieskiftet har Halland haft rikets fjärde svagaste tillväxt i produktivitet, samtidigt som sysselsättningstillväxten varit den tredje starkaste. Det kan därför konstateras att tillväxten i Hallands näringsliv karaktäriseras av en god jobbskapande förmåga, snarare än en ökad effektivitet i produktionen.

Ett alternativt mått på produktivitet är daglönesumman per sysselsatt. Teorin bakom måttet är att höga löner betalas ut till högproduktiva yrken. Ett högt värde är därför en indikator på ett högkvalificerat och högproduktivt näringsliv. En fördel med att fokusera på den del av företagens förädlingsvärde som utgörs av löner - ungefär 60 % av företagens förädlingsvärde - är att vi med större säkerhet vet att vi följer den del av företagens värdeskapande som kommer de regionala ekonomierna till del i form av skatteintäkter och konsumtion.

Även enligt detta mått har Hallands näringsliv en förhållandevis låg produktivitet, med en daglönesumma per sysselsatt på 371 tkr (plats 16 av 21 bland Sveriges län). Men för ett pendlingsintensivt län som Halland spelar också produktiviteten i grannlänen stor roll för länets ekonomi. Ett intressant mått, ur beskattningssynpunkt, är därför istället nattlönesumman per sysselsatt. Detta mått beskriver den genomsnittliga lönen bland de sysselsatta som är folkbokförda i länet, oavsett om de pendlar eller inte. Hallands nattlönesumma per sysselsatt (407 tkr) ligger på plats 3 av 21 bland Sveriges län. Den stora differensen mellan dag- och nattlönesumman visar att många högavlönade i Halland pendlar ut från länet. Det betyder att den höga produktiviteten i Hallands grannlän kommer den halländska ekonomin till del i form av skatteintäkter och konsumtion.

Sammantaget kan det konstateras att länet hittills haft en förhållandevis gynnsam situation, trots näringslivets låga produktivitet. Företagen i Halland har en god jobbskapande förmåga, samtidigt som Hallands ekonomi, via utpendling, tar del av de höga löner som utbetalas till högproduktiva yrken i Hallands grannlän. Men det betyder inte att Halland inte behöver arbeta för att öka sin produktivitet. Risken med en arbetsintensiv ekonomi (likt Hallands) är att all tillgänglig arbetskraft fångas upp i lågproduktiva företag. Det kan i sin tu vara hämmande för näringslivets förmåga till innovationer och förnyelse, vilket minskar länets omställningskapacitet. Under kapitel 5.2. tittar vi närmare på hur produktiviteten ser ut på branschnivå i Halland.

Källor och fördjupande läsning
Region Halland, Fördjupad måluppföljning av Tillväxtstrategin för Hallands län 2014-2021, 2021. Länk till rapporten

Eklund, Klas. Vår ekonomi, 2010.

Tillväxt i produktivitet och sysselsättning

Lönesummor per sysselsatta

3.4 Pendlingens betydelse för Hallands förutsättningar

  • En hög utpendling innebär att tillväxt som sker utanför länets gränser kommer Halland till del på olika sätt.

  • Utpendlarna står för knappt 28 % av Hallands samlade förvärvsinkomster. Bara pendlingen till Göteborg och Mölndal står för så mycket som 18,5 % av länets totala förvärvsinkomster.

  • Utbildningsnivåer och löner är högre bland utpendlare, i synnerhet bland de som pendlar till Göteborg, Mölndal eller Stockholm.

Fördjupning och analys

En hög utpendling innebär att en del av den tillväxt som sker utanför länets gränser kommer Halland till del på olika sätt. Ett sätt att visualisera de ekonomiska fördelarna med en stor arbetskraftsrörlighet är att studera var befolkningens beskattningsbara inkomster kommer ifrån. Utpendlare står för 27 % av den totala förvärvsinkomsten i Halland. Bara pendlingen till Göteborg och Mölndal står för så mycket som 18,6 % av länets totala förvärvsinkomster.

Pendlare får inte sällan en “pendlingspremie”, vilket betyder att det som pendlare betalar i restid och längre dagar, kompenseras de för i form av högre lön. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten är högre för samtliga pendlargrupper, jämfört med Hallands sysselsatta befolkning som helhet. Det är framför allt Stockholm och Göteborg/Mölndal som sticker ut med betydligt högre lönenivåer än hallandssnittet.

Pendlingen bidrar också till att dra upp utbildningsnivån i länet. Högutbildade är generellt sett mer pendlingsbenägna och med undantag för de som pendlar till Jönköpings län eller Västra Götaland (exklusive Göteborg och Mölndal), är utbildningsnivåerna för samtliga utpendlingsgrupper högre än för de sysselsatta i Halland som helhet. Jämfört med hallandssnittet (24 %), är skillnaden i andelen högutbildade återigen mest påtaglig bland de som pendlar till Stockholm (31 %) och Göteborg/Mölndal (35 %).

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtanalys Pendling, urbana lönepremier och regionala spridningseffekter, 2020. Länk till rapporten

Lönesummans komponenter

Utpendlares löner och utbildningsnivåer

3.5 Hallands inomregionala skillnader

3.5.1 Halland är en del av två arbetsmarknadsregioner

  • Närheten till Göteborgsregionen får på aggregerad nivå effekt på hela Hallands utveckling. Men spridningseffekterna, i form av arbetskraftsutbyte, når i huvudsak Hallands nordligaste kommuner.

  • Sett till pendlingsmönster kan Hallands kommuner delas in i två arbetsmarknadsregioner. Halmstad, Laholm och Hylte ingår i Halmstads arbetsmarknadsregion. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka delar arbetsmarknad med Göteborg och Mölndals kommuner. Den sistnämnda arbetsmarknaden kallar vi för “norra Hallands arbetsmarknadsregion”.

  • Utvecklingen har varit god i båda arbetsmarknadsregionerna, men är starkare i norra Hallands arbetsmarknadsregion sett till jobbtillväxt, befolkningsutveckling, och produktivitet.

Fördjupning och analys

Närheten till Göteborgsregionen får på aggregerad nivå effekt på hela Hallands utveckling. Men storstäders spridningseffekter är inte oändliga. 43,5 % av de sysselsatta i Kungsbacka arbetar i Göteborg eller Mölndal. Motsvarande siffra för Laholm är 0,7 %. Att pendlingen till Göteborgsregionen är betydligt lägre i södra Halland är inte konstigt, men det visar att Göteborgsregionens direkta spridningseffekter inte når hela Halland i lika stor utsträckning.

Att studera Hallands utveckling utifrån länets administrativa gränser är på många sätt relevant. Det är inom dessa gränser som vi och kommunerna har befogenhet att bedriva näringslivsutvecklande insatser. Samtidigt har rapporten hittills visat att Hallands utveckling i hög grad påverkas av vad som sker utanför länsgränsen. Det är därför viktigt att också studera Hallands utveckling utifrån var länets invånare faktiskt verkar och varifrån företag hämtar sin arbetskraft.

En metod för att studera arbetsmarknaders funktionssätt över olika geografiska områden är att analysera pendlingsutbytet mellan kommuner. Genom att studera flödet av arbetskraft går det att definiera geografiskt avgränsade lokala arbetsmarknader. Pendlingsströmmar mellan kommuner utgör grunden för SCB:s geografiska indelning av lokala arbetsmarknader (LA). Metoden går förenklat ut på att lokalisera lokala arbetsmarknadscentra, för att sedan avgöra till vilka lokala centra kommunerna, baserat på utpendling, ska knytas till.

Enligt SCB:s metod delas Halland in i två arbetsmarknadsregioner. Den första arbetsmarknaden är Göteborgs arbetsmarknadsregion, där Göteborgs kommun utgör ett lokalt arbetsmarknadscentrum. Varberg och Kungsbacka har sin största utpendling till Göteborg och bedöms därmed ingå i denna arbetsmarknad. Falkenberg ingår i samma arbetsmarknad, då kommunen har sin största utpendling till Varberg. Göteborgs arbetsmarknadsregion utgörs av totalt 27 kommuner. Men av den samlade utpendlingen från Falkenberg, Varberg och Kungsbacka till Göteborgsregionens arbetsmarknad, går 94 % till Göteborg eller Mölndal. Vi bedömer därför att Hallands integrering i Göteborgsregionens arbetsmarknad avgränsas till Göteborgs och Mölndals kommuner. Den första halländska arbetsmarknadsregionen, som vi hädanefter benämner som “norra Hallands arbetsmarknadsregion”, definieras följaktligen som Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Mölndal och Göteborgs kommuner.

Hallands andra arbetsmarknadsregion är Halmstads arbetsmarknadsregion, där Halmstad utgör ett lokalt centrum. Förutom Halmstad ingår även Laholm och Hylte i arbetsmarknaden, då dessa två kommuner har sin största utpendling till Halmstad. Se tabellen nedan för en beskrivning av de olika indelningarna.

I en nationell kontext är tillväxten god i såväl Halmstads arbetsmarknadsregion som norra Hallands arbetsmarknadsregion. För både arbetsmarknaderna har jobbtillväxten och befolkningsutvecklingen sedan millennieskiftet varit starkare än rikssnittet. Som vi tidigare har beskrivit är vår egendefinierade “Norra Hallands arbetsmarknadsregion” en del av den större arbetsmarknadsregionen Göteborg. Utvecklingen i norra Hallands arbetsmarknad har varit starkare än i Göteborgs arbetsmarknad som helhet, och har även haft en mer positiv utveckling än Halmstads arbetsmarknadsregion. Men Halmstads arbetsmarknadsregion har en mer positiv utveckling än jämförbara arbetsmarknader vars lokala centra utgörs av kommuner i Halmstads storlek, såsom Växjö, Jönköping eller Borås. Noteras bör att endast 6 av totalt 70 arbetsmarknader (rapportens egendefinierade arbetsmarknadsregion “Norra Hallands arbetsmarknad” exkluderad), drar upp genomsnittet för riket. Den större delen av tillväxten i Sverige har med andra ord varit koncentrerad till ett fåtal arbetsmarknader i närheten av större städer.

I norra Hallands arbetsmarknadsregion är daglönesumman per sysselsatt högre än i riket och i Halmstads arbetsmarknadsregion. Halmstads arbetsmarknadsregions daglönesumma per sysselsatt är den 35e högsta bland landets 70 arbetsmarknadsregioner. Måttet är en indikator på produktiviteten inom en geografi. Skillnaden i daglönesumma per sysselsatt mellan Hallands två arbetsmarknadsregioner betyder att länets tre nordligaste kommuner verkar i en mer produktiv, och därav mer konkurrenskraftig, geografi än Hallands tre sydligaste kommuner. En stor förklaring till detta finns sannolikt i storleksskillnaden mellan arbetsmarknadsregionerna. Som vi beskrivit tidigare har högproduktiva tjänsteföretag vanligtvis som preferens att etablera sig i befolkningsrika miljöer. Det är också lättare för företag att hitta specialistkompetens när marknadsunderlaget i närområdet är större. Ur detta perspektiv har norra Hallands arbetsmarknadsregion en klar konkurrensfördel med sina 850 tusen invånare, att jämföra med Halmstads arbetsmarknadsregion där det bor ungefär 140 tusen invånare.

Källor och fördjupande läsning
SCB, Metoden att skapa lokala arbetsmarknadsregioner. Länk till rapporten

Utveckling i lokala arbetsmarknadsregioner

Jämförelse mellan Hallands arbetsmarknader

3.5.2 Olika drivkrafter bakom utvecklingen i länet

  • Att Hallands företag och invånare verkar inom två olika arbetsmarknader betyder att det finns olika drivkrafter bakom kommunernas utveckling.

  • Sedan finanskrisen är det bara i Halmstad som det största bidraget till ökningen i sysselsättning skett via jobbtillväxt i den egna kommunen.

  • I Kungsbackas har en stor del av sysselsättningstillväxten skett genom ökad utpendling till Västra Götalands län. För Laholm och Hylte spelar Halmstads jobbtillväxt en central roll för sysselsättningen i kommunerna. Också en stor del av Falkenbergs sysselsättningstillväxt går att tillskriva Halmstads jobbtillväxt, men framför allt Varbergs jobbtillväxt.

  • Samtliga kommuner i norra Hallands arbetsmarknadsregion har en jobb- och befolkningstillväxt som är högre än riksgenomsnittet. I Halmstads arbetsmarknadsregion ligger Hylte och Laholm under riksgenomsnittet, vilket betyder att Halmstad spelar en central roll för utvecklingen i området.

  • I alla kommuner förutom Hylte är löneläget högre för nattbefolkningen än för dagbefolkningen, vilket visar på pendlingens betydelse för kommunernas skattekraft. I Kungsbacka är skillnader i löneläge mellan dag- och nattbefolkningen särskilt stora, då kommunen har en stor utpendling till de mer produktiva Göteborg och Mölndals kommuner. Ett motsatt förhållande råder i Hylte, där dagbefolkningens löner är högre än nattbefolkningens.

  • Att studera Hallands utveckling utifrån dess arbetsmarknadsregioner är en relevant indelning som i högre utsträckning än de administrativa gränserna fångar var invånarna faktiskt verkar och var företag hämtar sin arbetskraft. Men de administrativa gränserna har fortsatt hög relevans, då det är inom dessa gränser som kommunerna och regionen har uppdrag att bedriva näringslivsutveckling.

Fördjupning och analys

Hallands företag och invånare verkar inom olika arbetsmarknader. Det betyder att det finns olika drivkrafter bakom kommunernas utveckling. Sedan finanskrisen har antalet sysselsatta i nattbefolkningen - det vill säga de som folkbörda i kommunen och har en sysselsättning - ökat i alla Hallands kommuner förutom Hylte. Men bara i en kommun, Halmstad, utgörs det största bidraget till ökningen i sysselsättning av personer som bor och arbetar i kommunen. I Kungsbackas fall förklaras 50 % av sysselsättningstillväxten av ett ökat antal utpendlare till Västra Götaland. Med andra ord har jobbtillväxten i Västra Götaland, framför allt i Mölndal och Göteborg, spelat en mycket stor roll för sysselsättningstillväxten i Kungsbacka.

Laholm har sett ett minskat antal invånare som jobbar i den egna kommunen. Men totalt sett har kommunen ändå en positiv sysselsättningstillväxt, tack vare en ökad utpendling och en god jobbtillväxt i Halmstad. Hylte har en negativ sysselsättningstillväxt, men den hade varit än mer negativ om det inte vore för en god jobbtillväxt i Halmstad. Också en stor del av Falkenbergs sysselsättningstillväxt går att tillskriva Halmstads jobbtillväxt, men framför allt Varbergs jobbtillväxt har spelat stor roll för sysselsättningsökningen i Falkenberg.

Sett till jobbtillväxt ligger Hallands samtliga kommuner, förutom Laholm och Hylte, över rikssnittet sedan millennieskiftet. Halmstad, Varberg och Kungsbacka drar upp snittet för Halland som helhet, medan Falkenberg ligger något efter. Sett till befolkningstillväxt är det återigen bara Hylte och Laholm som ligger under rikssnittet. Varberg och Kungsbacka drar upp snittet för Halland, medan befolkningstillväxten i Halmstad och Falkenberg varit svagare än i länet som helhet.

Halmstads arbetsmarknadsregion ligger över rikssnittet för båda variablerna, men har en svagare utveckling än i länet som helhet. Halmstad leder utvecklingen i arbetsmarknadsregionen med en jobbtillväxt på 27 %, jämfört med Laholm (14 %) och Hylte (-7 %). När det gäller befolkning har Halmstad ökat med 22 %, Laholm 14 % och Hylte 2 %.

Norra Hallands arbetsmarknadsregion ligger över både rikssnittet och hallandssnittet, för såväl jobb- som befolkningstillväxten. Kungsbacka har haft starkast utveckling med en jobbtillväxt på 38 % och befolkningstillväxt på 30 %. Varberg har haft en jobbtillväxt på 31 % och befolkningen har ökat med 24 %, vilket är i nivå med Göteborg, Mölndal och arbetsmarknadsregionen som helhet. Den enda kommun i arbetsmarknadsregionen som ligger under hallandssnittet är Falkenberg med en jobbtillväxt på 20 % och en befolkningstillväxt på 19 %.

Som vi tidigare konstaterat har Halmstads arbetsmarknadsregion en lägre daglönesumma per sysselsatt än norra Hallands arbetsmarknadsregion. På kommunnivå har Varberg högst daglönesumma inom den privata sektorn, följt av Kungsbacka. Halmstad har länets tredje högsta daglönesumma per sysselsatt, följt av Hylte, Falkenberg och Laholm. Noteras bör att samtliga halländska kommuner har en lägre daglönesumma per sysselsatt än riksgenomsnittet. Mölndal och Göteborgs kommuner, som delar arbetsmarknadsregion med Kungsbacka, Varberg och Falkenberg, har däremot en högre daglönesumma per sysselsatt än riksgenomsnittet.

Sett till daglönesumma per sysselsatt har samtliga av Hallands kommuner ett förhållandevis lågproduktivt näringsliv, jämfört med riksgenomsnittet. Men ett intressant mått i sammanhanget är nattlönesumman per sysselsatt, vilket visar den genomsnittliga lönen bland de sysselsatta som är folkbokförda i länet, oavsett om de pendlar eller inte. Måttet är därför intressant ur ett beskattningsperspektiv. Samtliga kommuner i Halland, med undantag för Hylte, har ett högre löneläge för nattbefolkningen än för dagbefolkningen. Det betyder att skattekraften i fem av sex halländska kommuner blir högre tack vare utpendlingen, jämfört med om alla kommunernas sysselsatta istället hade arbetat inom kommunens gränser. Mest påtaglig är differensen för Kungsbacka som, tack vare sin stora utpendling till Göteborg och Mölndal, har Hallands överlägset högsta löneläge för den sysselsatta nattbefolkningen. Ett motsatt förhållande råder i Hylte. Hylte kommun har länets tredje lägsta löneläge för dagbefolkningen, men länets lägsta löneläge för nattbefolkningen. Det beror på att många av de högavlönade som jobbar i Hylte bor i annan kommun.

Som komplement till de administrativa läns- och kommungränserna har detta kapitel studerat utvecklingen i Halland utifrån dess arbetsmarknadsregioner. Det är en relevant indelning som i högre utsträckning än de administrativa gränserna fångar var invånarna faktiskt verkar och var företag hämtar sin arbetskraft. Men de administrativa gränserna har fortsatt hög relevans, då det är inom dessa gränser som kommunerna och regionen har uppdrag att bedriva näringslivsutveckling. Resterande delar av rapporten kommer därför i huvudsak att använda länsgränserna som geografisk indelning. Men som detta kapitel har visat finns det stora skillnader inom Halland. Det är viktigt att ha med sig att, bakom den aggregerade nivån, finns bakomliggande förutsättningar som skiljer sig mellan länets olika delar.

Sysselsättningstillväxt

Utveckling i Hallands arbetsmarknader

Löner i Hallands kommuner

4 Hallands bransch- och näringslivsstruktur

4.1 Branschstruktur

  • Hallands växande befolkning, höga exploateringstryck, och popularitet som besöksmål, främjar en stark inhemsk marknad. Det är en viktig förklaringsfaktor till Hallands serviceintensiva branschstruktur.

  • Halland har en hög andel anställda inom handel, bygg, transport- och logistik, samt och hotell- och restaurang. Det betyder att Halland har tyngd mot branscher som drivs av den efterfrågan som finns inom länet. Samtidigt har länet en lägre andel anställda inom avancerad tjänsteverksamhet såsom information och kommunikation och avancerade företagstjänster.

  • På en grövre branschnivå är tillverkning och utvinning länets största bransch. Länets största industribranscher är stål- och metallindustrin, samt livsmedelsindustrin.

  • Det finns stora skillnader i branschstruktur mellan Hallands kommuner.

Fördjupning och analys

I analysen av Hallands branscher exkluderar vi företag och anställda inom branscherna vård och omsorg, utbildning, samt offentlig förvaltning och försvar. Men det är viktigt att känna till är att många i Halland är sysselsatta inom dessa branscher. I Halland jobbar 35 % av de sysselsatta inom offentlig förvaltning eller välfärdssektorn, vilket är en något högre nivå än i riket (34 %). Bland Hallands kommuner är andelen högst i Halmstad (40 %), vilket inte är konstigt då Halmstad högskola och Försvarsmakten, två stora offentliga arbetsgivare, har verksamhet i kommunen. Efter Halmstad är andelen högst i Kungsbacka (37 %), Laholm (34 %) och Varberg (33 %). Andelen är lägst i Falkenberg (29 %) och Hylte (28 %). Siffrorna betyder följaktligen att den privata sektorn är störst i Hylte och Falkenberg, och minst i Halmstad.

Som vi tidigare konstaterat är Halland på många sätt ett välmående län. Befolkningen ökar och länets invånare har en god köpkraft. Under sommarmånaderna ökar befolkningen ytterligare när turister kommer för att besöka länet. Hallands växande befolkning, höga exploateringstryck, och popularitet som besöksmål, främjar en stark inhemsk marknad.

Hallands starka inhemska marknad är en viktig förklaringsfaktor till att länet har en serviceintensiv branschstruktur. Med det menar vi att länet har många anställda inom branscher som drivs av inhemsk konsumtion och den efterfrågan som finns inom länet. Länets största bransch på den finare branschnivån är bygg och anläggning. Att Halland utgör en bra marknad för byggverksamhet har sannolikt ett samband med länets starkt växande befolkning och det höga exploateringstryck som följer med detta.

Länet har också en hög andel anställda inom detalj- och sällanköpshandeln som, i högre utsträckning än partihandeln, drivs av privatpersoners efterfrågan och konsumtion. Bryter vi ner detalj- och sällanköpshandeln på den finare branschnivån ser vi att dagligvaruhandeln är den mest framträdande handelsbranschen i länet. Viktigt att notera är att Gekås definieras som dagligvaruhandel i rapportens branschindelning.

Det geografiska läget - mellan två storstadsregioner i anslutning till både västkustbanan och E6:an - gör Halland till ett transportintensivt län. Hallands tredje största bransch på den fina branschnivån är transport och logistik.

Fortsätter vi studera vi den finare branschnivån ser vi att hotell- och restaurang är en stor bransch i Halland. Länet har också en förhållandevis hög andel anställda inom mindre avancerade tjänster, exempelvis företagstjänster, bemanning och uthyrning, och fastighetsverksamhet. Samtidigt har länet en låg andel anställda inom avancerad tjänsteverksamhet, såsom information och kommunikation och avancerade företagstjänster.

Jämfört med andra län är Halland inte ett utpräglat industrilän, men på en grövre branschnivå är tillverkning och utvinning länets största bransch. Bryter vi ner industrin på en finare branschnivå ser vi att de största industribranscherna är stål- och metallindustrin, samt livsmedelsindustrin.

På kommunnivå finns det stora skillnader branschstrukturer. Halmstad följer branschstrukturen i Halland som helhet, men sticker ut med en högre andel anställda inom transport- och logistik. Varberg har en något större byggsektor än i Halland som helhet, och i Falkenberg är handeln särskilt stark. Kungsbacka har få anställda inom tillverkningsindustrin, men är desto starkare inom handel och bygg. Laholm har jämfört med Halland som helhet en högre andel anställda inom tillverkning och utvinning. Laholm är också den kommun i länet med störst jord- och skogsbrukssektor, även om andelen anställda inom branschen endast är drygt åtta procent. Hylte är länets mest utpräglade industrikommun, då nästan sex av tio anställda i kommunens näringsliv återfinns inom tillverkning och utvinning.

Anställda i offentlig sektor

Branschtrukturen i kommunerna


Tabell: Branschstrukturen i Halland och kommunerna
Siffrorna visar hur stor andel av de sysselsatta inom näringslivet som finns per bransch. Klicka på en kommun för att sortera branscherna i storleksordning. SCB är källa för statistiken.

Branschstrukturen på fin nivå

4.2 Näringslivsstruktur

4.2.1 Företagsstruktur

  • Halland har en småskalig företagsstruktur. Länet har det tredje högsta antalet arbetsställen per sysselsatta i riket.

  • Hallands småskaliga näringsliv förklaras av länets branschstruktur. Företag inom servicebranscher, såsom hotell, restaurang, handel och bygg, har generellt sett färre anställda.

  • Ett motsatt förhållande råder inom tillverkningsindustrin. Tillverkande företag arbetar mer med stordrift och har godare förutsättningar än serviceföretag att skala upp sina verksamheter. De flesta av landets större företag, med fler än 250 anställda, finns inom tillverkningsindustrin.

  • En majoritet av Hallands näringslivs förädlingsvärde och sysselsatta finns i små och medelstora företag.

Fördjupning och analys

Ett arbetsställe är en plats där ett företag bedriver verksamhet. I Halland finns knappt 45 000 arbetsställen. 3300 av dessa finns inom branscherna offentlig sektor, vård och omsorg, och utbildning. 30 200 arbetsställen i Halland saknar anställda, vilket betyder att företaget inte är aktivt eller att ingen tar ut lön vid arbetsstället. Det sistnämnda är framförallt vanligt inom de areella näringarna, men också inom fastighetsverksamhet och mindre konsultbolag. Exkluderar vi offentlig förvaltning och välfärdsbranscher, samt arbetsställen utan anställda, återstår 11 410 arbetsställen i Halland.

Relaterar vi antal arbetsställen - avgränsat enligt urvalet ovan - till antal sysselsatta, har Halland 135 arbetsställen per 1000 sysselsatta. Detta är den tredje högsta nivån i riket - länet ligger endast efter Gotland och Jämtland. Dessa två län, och Halland, är utpräglade turismlän som är stora inom servicesektorn. Företag inom servicebranscher, såsom hotell, restaurang, handel och bygg, är generellt sett mer småskaliga jämfört med många andra branscher.

Ett motsatt förhållande råder inom tillverkningsindustrin. De flesta av landets större företag, med fler än 250 anställda, finns inom tillverkningsindustrin. Det är därför inte förvånande att utpräglade industrilän såsom Kronoberg och Jönköping har minst antal arbetsställen i förhållande till sysselsatta.

Alla företag har minst ett arbetsställe, men ett företag kan också ha flera arbetsställen på olika platser i länet. Om vi summerar siffrorna för de företag som har flera arbetsställen kan vi med andra ord studera Hallands näringsliv på företagsnivå. Vi inkluderar alla juridiska former, men exkluderar offentlig förvaltning samt välfärdsbranscherna.

54 % av företagen i Halland saknar anställda. Dessa företag bidrar med 12 % av urvalets samlade förädlingsvärde. 42 % av företagen är mikroföretag (1 till 9 anställda) och 34 % jobbar i något av dessa företag, vilken är den största andelen bland alla storleksklasser. En fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde kommer från mikroföretag

4 % av företagen är små företag (10 - 49 anställda), men de sysselsätter 30 % av de som arbetar inom näringslivet. 26 % av näringslivets förädlingsvärde kommer från små företag, vilket är det största bidraget bland de olika storleksklasserna.

Knappt 1 % av företagen i Halland är medelstora företag (50 - 249 anställda). 24 % av de sysselsatta jobbar här, och företagen bidrar till knappt 26 % av näringslivets samlade förädlingsvärde. Företag med mer än 250 anställda står för bara 0,06 % av företagen i länet. De sysselsätter 12 % av de som arbetar inom näringslivet, och står för 11 % av näringslivets samlade förädlingsvärde, vilket är den lägsta andelen bland storleksklasserna.

Sammantaget visar statistiken över både arbetsställen och företag att Halland har en småskalig företagsstruktur. En majoritet av länets förädlingsvärde och sysselsatta finns i små och medelstora företag.

Arbetsställen per sysselsatta

Arbetsställen per storleksklass

Företagsstruktur


Tabell: Hallands företagsstruktur 2020
Siffrorna avser bolag med ett eller flera arbetställen i Hallands län, oavsett juridisk form. Statitisken inkluderar inte offentlig förvaltning och välfärdsbranscherna (SNI 84 - 88). Bisnode är källa för statistiken.

Företag per bransch

Halländska storföretag


Tabell: Storföretag i Halland 2020
Siffrorna visar de 20 största företagen med ett eller flera arbetställen i Hallands län. Statistiken avser den verksamhet som företaget bedriver i Halland. Alla juridiska former är inkluderande. Statitisken inkluderar inte offentlig förvaltning och välfärdsbranscherna (SNI 84 - 88). Bisnode är källa för statistiken.

4.2.2 Entreprenörsskap

  • Företagsamheten är hög i Halland. 8,8 % av de som är sysselsatta och bor i länet är egna företagare, vilket är den fjärde högsta nivån i riket och högre än rikssnittet. Andelen företagare är högre bland män och personer födda i Sverige.

  • Över tid har Halland ett nyföretagande som, i förhållande till folkmängd, ligger i nivå med rikssnittet. 77 % av de nystartade företagen i Halland överlever efter tre år.

  • Sedan 2011 har det totala antalet arbetsställen ökat med knappt 1400, eller 14 %. Det är den fjärde högsta ökningen i riket under perioden.

  • En hög företagsamhet och ett högt nyföretagande är dels ett utfall av en stark generell utveckling i länet, dels är det en följd länets bransch- och näringslivsstruktur.

  • Nystartade företags bärkraft - och bidrag till sysselsättningen - kan variera mycket mellan branscher.

Fördjupning och analys

Företagsamheten är hög i Halland. 8,8 % av de som är sysselsatta och bor i länet är egna företagare, vilket är den fjärde högsta nivån i riket och högre än rikssnittet (7,9 %). Andelen företagare är högre bland män än bland kvinnor, såväl i riket som i Halland. Länet har den tredje högsta företagsamheten bland män (11,7%) och den femte högsta bland kvinnor (5,7 %). Det är vanligare att kvinnor arbetar inom offentlig sektor, vilket är en av förklaringarna till att män oftare är företagare.

I Halland är det vanligare att inrikes födda driver företag (8,9 %) än utrikes födda (7,7%). Men skillnaderna beroende på födelseregion är större i Halland än i riket som helhet. I riket är företagsamheten bland inrikes födda 8 % och utrikes födda 7,6 %.

Eftersom vi studerar företagsamheten bland nattbefolkningen kan en hög andel företagare vara ett utfall av att Halland är ett populärt boendelän för egenföretagare, snarare än att det finns förutsättningar i Halland som gynnar nystartade företag. Men andelen företagare är hög också bland dagbefolkningen, 9,6 %. Med andra ord är jämförelsevis många av de som arbetar i Halland - både bland de som bor här och bland de som pendlar in - egenföretagare.

Ett annat mått på företagsamhet är nyföretagandet. Antalet nystartade företag kan fluktuera mycket från år till år. Men över tid har Halland ett nyföretagande som, i förhållande till folkmängd, ligger i nivå med rikssnittet. Under åren 2015 till 2020 startades det i genomsnitt 11,3 nya företag per 1000 invånare i Halland, vilket är den femte högsta siffran under perioden. Även i riket var siffran 11,3.

Nyföretagandet påverkas av den generella ekonomiska utvecklingen. Men antalet nystartade företag har även ett samband med länens branschstrukturer. Risken det innebär att starta ett företag är ofta lägre inom tjänsteverksamhet än inom tillverkande företag. Hallands höga företagsamhet och starka nyföretagande är därför sannolikt ett utfall av dels en stark generell tillväxt i befolkning och ekonomi, dels en serviceintensiv branschstruktur.

Ett nystartat företag behöver inte nödvändigtvis bidra till en ökad sysselsättning eller större ekonomi. För att undersöka egenskaperna hos nyregistrerade halländska företag lyfter vi ut de företag som registrerats från 2016 och framåt. Vi studerar sedan sysselsättningen och omsättningen i dessa företag. Omsättningen mäter värdet av företagens totala försäljning och är därmed inte detsamma som vinsten. Omsättningen kan också variera mycket mellan branscher. Men en växande omsättning är en indikator på ett välmående företag vars tjänster eller produkter är efterfrågade på marknaden. I undersökningen väljer vi att dela in företagen i tre omsättningsklasser: under 500 tusen, över 500 tusen och över en miljon kronor.

47 % av alla företag som registrerats de senaste fem åren saknar anställda. En lika stor andel uppnår inte en omsättning över en halv miljon. Utvecklingen hos nystartade företag varierar också väsentligt mellan branscher. Flest antal nyregistrerade företag (1081 stycken) finns inom avancerade företagstjänster. 59 % av dessa företag har minst en anställd, och 47 % av företagen uppnår en omsättning på över en halv miljon. Näst flest företag, 737 stycken, har startats inom finans och fastighetsverksamhet. Men bara 12 % av dessa företag har minst en anställd, och 30 %, den lägsta nivån bland alla branscher, uppnår en omsättning på minst en halv miljon.

Bygg och anläggning är en bransch med högt nyföretagande och där många företag, jämfört med andra branscher, tycks ha en god utveckling. 610 företag har registrerats inom bygg och anläggning, varav 73 % har minst en anställd, och 75 % uppnår en omsättning på en halv miljon. Även företagstjänster och personliga tjänster har många nyregistrerade företag, varav 65 % har minst en anställd och 56 % har en omsättning på minst en halv miljon.

Hotell och restaurang är en bransch som kan nämnas särskilt. Bara 241 företag har registrerats inom branschen, men 75 % av dessa har minst en anställd, och 71 % uppnår en omsättning på en halv miljon. Tillverkning och utvinning, samt transport och logistik, är andra exempel på branscher med jämförelsevis få nyregistrerade företag, men där en stor andel av de nya företagen har anställda och en jämförelsevis hög omsättning.

Nyföretagandet ger inte en komplett bild av dynamiken i näringslivet. Det totala antalet företag kan minska trots ett högt nyföretagande, om det är så att fler företag läggs ner än vad det tillkommer nya. I sammanhanget pratar man ofta om företagens “överlevnadsgrad”, vilket är ett mått på hur stor andel av nystartade företag som finns kvar efter en given tidsperiod. Enligt en undersökning av företag som startade 2014, överlevde 77 % av halländska företag efter tre år, jämfört med riket där överlevnadsgraden var 76 %.

Studerar vi utvecklingen av det totala antalet arbetsställen i länet ser vi utfallet i dynamiken mellan nya och nedlagda arbetsställen. Sedan 2011 har antalet antalet arbetsställen (offentlig förvaltning och välfärdsbranscher exkluderade) med minst en anställd ökat med knappt 1400, eller 14 %. Det är den fjärde högsta ökningen i riket under perioden.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtanalys, Uppföljning av 2014 års nystartade företag, 2020. Länk till rapporten

Företagsamhet

Nystartade företag

Utveckling i antal arbetssällen

Nyregistrerade företag per bransch och storlek

Nyregistrerade företag per bransch och omsättning

5 Branschanalys

5.1 Historisk utveckling

5.1.1 Jobbtillväxt

  • Hallands näringsliv som helhet växer. Sedan finanskrisen har jobbtillväxten främst varit koncentrerad till tjänstesektorn. Den relativa ökningen har varit som störst inom näthandel, IT och telekom, teknisk konsultverksamhet och branschen “övriga avancerade tjänster”.

  • Den största absoluta ökningen i arbetstillfällen har skett inom bygg, dagligvaruhandeln, hotell- och restaurang och branschen “övriga företagstjänster”. Den största absoluta minskningen har skett inom sällanköpshandeln.

  • Antalet sysselsatta i industrin minskar. Den industri som minskat mest är stål- och metallindustrin.

Fördjupning och analys

Vi har i tidigare kapitel konstaterat att Halland har en serviceintensiv branschstruktur med många anställda inom bygg, handel, och mindre avancerade tjänster. Länet har också många anställda inom tillverkningsindustrin. Men är Hallands branschstruktur konkurrenskraftig? Eller mer precist, har Halland många anställda inom branscher som växer? En metod för att få svar på ovan frågor är att undersöka hur branscherna har utvecklats över tid.

På den grövre branschnivån har antalet jobb minskat i bara två branscher sedan 2008: jord- och skogsbruk (-552), samt tillverkning och utvinning (-3118). Bryter vi ner dessa branscher på en finare nivå ser vi att den största procentuella minskningen skett inom grafisk industri (exempelvis bokbinderier och tryckerier) som minskat med 57 %, eller 477 sysselsatta. Den industribransch som minskat mest i absoluta tal är stål- och metallindustrin, vilken är Hallands största industribransch. Branschen har sett ett tapp på 919 sysselsatta, vilket motsvarar en minskning på 27 %. Hallands näst största industri, livsmedelsindustrin, har minskat med 25 sysselsatta, vilket motsvarar ett minskning på knappt 1 %. Den bransch som minskat mest i absoluta tal i Halland är sällanköpshandeln, som minskat med 953 sysselsatta (-18 %).

Men som helhet växer Hallands näringsliv. På den grövre branschnivån är bygg och anläggning den bransch som växt mest (en ökning med 2811 sysselsatta). Även branschen företagstjänster och personliga tjänster har sett en stark ökning (2137 fler sysselsatta). När vi studerar den finare branschnivån ser vi att näthandeln är den bransch som haft störst relativ ökning (288 %), vilket motsvarar en tillskott på 256 sysselsatta. Potentiellt är det så att en omställning till postorderhandel kan förklara en del av sällanköpshandelns negativa utveckling.

Som vi konstaterat tidigare i rapporten har Sverige utvecklats till att få en allt mer tjänsteorienterad ekonomi. Utvecklingen är också påtaglig i Halland. Bland de fem starkast växande branscherna hittar vi IT och telekom (ökning med 628 sysselsatta, 69 %), teknisk konsultverksamhet (820 fler sysselsatta, 72 %), och branschen “övriga avancerade tjänster” (260 fler sysselsatta, 58 %).

En annan viktigt bransch för Halland, dagligvaruhandeln, har ökat med 1867 jobbtillfällen, vilket motsvarar en ökning på 59 %. Vi kan också särskilt nämna hotell och restaurang som är en annan stor bransch i länet. Branschen har ökat med 34 %, vilket i absoluta tal innebär en ökning på 1066 sysselsatta.

5.1.2 Shift-share

  • I grunden har länet vad som kan tolkas som en ofördelaktig branschstruktur. 46 % av jobben i länet finns inom branscher som på riksnivå presterar sämre än landets ekonomi som helhet.

  • Men länet överpresterar i förhållande till sin branschstruktur och jobbtillväxten i Halland är godare än om utvecklingen följt branschutvecklingen i riket.

  • Halland har framför allt konkurrensfördelar inom bygg och anläggning, företagstjänster och personliga tjänster, samt detaljhandel och sällanköp. Länet underpresterar inom branscherna information- och kommunikation, partihandel och näthandel, samt jord och skogsbruk.

  • Jobbtillfällena minskar inom tillverkning och utvinning, men inte i samma omfattning som i riket. Med andra ord överpresterar Halland inom branschen.

  • Av Hallands kommuner är det bara Kungsbacka som har en tyngd mot branscher som är växande på riksnivå. Men alla kommuner, förutom Laholm och Hylte, överpresterar i jobbtillväxt i förhållande till sina branschstrukturer.

Fördjupning och analys

Att en bransch växer betyder inte nödvändigtvis att den är konkurrenskraftig. Jobbtillväxten inom en bransch kan också vara en följd av en positiv utveckling i konjunkturen, men det behöver inte betyda att branschen växer i samma takt som riket som helhet, eller att den står sig starkare jämfört med andra branscher. Med en metod som kallas shift-share kan vi ta dessa faktorer i beaktande, och undersöka vilka branscher som länet presterar särskilt väl inom. Vi kan även få en indikation på om länet som helhet har en fördelaktig branschstruktur eller inte, och om det finns särskilda förutsättningar i Halland som gör att länet överpresterar sett till sin branschstruktur.

Resultatet från en shift share innehåller fyra komponenter:

  • Den industriella komponenten visar hur många jobb som en bransch förväntas växa eller krympa med i länet, baserat på hur branschens jobbtillväxt sett ut i riket. Är siffran negativ betyder det att branschen underpresterar i förhållande till ekonomin som helhet. Om den samlade industriella komponenten för alla branscher i ett län är negativ, betyder det att länet har en tyngd mot krympande branscher – en ofördelaktig branschstruktur.

  • Den nationella komponenten visar hur många jobb som en bransch förväntas växa med till följd av den generella konjunkturutvecklingen i landet. Om exempelvis den totala jobbtillväxten i riket varit 10 %, väntas alla branscher i Halland få ett positivt tillskott på 10 %. En god ekonomisk utveckling kan med andra ord stävja en negativ utveckling inom en annars krympande bransch.

  • Den förväntade utvecklingen är summan av den nationella komponenten och den industriella komponenten. Siffran visar hur mycket vi kan förvänta oss att en bransch ska ha växt i länet under en given tidsperiod, baserat på konjunkturens utveckling och den branschspecifika utvecklingen i riket under samma period. Den summerade förväntade utvecklingen för alla branscher visar hur stor jobbtillväxten förväntats vara i länet som helhet under den studerade tidsperioden.

  • Den regionala prestationen är differensen mellan den faktiska utvecklingen och den förväntade utvecklingen. Om den regionala prestationen är positiv för en bransch betyder det att branschen går starkare i länet än i riket som helhet, vilket är en indikation på att det finns konkurrensfördelar i regionen för denna bransch. Om den regionala prestationen för länet som helhet är positiv, betyder det att länet överpresterar jämfört med riket, sett till sin branschstruktur.

När vi gör en analys på perioden 2008 till 2020 får vi ett förväntat utfall för jobbtillväxten i länets olika branscher. Om vi först fokuserar på den industriella komponenten ser vi att denna är negativ för fyra branscher: tillverkning och utvinning, jord- och skogsbruk, transport och logistik, samt detaljhandel och sällanköp. Detta är med andra ord branscher som i riket har underpresterat jämfört med ekonomin som helhet. Framför allt tillverkningsindustrin och handeln är stora branscher i Halland, och summerar vi den industriella komponenten ser vi att regionen i det förväntade utfallet förlorar 1845 jobbtillfällen till följd av sin tyngd mot krympande branscher. 46 % av jobben inom Hallands näringsliv finns inom branscher som på riksnivå underpresterat i förhållande till ekonomin som helhet. Detta kan med andra ord tolkas som att länet i grunden har en ofördelaktig branschstruktur.

Men ser vi till den förväntade jobbtillväxten som helhet är det bara tre branscher där jobbtillväxten förväntats vara negativ: tillverkning och utvinning, jord- och skogsbruk, samt transport och logistik. Den goda konjunkturen i riket har med andra ord haft en positiv inverkan på länets jobbtillväxt. I stället för att förlora 1845 jobbtillfällen, visar det förväntade utfallet en jobbtillväxt på 3030 jobb.

Analysen blir riktigt intressant när vi jämför den förväntade jobbtillväxten med det faktiska utfallet. Sedan 2008 har sysselsättningen i Hallands näringsliv ökat med 5925 jobbtillfällen, vilket är 2895 jobb fler än i det förväntade utfallet. Av hela Hallands jobbtillväxt sedan 2008 kan med andra ord 2895 jobb tillskrivas egenskaper som gör att Halland varit särskilt konkurrenskraftigt under perioden.

På branschnivå ser vi att Halland presterar bättre än förväntat inom 9 av 12 branscher. Särskilt stark är länets prestation inom Hallands tre mest växande branscher: bygg och anläggning (ökning med 824 fler jobbtillfällen än förväntat), företagstjänster och personliga tjänster (ökning med 790 fler jobbtillfällen än förväntat), samt detaljhandel och sällanköp (ökning med 587 fler jobbtillfällen än förväntat). Med andra ord finns det regionala komponenter som gör att dessa branscher är särskilt konkurrenskraftiga i Halland. Det ska också noteras att Halland överpresterar inom tillverkning och utvinning. Även om branschen krymper i länet, så har den inte minskat i samma omfattning som i riket som helhet. Branschen har minskat med 567 jobbtillfällen färre än om branschen hade följt samma utveckling som riket.

Analysen visar att Halland underpresterar inom tre branscher: information och kommunikation, jord- och skogsbruk, samt partihandel och näthandel. Viktigt att notera är att ett av bolagen inom Martin & Servera-koncernen under perioden bytt branschtillhörighet från partihandel och näthandel till transport och logistik. Statistiken ger därför sken av en sämre utveckling inom partihandel och näthandel, och en bättre utveckling inom transport och logistik, än vad som faktiskt varit.

En shift-share kan inte ge ett exakt svar på varför Halland är särskilt konkurrenskraftigt inom vissa näringar, men vi kan göra vissa kvalificerade antaganden. Bygg, handel, samt personliga tjänster och företagstjänster, är alla branscher som är beroende av inhemsk konsumtion och marknadsunderlaget i närområdet. Dessa branscher växer på platser med en växande befolkning. Sannolikt är Hallands starka befolkningstillväxt och höga exploateringstakt - samt det faktum att vi har en förhållandevis högavlönad nattbefolkning - viktiga förklaringar till att länet är särskilt konkurrenskraftigt inom dessa branscher. Vi kan inte heller bortse från att Halland, med det starkt växande handelskluster som finns i Ullared, sticker ut jämfört med andra län inom handelssektorn.

Eftersom det finns stora skillnader mellan branschstrukturerna i länets kommuner, är också utfallet på kommunnivå intressant. Samtliga kommuner förutom Kungsbacka har en negativ industriell komponent. Det är alltså bara Kungsbacka som har en branschstruktur med tyngd mot branscher som på riksnivå presterar bättre än riket som helhet. Minst gynnsam är branschstrukturen i Hylte, Laholm och Falkenberg.

Den förväntade jobbtillväxten är positiv för fem av sex kommuner, tack vare den goda utvecklingen i konjunkturen. Bara Hylte har en förväntat negativ jobbtillväxt. Jämför vi det förväntade och faktiska utfallet ser vi att Varberg är den kommun som överpresterar mest sett till sin branschstruktur. Efter Varberg kommer, i fallande ordning sett till överprestation, Halmstad, Falkenberg och Kungsbacka.

Laholm och Hylte underpresterar sett till sina branschstrukturer. I det förväntade utfallet har antalet jobbtillfällen i Laholm ökat, men den faktiska utvecklingen visar på en negativ jobbtillväxt. Hylte förväntades ha en negativ jobbtillväxt, men det faktiska utfallet visar på en än mer negativ jobbtillväxt än i det förväntade utfallet.

Det finns brister med analysmetoden shift share. En branschindelning kan inte ge en perfekt bild av en regions sammansättning av företag och näringar. Det kan finnas stora regionala variationer inom branscher vilket kan påverka utfallet i en shift share-analys. Det också viktigt att beakta att storstadsregionerna får stor påverkan på riksgenomsnittet och därav de komponenter som ingår i en shift share.

Slutligen ska också nämnas att en shift share mäter konkurrenskraft i förändringar i antalet sysselsatta. Detta mått ger inte nödvändigtvis en helt perfekt bild av verkligheten. Ett minskat antal sysselsatta kan också bero på effektiviseringar i verksamheten, vilket betyder att branscher kan öka sitt förädlingsvärde utan att nödvändigtvis öka antalet anställda. Detta är särskilt aktuellt inom de areella näringarna och industrin.

Shift-Share för Hallands branscher

Shift-share för Halland och kommunerna

5.2 Förädlingsvärden och produktivitet

  • Förädlingsvärdet definieras som det värde ett företag tillför genom sin verksamhet. Förädlingsvärdet visar också, något förenklat, hur mycket ett företag bidrar till regionens bruttoregionprodukt. Bygg och anläggning är den bransch med störst förädlingsvärde i Halland.

  • Förädlingsvärdet i relation till antalet anställda är ett produktivitetsmått. Produktiviteten är som högst inom kapitalintensiva verksamheter såsom finans och försäkring, energi, lednings- och organisationsverksamhet, samt fastighetsverksamhet.

  • Produktiviteten är generellt sett lägre inom personalintensiva verksamheter. Hallands branschstruktur har en tyngd mot lågproduktiva branscher såsom dagligvaruhandel, bygg och anläggning, och hotell- och restaurang.

Fördjupning och analys

Förädlingsvärdet brukar definieras som det värde ett företag tillför genom sin verksamhet. Något förenklat utgörs förädlingsvärdet av värdet av sålda varor, exklusive kostnader för insatsvaror. Ett företags förädlingsvärde kan också förstås som företagets bidrag till BNP. Summerar vi förädlingsvärdet per bransch ger vi oss således en uppfattning om branschens betydelse för den regionala ekonomin.

I graferna nedan grupperar vi branscherna baserat på hur stora de är, sett till antalet sysselsatta. Hallands största branscher – som sticker ut med över 4000 anställda - har samtliga ett förädlingsvärde som ligger över genomsnittet för Halland. Störst är förädlingsvärdet inom länets största bransch: bygg och anläggning.

Det är inte konstigt att branscher med stor massa också bidrar mycket till den regionala ekonomin, men sambandet mellan antalet anställda och förädlingsvärdet är inte helt linjärt. En relativt stor bransch i Halland, kultur, fritid och nöjen, har ett jämförelsevis lågt förädlingsvärde. Samtidigt genererar branscher såsom energi, lednings- och organisationsverksamhet, samt finans och försäkring, ett stort bidrag till ekonomin, i förhållande till hur många som jobbar inom dessa branscher.

Anledningen till ovan är att arbetsproduktiviteten – här förstått som förädlingsvärdet per antal anställda – skiljer sig åt mellan branscher. I Halland ser vi att produktiviteten är som högst inom finans och försäkring, fastighetsverksamhet, lednings- och organisationsverksamhet, samt energi. Dessa fyra branscher omfattar kapitalintensiva verksamheter med relativt få anställda, vilket bidrar till en hög produktivitet.

Flera av länets mest produktiva branscher finns inom partihandeln. Partihandeln arbetar i regel med stora volymer och är mer riktade mot fjärrmarknader än detaljhandeln. Partihandel med kapitalintensiva varor, såsom informations- och kommunikationsutrustning, maskiner eller byggnadsmaterial, uppvisar därför ofta en hög produktivitet. Även näthandeln har en hög produktivitet i Halland, men det bör här noteras att branschen är mycket liten i länet (ca 270 sysselsatta). Enstaka företag får därför stor påverkan på statistiken. Bland varuproducenterna har fyra branscher en högre produktivitet än hallandssnittet: medicinteknik och läkemedelsindustri, pappers- och massaindustri, dator- och elektronikindustri, samt maskinindustrin.

Serviceintensiva näringar har i regel en lägre produktivitet än avancerade tjänsteföretag och företag inom tillverkningsindustrin. Det är svårt för företag inom arbetsintensiva näringar att öka sin produktion utan att också öka sin personalstyrka. Ett alternativ för företag som vill öka sin produktivitet är att höja sina priser, vilket samtidigt innebär många risker. Som vi tidigare skrivit om i rapporten har Halland har en branschstruktur med tyngd mot just serviceintensiva branscher. Samtliga av Hallands största branscher har en produktivitet som ligger under hallandssnittet.

14 av 48 branscher är mer produktiva i Halland än vad de är i riket. Fyra av dessa tillhör länets största branscher: hotell- och restaurang, dagligvaruhandeln, övriga företagstjänster och transport och logistik. Näthandeln har nästan dubbelt så hög produktivitet i Halland som i riket, men det ska återigen poängteras att branschen är mycket liten i länet. Fem branscher har en produktivitet som är högre än både motsvarande bransch i riket, såväl som hallandssnittet: intresseorganisationer och samfund, partihandel med informations- och kommunikationsutrustning, partihandel med livsmedel m.m., pappers- och massaindustri, samt näthandeln.

Förädlingsvärden per bransch

Produktivitet per bransch

Skillnad i produktivitet jämfört med riket

5.3 Specialisering

5.3.1 Allmän specialisering

  • Ett mått på en regions allmänna grad av specialisering är dess avvikelse från branschstrukturen i riket. Halland har med detta mått rikets sjunde lägsta specialiseringsgrad, vilket visar på en tämligen diversifierad branschstruktur.

  • Sedan finanskrisen har den ekonomiska tillväxten varit starkare i regioner med mer diversifierade ekonomier. Men sambandet är inte helt tydligt. Vilken bransch som specialiseringen finns inom, det geografiska läget, tillgången till arbetskraft och marknader, är exempel på andra faktorer som spelar roll för en regions ekonomiska utveckling.

  • Mindre regioner är mer specialiserade än större regioner. Mindre geografier har inte möjlighet att skapa sysselsättning inom alla branscher, utan behöver fokusera på att växa sig starka inom ett fåtal näringar. Ofta inom exporterande branscher inom tillverkningsindustrin.

Fördjupning och analys

Specialisering och diversifiering går att mäta på olika sätt. Ett vanligt tillvägagångssätt är att jämföra branschfördelningen i en region med branschfördelningen i riket som helhet. Om branschfördelningen i en region skiljer mycket från riket, är det ett tecken på en specialiserad branschstruktur. I rapporten Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi. Ny teori och empiri (2019), författad av Martin Andersson och Johan P Larsson, används ett mått på “allmän specialisering”. Måttet visar en regions samlade avvikelse från rikets branschstruktur, och är därför en indikation på en geografis generella specialiseringsgrad. I graferna nedan använder vi samma metodik, men utgår i beräkningen av måttet utifrån vår egen branschindelning som tidigare presenterats i rapporten. Ett lågt värde betyder att branschstrukturen i regionen liknar branschstrukturen i riket (en diversifierad branschstruktur), och ett högt värde indikerar stora avvikelser från riket (en specialiserad branschstruktur).

Halland har en tämligen diversifierad branschstruktur, med det sjunde lägsta måttet i allmän specialisering. Skåne och Västra Götaland är de län vars branschstrukturer är mest lika rikets. De mest specialiserade regionerna, det vill säga de regioner som avviker mest från riket, är Gotland, Jönköping och Kronoberg. Stockholm är mer specialiserat än övriga två storstadsregioner (Skåne och Västra Götaland), vilket förklaras dels av en större andel anställda inom IT och telekom, dels av färre anställda inom tillverkningsindustrin.

Sedan finanskrisen har den ekonomiska tillväxten, här förstått som utvecklingen av BRP, varit något starkare i regioner med mer diversifierade ekonomier. Men sambandet är inte helt tydligt. Starkast har tillväxten varit i Stockholm och Uppsala, två län som ligger i mitten sett till graden av allmän specialisering. På tredje plats ligger Skåne län, med rikets minst specialiserade branschstruktur, och på fjärde plats i ekonomisk tillväxt ligger Östergötland, som har riket tredje minst specialiserade branschstruktur. Resultaten visar att näringslivets grad av specialisering ensamt inte är en förklaringsfaktor för ekonomisk tillväxt. Vilken bransch som specialiseringen finns inom, det geografiska läget, tillgången till arbetskraft och marknader, är exempel på andra faktorer som spelar roll för en regions ekonomiska utveckling.

Sambandet mellan befolkningsstorlek och allmän specialisering är desto tydligare. Mindre befolkningsrika geografier är generellt mer specialiserade. Det finns troligtvis flera förklaringar till detta. Mindre geografier har inte möjlighet att skapa sysselsättning inom alla branscher, utan behöver fokusera på att växa sig starka inom ett fåtal näringar. I mindre geografier är dessutom den inhemska efterfrågan låg, och de tenderar därför att specialisera sig inom exporterande näringar, såsom tillverkning. Som nämnts tidigare i rapporten kan en diversifierad branschstruktur vara en attraktivitetsfaktor som främjar inflyttning, då diversifierade regioner kan erbjuda flera olika typer av jobb och därmed vara attraktivt för fler hushåll än en specialiserad region.

Källor och fördjupande läsning
Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi - Ny teori och empiri, 2019. Länk till rapporten

Allmän specialisering och ekonomisk tillväxt

Allmän specialisering och befolkningsmängd

5.3.2 Relativ specialisering

  • Specialiseringskvoten mäter den relativa specialiseringen i en bransch. En specialiseringskvot på 2 betyder att branschen är dubbelt så vanlig i länet som i riket. En kvot på 1 betyder att branschen är lika vanlig som i riket.

  • Halland, med sin diversifierade branschstruktur, har inte den typen av starka specialiseringar som finns i många andra län.

  • Textilindustrin är den bransch som har högst specialiseringskvot i Halland. Branschen är ungefär tre gånger vanligare i Halland än i riket. Energi, samt pappers- och massaindustri, är två andra specialiserade branscher som är mer än dubbelt så vanliga i Halland som i riket.

  • Specialiseringskvoten säger nödvändigtvis inget om en branschs storlek eller betydelse för länet i stort. Exempelvis sysselsätter textilindustrin bara 0,7 % av näringslivet i länet.

  • Specialiseringskvoten överstiger 1 för 23 av 48 branscher i Halland. 9 av dessa branscher återfinns inom den varuproducerande sektorn. Ingen av Hallands mest specialiserade branscher finns inom den avancerade tjänstesektorn.

  • Det är svårt för mindre regioner att konkurrera med storstäderna inom avancerade tjänster. Men exkluderar vi storstadsregionerna är branscherna reklam- och marknadsföring, juridik och redovisning, lednings- och organisationsverksamhet, samt finans och försäkring, vanligare i Halland än i övriga Sverige.

Fördjupning och analys

Om ett län har en större andel sysselsatta i en bransch jämfört med hur stor andelen är i motsvarande bransch på riksnivå, betyder det att länet har en relativ specialisering inom den branschen. Graden av relativ specialisering framgår av specialiseringskvoten, vilket är branschens andel av sysselsättningen på länsnivå dividerat med motsvarande andel på riksnivå. En specialiseringskvot på 2 betyder att branschen är dubbelt så vanlig i länet som i riket. En kvot på 1 betyder att branschen är lika vanlig som i riket.

Hallands mest specialiserade bransch är textilindustrin, som är ungefär tre gånger vanligare i Halland än i riket. Energi, samt pappers- och massaindustri, är två andra specialiserade branscher som är mer än dubbelt så vanliga i Halland som i riket.

Totalt är specialiseringskvoten högre än 1 för 23 av 48 branscher. Men för de flesta av dessa branscher är skillnaden i andelen sysselsatta liten jämfört med riket. Att så många branscher har en specialiseringskvot över 1 ska därför tolkas som ett utslag av Hallands diversifierade branschstruktur.

9 av de branscher som Halland har en specialisering inom återfinns inom den varuproducerande sektorn. 6 av branscherna återfinns inom handelssektorn, 2 inom areella näringar, och 2 inom energi och miljö. Resterande specialiserade branscher är byggbranschen, hotell- och restaurang, transport- och logistik, samt personlig service. Ingen av Hallands specialiseringar återfinns inom den avancerade tjänstesektorn.

Storstadslänen har stor påverkan på riksgenomsnittet. Det är därför intressant att också jämföra Hallands branschstruktur med branschstrukturen i riket exklusive storstadslänen. När vi exkluderar storstadsregionerna sjunker länets specialiseringskvoter för nästan alla varuproducerande branscher. Särskilt kan stål- och metallindustrin nämnas, samt trä- och möbelindustrin, då dessa branscher inte längre är specialiserade när vi exkluderar storstadslänen. Skogsbruk är en annan bransch som har en specialisering när vi jämför med riket, men inte när vi exkluderar storstadslänen. För branschen medicinteknik- och läkemedelsindustri ökar däremot specialiseringskvoten relativt mycket (från 1 till 1,6), när storstadslänen exkluderas. Partihandel med hushållsartiklar är en annan bransch som ökar stort (från 1,1 till 2).

Det är svårt för mindre regioner att konkurrera med storstäderna inom avancerade tjänster. Men när vi exkluderar storstadslänen ökar specialiseringskvoten för flera branscher inom den avancerade tjänstesektorn. Fyra av dessa branscher får en specialiseringskvot som överstiger 1 när vi exkluderar storstadslänen: reklam- och marknadsföring, juridik och redovisning, lednings- och organisationsverksamhet, samt finans och försäkring.

Specialiseringskvoten kan ge en fingervisning om var ett läns komparativa fördelar finns, men säger nödvändigtvis inget om en branschs storlek eller betydelse för länet i stort. Exempelvis sysselsätter textilindustrin (som enligt specialiseringskvoten är Hallands mest specialiserade bransch) bara 0,7 % av näringslivet i länet.

Källor och fördjupande läsning
Economic Modelling, Understanding Location Quotient, Hämtad 2022-09-05. Länk till sidan

5.3.3 Absolut specialisering

  • En brist med måttet på relativ specialisering är att det inte säger något om branschens storlek eller betydelse för en region i stort.

  • En bransch behöver ha en viss massa för att vara betydelsefull för en regions ekonomi som helhet. Det spelar också roll hur stor branschen är i absoluta tal jämfört med motsvarande bransch i andra regioner.

  • För att komplettera måttet på relativ specialisering tar vi också hänsyn till regionernas absoluta specialiseringar, det vill säga hur stor andel av branschens totala sysselsättning i riket som finns i länet.

  • Halland har inte störst marknadsandel inom någon bransch, vilket i sig inte är konstigt då bara 3 % av den privata sektorn i riket finns i Halland. Störst marknadsandel har Halland inom textilindustrin (9 %), Energi (7 %) och pappers- och massaindustri (6 %).

  • Många regioner har tydliga specialiseringar inom en bransch, men motsvarande bransch är i absoluta tal oftast större i någon av storstadsregionerna.

  • Halland har svaga specialiseringar och liten marknadsandel inom länets största och mest växande branscher, såsom bygg och dagligvaruhandel. Man kan med andra ord inte bara se till olika specialiseringsmått för att bedöma vilken betydelse en bransch har för ett läns ekonomi, arbetsmarknad och konkurrenskraft.

Fördjupning och analys

En brist med måttet på relativ specialisering är att det inte säger något om branschens storlek eller betydelse för en region i stort. En bransch behöver ha en viss massa för att vara betydelsefull för en regions ekonomi som helhet. Det spelar också roll hur stor branschen är i absoluta tal jämfört med motsvarande bransch i andra regioner. För att komplettera måttet på relativ specialisering tar vi också hänsyn till regionernas absoluta specialiseringar. Vi mäter den absoluta specialiseringen med hur stor marknadsandel som respektive region har för varje bransch. Med marknadsandel menar vi hur stor andel av branschens sysselsatta i riket som finns i regionen.

Halland har inte störst marknadsandel inom någon bransch, vilket i sig inte är konstigt då bara 3 % av den privata sektorn i riket finns i Halland. Störst marknadsandel har Halland inom textilindustrin (9 %), Energi (7 %) och pappers- och massaindustri (6 %). Något som är slående är att det är väldigt få av länen utanför storstadsregionerna som har störst marknadsandel inom någon bransch. Detta visar på svårigheterna för mindre regioner att skapa tydliga specialiseringar som dessutom kan konkurrera med storstadsregionerna när det kommer till att attrahera investerare och nytt kapital till regionen. Många regioner har tydliga specialiseringar inom en bransch, men motsvarande bransch är i absoluta tal oftast större i någon av storstadsregionerna. Som exempel kan Blekinge nämnas som har tydlig en specialisering mot fordonsindustrin, men där Västra Götaland har en betydligt större massa.

Noteras bör även att Halland varken har särskilt stark specialisering eller marknadsandel inom våra största och mest växande branscher, såsom bygg och dagligvaruhandel. Det är med andra ord svårt att konkretisera vilka branscher som har konkurrensfördelar i en region. Resultaten pekar mot att, åtminstone för mindre regioner, bör arbetet inom smart specialisering fokuseras mot att använda dagens styrkeområden och kunskapsbaser för att ytterligare diversifiera näringslivet, snarare än att utgå från att växa i de branscher där man har flest anställda idag.

Källor och fördjupande läsningRegion Kronoberg, Smart Specialisering Kronoberg, 2020. Länk till rapporten

Region Västernorrland och Umeå Universtiet, Västernorrlands styrkeområden, 2019. Länk till rapporten

5.4 Marknader

5.4.1 En stark inhemsk marknad

  • Företag verkar på olika marknader. Efterfrågan på en tjänst eller vara kan ha sitt ursprung inom regionen, i en annan region eller i ett annat land.

  • I Sverige är beroendet av utrikes efterfrågan som störst inom tillverkning och utvinning. Branscher såsom bygg, fastighetsverksamhet, samt kultur, fritid och nöjen, är mer beroende av konsumtion som sker inom landet

  • Jämfört med övriga Sverige har Halland en tyngd mot branscher som är mer beroende av inhemsk konsumtion än utländsk efterfrågan. Länet har ett stort marknadsunderlag för branscher vars efterfrågan kommer från inhemska marknaden. Halland har en hög hushållskonsumtion och befolkningen har en av rikets högsta medianinkomster.

  • Resultaten ska inte tolkas som att Halland inte påverkas av externa chocker och händelser i den globala ekonomin. De flesta företag är i dag del av en global värdekedja, antingen genom de insatsvaror som företaget köper in, eller genom de varor och tjänster som företaget säljer vidare.

Fördjupning och analys

Efterfrågan på en tjänst eller vara kan ha sitt ursprung inom regionen, i en annan region eller i ett annat land. Vilka marknader som branscher riktar sin försäljning mot är emellertid ett svårstuderat område, i synnerhet på regional nivå där statistiktillgången är begränsad. Fragmentering av värdekedjor gör det än mer komplext att analysera vad som påverkar efterfrågan inom en bransch.

Trade In Value Added (TiVA) är en databas framtagen av OECD som innehåller en uppsättning indikatorer med syfte att beskriva flödet av varor och tjänster mellan länder, samt hur värde genereras i globala värdekedjor. En av indikatorerna (i databasen benämnd som Domestic value added embodied in foreign final demand) uppskattar hur stor andel av förädlingsvärdet - per bransch och land - som genererats för att möta efterfrågan från utlandet. Ett högt värde betyder att en stor del av branschens förädlingsvärde, direkt eller indirekt, kommer från export. Ett lågt värde betyder att branschen är mer beroende av den konsumtion som sker inom landet.

I Sverige är beroendet av utrikes efterfrågan som störst inom tillverkningsindustrin, samt inom utvinning. De branscher som påverkas mest av efterfrågan från utlandet är medicinteknik-, läkemedel- och kemisk industri, maskinindustrin, samt stenkolsindustrin (inklusive petroleumraffinaderier).

I andra änden av spektrumet hittar vi branscher som i högre utsträckning är beroende av inhemsk konsumtion. De branscher som är mest beroende av efterfrågan inom Sverige är bygg, fastighetsverksamhet, samt kultur, fritid och nöjen. Detta är branscher som, i högre utsträckning än tillverkning och utvinning, säljer sina varor och tjänster direkt till slutkonsumenten.

Statistiken finns inte tillgänglig på regional nivå. Men om vi relaterar datan till vad vi vet om Hallands branschstruktur ger vi oss ändå en uppfattning om huruvida Hallands näringsliv har en tyngd mot den inhemska eller utländska marknaden. Läsaren bör här observera att branschindelningen som OECD använder i TiVA skiljer sig något från den branschindelning som vi tidigare använt i rapporten. Mindre skillnader jämfört med rapportens tidigare diagram och siffror kan därför förekomma.

Av de 27 branscher som ingår i analysen är 11 branscher vanligare i Halland än vad de är i riket och riket exklusive storstadslänen. 7 av dessa 11 branscher är mer beroende av inhemsk än utrikes efterfrågan. Hallands största branscher, bygg och handel, har på riksnivå båda en tyngd mot inhemsk efterfrågan. Här ska också poängteras att OECD använder ett aggregat där handelsbranschen inbegriper såväl partihandel som detaljhandel. Partihandeln är betydligt mer exportorienterad än detaljhandeln.

Två branscher som är vanligare i Halland än i övriga Sverige är gummi- och plastindustri samt pappers-, massa-, och grafisk industri. Båda dessa branscher har ett högt beroende av utländsk efterfrågan. Men branscherna sysselsätter bara ungefär 4 % av Hallands näringsliv. Hallands största industribranscher i absoluta tal - stål- och metallindustrin samt livsmedelsindustrin - är industribranscher som, jämfört med andra industribranscher, är mindre beroende av efterfrågan från utlandet.

Applicerar vi OECD:s beräkningar på Hallands förädlingsvärden per bransch kan vi göra uppskattningar över hur stor del av näringslivets förädlingsvärde som genererats för att möta efterfrågan från utlandet, kontra efterfrågan i Sverige. Under förutsättning att Hallands branscher har samma marknadsberoenden som motsvarande branscher på riksnivå, skulle ungefär 63 % av halländska företags förädlingsvärden (knappt 40 miljarder kronor) genereras för att möta efterfrågan inom Sveriges gränser. Enligt uppskattningen skulle drygt 24 miljarder (37 %) genereras för att möta utrikes efterfrågan.

Resultaten pekar sammantaget mot att Hallands näringsliv har en tyngd mot inhemsk konsumtion snarare än utländska marknader. En studie som gjort uppskattningar av hushållens konsumtion visar att halländska hushåll har näst högst konsumtion i riket. Hallands befolkning har även en av rikets högsta medeianinkomster. Med andra ord erbjuder Halland ett starkt marknadsunderlag för branscher som verkar på den inhemska marknaden.

Statistiken i detta kapitel avser bara de varor som går nedströms i värdekedjan, det vill säga de varor som företagen säljer vidare. Även om den primära marknaden för ett företag finns inom landet, kan företaget vara beroende av utländsk handel genom import av insatsvaror. De flesta företag är i dag del av en global värdekedja, antingen genom de insatsvaror som företaget köper in, eller genom de varor och tjänster som företaget säljer vidare. Resultaten ska därför inte tolkas som att Halland inte påverkas av externa chocker och händelser i den globala ekonomin.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtverket, Nya trender inom export och import, 2018. Länk till rapporten

OECD, Guide to OECD TiVA indicators, 2021 edition, 2022. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Globala värdekedjor och tillväxtpolitik – en översikt, 2014. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Multiregionala input-outputanalyser – idag och imorgon, 2022. Länk till rapporten

Efterfrågans geografiska ursprung

Förädlingsvärdet efter utrikes och inrikes efterfrågan

5.4.2 Export

  • I absoluta tal står de tre storstadsregionerna för den största delen av landets exportvärde. Västra Götaland har den största varuexporten och Stockholm har den största tjänsteexporten.

  • Sett till exportvärde per capita är de tre mest exportintensiva länen Kronoberg, Norrbotten och Västra Götaland. Norrbotten har den högsta varuexporten (251 tusen kronor per invånare) och Stockholm har den högsta tjänsteexporten (123 tusen kronor per invånare).

  • Inom varuexport ligger Halland tredje sist bland länen med ett exportvärde på 85 tusen kronor per invånare. Sedan 2016 har Hallands varuexportvärde ökat med 50 % , vilket är den femte högsta nivån i riket.

  • Inom tjänsteexport har länet en något högre rankning med det 13e högsta tjänsteexportvärdet (19,3 tusen kronor per invånare).

  • De låga exportvärdena har ett samband med länets småskaliga näringsliv, med en relativ avsaknad av storföretag. Länet har också en branschstruktur med en tyngd mot närmarknaden och inhemsk konsumtion.

  • Partihandeln står för en fjärdedel av länets varuexport. Andra viktiga exportnäringar i länet är papper och massa (20 % av varuexporten) och livsmedelsindustrin (8 % av varuexporten).

  • En brist med exportstatistiken är att den utgår från de företag som exporterar varorna. Halländska företag som är underleverantörer till exporterande företag kan med andra ord addera värde till globala värdekedjor, och indirekt hämta utomregionalt kapital till regionen, utan att det syns i statistiken.

Fördjupning och analys

Export innebär att företag säljer varor eller tjänster till utländska företag eller konsumenter. Mäter vi det totala värdet av de varor och tjänster som exporterats, kan vi jämföra hur exportintensiva länen i Sverige är. I absoluta tal står de tre storstadsregionerna för den största delen av landets exportvärde. Västra Götaland har det högsta varuexportvärdet på 350 miljarder kronor. När det kommer till tjänsteexport (exempelvis försäljning av olika konsulttjänster) har Stockholm det högsta värdet på 298 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av rikets tjänsteexport. På 16e plats, sett till det totala exportvärdet, ligger Halland med ett exportvärde på 35,3 miljarder kronor.

Ställer vi länens exportvärden i relation till befolkning ser vi att de tre mest exportintensiva länen, totalt sett, är Kronoberg, Norrbotten och Västra Götaland. Norrbotten har den högsta varuexporten (251 tusen kronor per invånare) och Stockholm har den högsta tjänsteexporten (123 tusen kronor per invånare). Inom varuexport ligger Halland tredje sist bland länen med ett exportvärde på 85 tusen kronor per invånare. Inom tjänsteexport har länet en något högre rankning med det 13e högsta tjänsteexportvärdet (19,3 tusen kronor per invånare). Ser vi till utvecklingen över tid har Hallands varuexportvärde ökat med 50 % sedan 2016, vilket är den femte högsta nivån i riket.

En viktig förklaring till Hallands låga exportvärde ligger i länets branschstruktur. Många av de län som har högst varuexport är utpräglade industrilän, samtidigt som Halland har en lägre andel anställda inom tillverkning och utvinning än de flesta andra län. När det gäller tjänster utgörs en stor del av Sveriges export av tele-, data- och informationstjänster, samt andra avancerade tjänster såsom FoU-tjänster. Även inom dessa områden har Halland, jämfört med andra län, en låg andel anställda. En annan viktig förklaring till den låga exporten är länets småskaliga näringsliv. Storföretagen står för en mycket stor del av Sveriges samlade exportvärde.

På branschnivå ser vi att den bransch som exporterar mest varor i Halland är partihandeln (24 % av exportvärdet). Många företag inom denna bransch är bolag med kopplingar till den varuproducerande sektorn. Andra viktiga exportnäringar i länet är papper och massa (20 % av varuexporten) och livsmedelsindustrin (8 % av varuexporten).

En brist med exportstatistiken är att den utgår från de företag som exporterar varorna. Det värde som adderas hos eventuella underleverantörer till det exporterande företaget räknas därmed inte med i statistiken. Halländska företag som är underleverantörer till exporterande företag kan med andra ord addera värde till globala värdekedjor, och indirekt hämta utomregionalt kapital till regionen, utan att vi ser det i statistiken.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtverket, Nya trender inom export och import, 2018. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, De små och medelstora företagens export och det statliga exportfrämjandets roll, 2020. Länk till rapporten

Exportvärde per invånare

Utveckling av varuexporten

Branschernas bidrag till exporten

5.4.3 Regionalt index för internationalisering

  • Tillväxtverket har tagit fram ett regionalt index för internationalisering. Indexet illustrerar hur internationellt integrerade Sveriges län är.

  • Indexet är baserat på tre delindex: Handel, Arbetsmarknad och näringsliv, samt Turism. Varje delindex bygger på ett antal indikatorer som viktas och slås samman till ett slutgiltigt index.

  • Halland har en låg grad av internationalisering jämfört med andra län. Länet har det femte lägsta värdet för det samlade internationaliseringsindexet.

  • Halland har det tredje lägsta värdet för delindexet Handel. Inom Arbetsmarknad och näringsliv intar Halland plats 15 och inom Turism plats 14.

Fördjupning och analys

Tillväxtverket har tagit fram ett regionalt index för internationalisering. Syftet med indexet är att illustrera hur internationellt integrerade Sveriges län är, utifrån olika aspekter. Indexet är baserat på tre delindex: Handel, Arbetsmarknad och näringsliv, samt Turism. Varje delindex bygger på ett antal olika indikatorer som viktas och slås samman till ett slutgiltigt index. Indexet bör inte ses som ett absolut mått på länens internationalisering. Indexet visar snarare hur de olika länen förhåller sig till varandra utifrån indexets ingående indikatorer.

Delindexet Handel mäter exportens betydelse för regionen och bygger på länens varuexport per capita och tjänsteexport per capita.

Det andra delindexet, Arbetsmarknad och näringsliv, mäter hur exportintensivt näringslivet är och vilken betydelse internationella företag har för regionen. Indexet bygger på andelen anställda i utländska arbetsställen, andel utländska arbetsställen, och andel exporterande små och medelstora företag.

Det tredje delindexet, Turism, avser mäta regionens attraktionskraft i ett internationellt perspektiv. Indexet bygger på antal utländska gästnätter per capita.

Halland har det femte lägsta värdet (plats 17) för det totala internationaliseringsindexet, där samtliga tre delindex ingår. Resultaten tyder på att Halland har en låg grad av internationalisering, jämfört med andra län. De tre län med de högsta värdena är Västra Götaland, Kronoberg och Stockholm. Gotland, Gävleborg och Jämtland har de lägsta värdena.

Halland har det tredje lägsta värdet (plats 19) för delindexet Handel. Hallands låga placering beror på länets låga exportvärden som redovisats tidigare i rapporten. Kronoberg, Västra Götaland och Norrbotten har de högsta indexvärdena, och Jämtland och Gotland har de lägsta värdena.

För delindexet Arbetsmarknad och näringsliv har Halland plats 15 bland länen. Arbetsmarknad och näringsliv är det delindex som bidrar mest till Hallands samlade nivå av internationalisering. Storstadsregionerna intar de tre högsta positionerna för delindexet. Jämtland, Gävleborg och Gotland har de lägsta värdena.

Halland intar plats 14 för delindexet Turism. Länet har med andra ord en relativt låg position, trots en stark besöksnäring. En anledning till detta är att indexet bara mäter utländska gästnätter, vilket alltså inte inbegriper inrikes turism. Viktigt att komma ihåg är att utrikes turism också är en form av export som kan inhämta utrikes kapital till den regionala ekonomin. Jämtland, Norrbotten och Dalarna intar de tre högsta positionerna inom delindexet. Gävleborg, Västmanland och Uppsala har de tre lägsta värdena.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtverket, Regionalt index för internationalisering, sidan hämtad 2022-12-29. Länk till sidan

5.4.4 Handel med andra regioner

  • Specialisering och fragmentering av värdekedjor bidrar även till en ökad handel inom länder. Expansion i en region kan få positiva spridningseffekter till andra delar av landet. Den mellanregionala handeln i Sverige har ökat över tid

  • Halland är väl intergrerat i mellanregionala värdekedjor. Växer halländska företag får det, via vår import, positiva spridningseffekter till företag utanför länets gränser. Länkarna är också starka mellan halländska företag. När halländska företag växer får det positiva effekter på andra företag i länet.

  • I förhållande till andra län är Halland en nettoimportör av gods. Värdet av det länet importerar från andra regioner är större än värdet av det som man exporterar till andra regioner.

Fördjupning och analys

Specialisering leder inte bara till ökad handel mellan länder. Specialisering och fragmentering av värdekedjor bidrar även till en ökad handel inom länder. För regional utveckling är det viktigt att attrahera utomregionalt kapital till regionen, men det spelar i teorin ingen roll om handeln kommer från utlandet eller från andra regioner. Deltagande i intraregionalt fragmenterade värdekedjor kan därför ha stor betydelse för en region.

Om efterfrågan ökar för ett företag i en region kan det spela stor roll för leverantörer av insatsvaror i andra regioner. Expansion i en region kan med andra ord få positiva spridningseffekter till andra delar av landet. Det är viktigt att ha kännedom om dessa mekanismer, så kallade multiplikatoreffekter, för att förstå den egna regionens förutsättningar såväl som rikets samlade konkurrenskraft.

Få studier har analyserat mellanregional handel i den svenska ekonomins kontext, vilket delvis beror på begränsad datatillgång. En viktig komponent i analyser av varuflöden är input-output-tabeller, vilka beskriver in- och utflödet av varor mellan geografiska enheter. Interregionala input-output-tabeller för den svenska ekonomin har tagits fram bara vid ett fåtal tillfällen, bland annat 1995 och 2003. I en analys av dessa data, i en studie från 2016, visar Tillväxtanalys att den mellanregionala handeln ökade i Sverige under den studerade tidsperioden.

SCB bedriver utvecklingsprojektet MRIO (multiregional input-output), med syfte att ta fram multiregionala input-output-tabeller. Tillväxtanalys följer projektet och har tagit fram en forskningsrapport med syfte att validera, kvalitetssäkra och demonstrera den statistik som produceras i projektet. Rapporten innehåller också exempel på tillämpningar av multiregional input-output-data. Dessa exempel visar att Halland uppströms i värdekedjorna, det vill säga via länets inköp, ligger över medelvärdet sett till hur integrerat länet är med övriga delar av landet. När företag i Halland köper in varor får det med andra ord positiva spridningseffekter till företag utanför länets gränser. Detta gäller både för varor av inköp och tjänster. I dagsläget saknar vi data över vilken betydelse Hallands export har för företag i andra län. Men givet Hallands branschstruktur och goda köpkraft är sannolikt länkarna med andra regioner starkare uppströms (via import) i värdekedjorna än nedströms (via export).

I rapporten finns även uppskattningar över hur näringslivets inköp får effekter på andra företag inom länet. Analysen visar att Halland ligger över medelvärdet sett till hur starka länkarna är mellan företagen inom länet. När halländska företag växer får det en positiv inverkan på andra företag i länet. Vi vill betona att siffrorna avser de data som hittills producerats i projektet, och att SCB:s arbete med att ta fram multiregional input-output-data är ett pågående utvecklingsarbete.

En central byggsten i framtagandet av input-output-tabeller är data över varuflöden. Myndigheten Trafikanalys gör med viss regelbundenhet urvalsundersökningar om varuflöden, bland annat med syfte att öka kunskapen om näringslivets transporter mellan län i Sverige. Halland har sitt största mellanregionala utbyte med Västra Götaland och Skåne. Länet har även ett relativt omfattande utbyte med smålandslänen, framförallt med Jönköpings län. I förhållande till andra län är Halland en nettoimportör av gods, det vill säga man importerar mer gods än vad man exporterar till andra regioner. Att Halland är en nettoimportör av gods är inte unikt. Bara ett fåtal län är nettoexportörer av gods. Detta gäller dels storstadslänen, som är mindre beroende av import från andra regioner tack vare en stor egen marknad, dels exporterande industrilän såsom Kronoberg, Dalarna och Jönköping.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtanalys,Regional handel och betydelsen av interregionala och globala värdekedjor för svenska län, 2016. Länk till rapporten

Tillväxtanalys, Multiregionala input-outputanalyser – idag och imorgon, 2022. Länk till rapporten

5.5 Kunskapsinnehåll

5.5.1 Näringslivets avanceringsgrad och FoU-utgifter

  • Hallands näringsliv har, både inom den varuproducerande och tjänsteproducerande sektorn, en tyngd mot mindre kunskapsintensiva verksamheter. Länet är särskilt konkurrenskraftigt inom mindre kunskapsintensiva tjänster.

  • Men Hallands ekonomi har ställts om till att bli mer kunskapsintensiv och tjänsteorienterad.

  • Halland har landets tredje lägsta utgifter på forskning och utveckling i förhållande till BRP. De låga värdena har ett samband med länets branschstruktur och avsaknad av kunskapsintensiva storföretag.

Fördjupning och analys

Eurostat, EU:s statistikbyrå, har tagit fram en branschindelning som grupperar branscher baserat på deras teknologiska innehåll och kunskapsintensitet. Tjänsteproducenter delas in i kunskapsintensiva tjänster och mindre kunskapsintensiva tjänster. Varuproducenter delas in i lågteknologisk tillverkning, medellågteknologisk tillverkning, medelhögteknologisk tillverkning och högteknologisk tillverkning. Viktigt att notera är att bygg, energi och areella näringar varken klassas som varu- eller tjänsteproducenter av Eurostat. Dessa branscher ingår därför inte i beräkningarna. Det är också viktigt att beakta att statistiken endast ger oss en uppfattning om var tyngden i länets näringsliv ligger. Det kan finnas stora mellanregionala skillnader i hur avancerade eller kunskapsintensiva olika branscher är.

Inom tjänstesektorn har Halland en tyngd mot mindre kunskapsintensiva tjänster. Denna branschgrupp sysselsätter 37 188 personer, eller 73 % av tjänstesektorn i Halland. Det är en högre andel än både riket (60 %) och riket exklusive storstadslänen (68 %). Branschgruppen inrymmer bland annat handel och företagstjänster, två stora branscher i Halland. Gruppen kunskapsintensiva tjänster, som sysselsätter resterande 27 % av den privata tjänstesektorn i länet, omfattar bland annat IT, finans och försäkring, media, och avancerade konsulttjänster.

Hallands varuproduktion har en tyngd mot lågteknologisk tillverkning. Branschsgruppen sysselsätter 7278 personer, vilket motsvarar ungefär 48 % av den tillverkande sektorn. Det är en högre andel än i både riket (28 %) och riket exklusive storstadslänen (29 %). Branschgruppens framträdande roll i Halland förklaras av att aggregatet inrymmer tre av länets största industrinäringar: livsmedelsindustrin (2507 anställda), trä- och möbelindustrin (1667 anställda) samt pappers- och massaindustrin (1654 anställda). Medellågteknologisk industri omfattar knappt 4463 sysselsatta, eller 30 %, av den varuproducerande sektorn i Halland. Stål- och metallindustrin, länets största industribransch, räknas till denna branschgrupp.

2928 personer arbetar inom medelhögteknologisk tillverkning. Det motsvarar 19 % av den varuproducerande sektorn vilket är betydligt lägre än i riket (37 %) och riket exklusive storstadslänen (33 %). Två av rikets mest framträdande industrinäringar ingår i aggregatet: fordonsindustrin och maskinindustrin. Detta är två branscher som, i förhållande till andra industribranscher, är relativt små i Halland. I den sista branschgruppen, högteknologisk tillverkning, arbetar 451 personer (3 % av varuproduktionen). Hit räknas bland annat medicinteknik- och läkemedelsindustrin.

Samtliga branschgrupper inom den tillverkande sektorn har på riksnivå minskat sedan 2008. Störst är minskningen inom högteknologisk tillverkning (-46 %). En förklaring till branschgruppens stora nedgång är utfasningen av svensk läkemedelsindustri till andra länder. En annan möjlig förklaring är att förflyttningar från tillverkning till kunskapsintensiva tjänster potentiellt är mer vanligt förekommande inom högteknologisk tillverkning än inom andra typer av tillverkning. Exempelvis har delar av Ericssons verksamheter i Sverige bytt branschtillhörighet under perioden.

Lågteknologisk tillverkning har minskat med 22 % i riket, medellågteknologisk tillverkning har minskat med 19 % och medelhögteknologisk tillverkning har minskat med 13 %. Inom mindre kunskapsintensiva tjänster har antalet jobb ökat med 9 %. Bland alla branschaggregat är ökningen som störst inom kunskapsintensiva tjänster, där antalet jobb ökat med 22 %.

Halland följer på många sätt utvecklingen på riksnivå. Kunskapsintensiva tjänster har ökat med 21 % (2395 arbetstillfällen). Mindre kunskapsintensiva tjänster har ökat med 13 %, vilket motsvarar en ökning på 4390 arbetstillfällen. Samtliga branschgrupper inom den tillverkande sektorn har minskat i sysselsättning, med ett undantag. Inom högteknologisk tillverkning har jobben ökat med 35 %, eller 118 arbetstillfällen. Samtidigt bör här noteras att branschgruppen är mycket liten i länet och att enstaka arbetsgivare, i det här fallet Getinge Sterilization, får stor påverkan på utfallet.

Med en shift-share-analys kan vi jämföra det faktiska utfallet i jobbtillväxt med ett förväntat utfall, givet utvecklingen på riksnivå (se kapitel 5.1.2 för en mer utförlig beskrivning av metoden). Branschaggregaten har haft en starkare utveckling i Halland än i riket, med två undantag. Inom kunskapsintensiva tjänster har antalet jobb ökat, men det är 108 nya jobb färre jämfört med det förväntade utfallet. Det bör här noteras att storstadsregionerna, framförallt Stockholm, får stor påverkan på riksgenomsnittet. Jämför vi samtliga län ser vi att Halland har haft den sjätte starkaste utvecklingen i kunskapsintensiva tjänster under perioden. Inom medellågteknologisk tillverkning har antalet jobb minskat med 349 jobb fler jämfört med om Halland följt utvecklingen på riksnivå.

Inom minde kunskapsintensiva tjänster är antalet nya jobb 1600 fler än om Halland haft samma relativa utveckling som riket. Inom högteknologisk tillverkning är skillnaden positiv om 274 arbetstillfällen. Som nämnts tidigare har antalet jobb inom gruppen ökat i Halland, samtidigt som de minskat i riket. Inom medelhögteknologisk och lågteknologisk tillverkning har antalet arbetstillfällen minskat, men inte lika mycket som de minskat på riksnivå.

En samlande indikator på näringslivets innovationskapacitet och avanceringsgrad är företagens utgifter på forskning och utveckling. Ställer vi värdet i relation till BRP ser vi att det halländska näringslivets utgifter på forskning och utveckling utgör 0,5 % av BRP. Det är den tredje lägsta nivån i riket, och långt under riksgenomsnittet (3,5 %). En förklaring till detta är Hallands branschstruktur som – vilket vi visat tidigare i detta delkapitel – har en tyngd mot mindre avancerade och mindre kunskapsintensiva branscher. En annan förklaring är att vi har ett småskaligt näringsliv med låg internationaliseringsgrad. Stora, och inte sällan globala, företag står för en stor del av utgifterna på forskning och utveckling i Sverige.

Resultaten i detta kapitel pekar mot att länet är särskilt konkurrenskraftigt inom mindre kunskapsintensiva tjänster. Hallands tjänstesektor har en tyngd mot denna typ av verksamheter, samtidigt som jobbtillväxten inom branschgruppen är särskilt stark i Halland. Inom den varuproducerande sektorn har länet en tyngd mot lågteknologisk tillverkning, en branschgrupp vars sysselsättning över tid minskat kraftigt både i Halland och i riket. Sammantaget har Hallands ekonomi - precis som i riket - ställts om till att bli mer kunskapsintensiv och tjänsteorienterad.

Källor och fördjupande läsning
Tillväxtanalys, Forskning och utveckling i internationella företag, 2021. Länk till rapporten

Eurostat, Eurostat indicators on High-tech industry and Knowledge – intensive services , 2021. Länk till rapporten

Branschstruktur baserat på kunskapsinnehåll

Branschaggregatens historiska utveckling

FoU-utgifter

5.5.2 Utbildningsnivåer

  • 13,9 % av de sysselsatta i Hallands näringsliv har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Det är den 15e högsta nivån i riket, och lägre än riksgenomsnittet som ligger på 22,2 %.

  • Sedan 2008 har andelen högutbildade ökat med 4,4 procentenheter. Halland har sett en jämförelsevis snabb omställning mot ett mer kunskapsorienterat näringsliv, om än från låga nivåer.

  • Branscherna med högst utbildningsnivå är forskning och utveckling, lednings- och organisationsverksamhet, samt juridik och redovisning.

  • Utbildningsnivån är som lägst inom mineral och utvinning, grafisk industri, samt handel och reparation av fordon.

Fördjupning och analys

Utbildningsnivån är ett centralt mått på kunskapsintensiteten och humankapitalet inom näringslivet som helhet, men även inom branscher. I detta delkapitel fokuserar vi på hur stor andel av de sysselsatta som har minst en treårig eftergymnasial utbildning.

13,9 % av de sysselsatta i Hallands näringsliv har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Det är den 15e högsta nivån i riket, och lägre än riksgenomsnittet som ligger på 22,2 %. Över tid har kunskapsnivåerna i näringslivet ökat. 2008 var andelen högutbildade i näringslivet 9,4 %. Det betyder att andelen högutbildade i Hallands näringsliv har ökat med 4,4 procentenheter under perioden, vilket är den 8e största ökningen i Sverige. Halland har även rikets starkaste tillväxt i sysselsatta med hög utbildning (från 7287 till 11 538 personer, en ökning på 58 %). Halland har med andra ord sett en jämförelsevis snabb omställning mot ett mer kunskapsorienterat näringsliv, om än från låga nivåer.

Att Halland ligger på den nedre halvan bland länen när det kommer till utbildningsnivåer är sannolikt ett utslag av länets branschstruktur. Som vi beskrev i föregående kapitel har Halland en tyngd mot mindre kunskapsintensiva tjänster inom tjänstesektorn, och mot lågteknologisk tillverkning inom den varuproducerande sektorn. Denna bild förstärks ytterligare när vi jämför utbildningsnivåerna inom branscher.

Många av Hallands största branscher har en lägre utbildningsnivå än såväl riksgenomsnittet som hallandssnittet. Inom bygg och anläggning har 5 % en treårig eftergymnasial utbildning, att jämföra med riket där siffran är 7 %. Inom dagligvaruhandeln är siffran 6 % (i riket 8 %) och inom transport och logistik 7 % (i riket 10 %). Fokuserar vi på tillverkningsindustrin ser vi att 7 % av de anställda inom länets största industribransch, stål- och metallindustrin, har en hög utbildning. Inom samma bransch på riksnivå är siffran 11 % . Inom vår näst största industri, livsmedelsindustrin, är siffran 9 %. Även det är en lägre nivå än i riket (11 %).

Bland alla branscher är utbildningsnivån högst inom forskning och utveckling (69 % har minst en treårig eftergymnasial utbildning), lednings- och organisationsverksamhet (46 %) och juridik och redovisning (46 %). Samtliga tillhör gruppen kunskapsintensiva tjänster. Inom den varuproducerande sektorn är utbildningsnivåerna högst inom medicinteknik- och läkemedelsindustrin (28 %).

Jämfört med riket är kunskapsintensiteten i Halland högre för bara tre branscher: trä- och möbelindustri (1,9 procentenheter fler högutbildade), vatten- och avfallshantering (0,1 procentenheter) och partihandel med material och andra specialiserade varor (0,1 procentenheter). De minst kunskapsintensiva branscherna, i förhållande till riket, är kemisk industri (19,8 procentenheter färre högutbildade), fordon- och transportindustrin (-16,7 procentenheter) och IT och telekom (-14,7 procentenheter).

Storstadsregionerna har stor påverkan på riksgenomsnittet. Det är svårt för mindre regioner att konkurrera med storstadsregionerna när det kommer till utbildningsnivåer och humankapital. Exkluderar vi storstadsregionerna ser vi att 24 av 48 branscher är mer kunskapsintensiva i Halland än i riket. Störst positiv skillnad ser vi inom partihandel med hushållsartiklar (6 procentenheter fler högutbildade), energi (4,7 procentenheter) och partihandel med material och andra specialiserade varor (4 procentenheter). Störst negativ skillnad ser vi inom kemisk industri (20,5 procentenheter färre högutbildade), mineral och utvinning (-10,9 procentenheter) och övriga avancerade tjänster (-10,4 procentenheter).

Andel högutbildade i näringslivet

Historisk utveckling av näringslivets kunskapsintensitet

Högutbildade per bransch


Tabell: Högutbildade per bransch
Siffrorna visar andelen med minst en treårig eftergymnasial utbildning i Halland, per bransch. Statistiken avser dagbefolkningen 20-64 år. Tabellen visar också hur andelen högutbildade skiljer sig jämfört med riket och riket exklusive storstadslänen. Klicka på en kolumn för att sortera i tabellen. Observera att tabellen har flera sidor och att alla branscher inte syns på samma gång. Källa för statistiken är SCB och bearbetningar av Region Halland.

5.5.3 Avancerade yrken

  • 6,3 % av de sysselsatta i Hallands näringsliv har ett yrke som klassas som avancerat. Det är den tredje lägsta nivån i riket och långt under riksgenomsnittet som ligger på 13,9 %.

  • Av de sysselsatta i nattbefolkningen har 9,6 % ett avancerat yrke, vilket är den åttonde högsta nivån i riket. Med andra ord finns det en förhållandevis avancerad kunskapsbas i länet, tack vare ett mer kunskapsintensivt näringsliv i Hallands grannlän.

  • Länets mest avancerade yrkesbas finns inom IT och telekom, teknisk konsultverksamhet, samt lednings- och organisationsverksamhet.

  • Lägst andel avancerade yrken finns inom hotell- och restaurang, transport och logistik, och dagligvaruhandeln.

  • En förhållandevis låg utbildningsnivå inom näringslivet, såväl som en jämförelsevis lågteknologisk yrkesstruktur, är potentiellt hämmande för innovationsförmågan och i längden produktivitetstillväxten.

  • Samtidigt innebär det att trösklarna in på arbetsmarknaden blir lägre. Hallands tyngd mot arbetsintensiva servicebranscher är sannolikt en viktig förklaring till länets goda sysselsättningstillväxt och höga förvärvsgrad.

Fördjupning och analys

I rapportens teoretiska ramverk redogör vi för att vissa utbildningsinriktningar och yrkeskategorier förknippas med innovationskraft och hög produktivitet. Med utgångspunkt i SCB:s yrkesregister gör vi i detta delkapitel en klassificering av högproduktiva och avancerade yrken, med syfte att analysera hur avancerad yrkesstrukturen är i näringslivet.

Klassificeringen är en ansats att ringa in de yrken som enligt forskningen förknippas med högre produktivitet, och som anses viktiga för att företag ska kunna anamma ny teknologi. I ett första steg väljer vi ut de yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Vi sorterar sedan bort de yrkeskategorier som främst förekommer inom offentlig sektor, såsom olika vårdyrken och lärare. Kvar finns då avancerade yrken inom naturvetenskap, teknik och IT. Exempelvis civilingenjörer, fysiker, systemutvecklare och matematiker. Även vissa högkvalificerade yrken inom ekonomi och förvaltning inkluderas, såsom revisorer, finansanalytiker och organisationsutvecklare. Se bilaga 2 för en lista över inkluderade yrken.

6,3 % av de sysselsatta i Hallands näringsliv har ett yrke som klassas som avancerat. Det är den tredje lägsta nivån i riket och långt under riksgenomsnittet som ligger på 13,9 %. Högst andel avancerade yrken finns i storstadslänen och Östergötland. De avancerade yrkena är minst förekommande i Kalmar och Södermanland.

Att Halland har en låg andel avancerade yrken har ett samband med länets branschstruktur, som har en tyngd mot mindre kunskapsintensiva verksamheter. Men i egenskap av boendelän med hög utpendling är det också av intresse att se hur yrkesstrukturen ser ut bland de sysselsatta som är folkbokförda i länet. Av dessa har 9,6 % ett avancerat yrke, vilket är den åttonde högsta nivån i riket. Differensen mellan dag- och nattbefolkningen betyder att många med avancerade yrken pendlar ut från Halland. Med andra ord finns det en förhållandevis avancerad kunskapsbas i länet, tack vare ett mer kunskapsintensivt näringsliv i Hallands grannlän.

28 % av de högutbildade som arbetar i Hallands näringsliv (exklusive välfärdstjänster) har ett avancerat yrke. Vanliga yrken bland de resterande 72 procenten är olika chefsyrken, ekonomiyrken som inte kräver fördjupad högskolekompetens, eller högskoleingenjörer. Ungefär en tredjedel av de som har en hög utbildning arbetar inte med ett yrke som kräver högskolekompetens, vilket vittnar om en matchningsproblematik på arbetsmarknaden.

Bryter vi ned statistiken på branschnivå ser vi att länets mest avancerade yrkesbas finns inom IT och telekom (50 % har ett avancerat yrke), teknisk konsultverksamhet (37 %), samt lednings- och organisationsverksamhet (37 %). Lägst andel finns inom hotell- och restaurang (0,6 %), transport och logistik (0,6 %) och dagligvaruhandeln (0,6 %).

Andelen med avancerade yrken är högre i Halland än i riket för fem branscher,. Störst är skillnaden inom energi (3 procentenheter fler avancerade yrken i Halland än i riket). Inom många branscher är yrkesbasen mer avancerad i riket än i Halland. Störst är skillnaden inom forskning och utveckling (24,9 procentenheter fler avancerade yrken i riket), finans och försäkring (20 procentenheter) och fordon- och transportindustrin (18,1 procentenheter).

Jämför vi istället med riket exklusive storstadslänen har 15 branscher en mer avancerad yrkesbas i Halland. Störst är skillnaden inom energi (7,3 procentenheter fler med ett avancerat yrke), näthandel (5 procentenheter) och partihandel med hushållsartiklar (2,9 procentenheter).

Att Halland har en förhållandevis låg utbildningsnivå inom näringslivet, såväl som en jämförelsevis lågteknologisk yrkesstruktur, är potentiellt hämmande för innovationsförmågan och i längden produktivitetstillväxten. Samtidigt innebär det att trösklarna in på arbetsmarknaden blir lägre. Hallands tyngd mot arbetsintensiva servicebranscher är sannolikt en viktig förklaring till länets goda sysselsättningstillväxt och höga förvärvsgrad.

Andel avancerade yrken i näringslivet

Avancerade yrken per bransch


Tabell: Avancerade yrken per bransch
Siffrorna visar andelen som har ett yrke som klassas som avancerat i Halland, per bransch. Statistiken avser dagbefolkningen 20-64 år. Tabellen visar också hur andelen avancerade yrken skiljer sig jämfört med riket och riket exklusive storstadslänen. Klicka på en kolumn för att sortera i tabellen. Observera att tabellen har flera sidor och att alla branscher inte syns på samma gång. Källa för statistiken är SCB och bearbetningar av Region Halland.

6 Branschkategorisering

6.1 Introduktion

I följande kapitel gör vi en kategorisering av de 48 branscher som ingår i branschanalysen. Kategoriseringen bygger på analysen över branschernas jobbtillväxt, kunskapsinnehåll, massa, specialisering och produktivitet. Branscherna delas in i fyra övergripande grupper, baserat på vissa uppställda kriterier. Syftet med kategoriseringen är att ta fram en lättöverskådlig bild av Hallands näringsliv och att, kopplat till resultaten av branschkategoriseringen, spela in övergripande strategiska hänsynstaganden till det näringslivsutvecklande arbetet i Hallands län.

Vi vill uppmärksamma läsaren på vissa brister med metoden. En risk med att dela in branscher i övergripande grupper är att det kan gömma viss information, och gränsen för vilken kategori som en bransch ska tillhöra är ibland hårfin. Utöver kategoriseringen är det därför viktigt att beakta den statistik som redovisats tidigare i rapporten, för att få en mer nyanserad bild av utvecklingen i specifika branscher.

Hur utvecklingen ter sig kan skilja mycket mellan företag inom samma bransch. Den kategori som en bransch tillhör behöver nödvändigtvis inte vara representativ för alla företag inom branschen. Vidare kan andra nyanser, såsom värdekedjors funktionssätt eller beroendet mellan branscher, inte fångas av klassificeringsmodellen. Andra värden bortom de direkt regionalekonomiska, exempelvis branschers kulturvärden eller kopplingar till Hallands attraktivitet som besöksmål, redovisas inte heller i klassificeringsmodellen.

Branschkategoriseringen i detta kapitel behöver därför kompletteras med ytterligare fakta, kvalitativa bedömningar, och andra aktörers kunskaper för att öka förståelsen för branschernas betydelse för Halland i stort. Branschkategoriseringen i sig är därmed ingen ansats att peka ut regionala styrkeområden eller liknande. Men den stora fördelen med modellen är att den återger en förenklande bild av branschernas utveckling och egenskaper, vilket hjälper oss att tolka och sammanfatta resultaten från branschanalysen.

6.2 Redovisning av kriterier och metoden

I modellen sorteras branscherna baserat på om de uppfyller vissa uppställda kriterier. Kriterierna har valts ut och nivåsatts baserat på länets förutsättningar och utmaningar. I ett första steg delar vi in branscherna i fyra grupper baserat på två huvudkriterier: jobbtillväxt och kunskapsintensitet. Se nedan för en beskrivning av dessa huvudkriterier.

Jobbtillväxt
Branscher som har ökat sin sysselsättning under perioden 2008 till 2020 uppfyller kriteriet för jobbtillväxt. Att en bransch växer är en indikator på att den har goda förutsättningar i nuvarande ekonomiska strukturer. Växer dessutom en bransch mer än hallandsnittet betyder det att den överpresterar i förhållande till den regionala ekonomin som helhet. Men viktigt att beakta är att en branschs ekonomiska tillväxt kan vara positiv utan att sysselsättningen ökar. Att en bransch krymper i sysselsatta innebär därför nödvändigtvis inte att dennes betydelse för den regionala ekonomin minskar.

Kunskapsintensitet
Branscher som har en högre andel högutbildade än genomsnittet för Hallands näringsliv uppfyller kriteriet för kunskapsintensitet. Det är inte bara utbildningsnivån i sig som är intressant här. Näringslivets kunskapsinnehåll har ett positivt samband med produktivitet, omställningsförmåga och investeringar i forskning och utveckling. Därför är kunskapsintensiteten en huvudindikator i branschkategoriseringen. En potentiell fördel med en låg kunskapsintensitet är att det skapar jobb för personer med lägre utbildning och därmed sänker trösklarna in på arbetsmarknaden.

Resultatet blir fyra branschkategorier. Se tabellen nedan för en beskrivning av dessa kategorier.

Utöver de två huvudkriterierna innehåller analysen ytterligare fyra kriterier. Dessa fyra kriterier används som utgångspunkter för att tolka förutsättningarna inom respektive branschkategori. Kriterierna beskrivs nedan.

Branschstorlek
Branscher som är större än genomsnittet uppfyller kriteriet för branschstorlek. En branschs storlek i absoluta tal är en viktig indikator för en branschs betydelse för sysselsättningen och den regionala ekonomin i stort.

Storföretag
Halland har en förhållandevis småskalig företagsstruktur. Storföretag är viktiga för att skapa ringar på vattnet och attrahera utomregionalt kapital och arbetskraft till regionen. Storföretag har bättre förutsättningar att nå ut till fjärrmarknader och bedriva forskning och utveckling än små företag. Branscher som har ett företag med minst 250 anställda uppfyller kriteriet för storföretag.

Specialisering
Branscher som har en specialiseringskvot över 1, både i förhållande till riket och riket exklusive storstadslänen, uppfyller kriteriet för specialisering. Branscher som uppfyller detta kriterium är vanligare i Halland än i övriga Sverige. Med andra ord finns det förutsättningar i Halland som är särskilt gynnsamma för dessa branscher.

Produktivitet
Branscher som har en produktivitet som är högre än genomsnittet för Hallands näringsliv uppfyller kriteriet för produktivitet. Högproduktiva branscher har historiskt gynnats vid strukturomvandlingar. En hög produktivitet leder generellt till högre löner, mer fritid och ett ökat välstånd.

Se bilaga 3 för en samlad tabell över hur branscherna förhåller sig till samtliga sex kriterier.

6.3 Resultat

När kriterierna för branschkategorisering appliceras på branscherna i Halland blir resultatet som i tabellen och grafen nedan. I resterande delar av detta kapitel beskriver vi förutsättningarna inom respektive branschkategori.

6.3.1 Krympande branscher med låg kunskapsintensitet

Branscher inom denna kategori har gemensamt att utbildningsnivån är lägre än genomsnittet för Halland. Branscherna delar också att de haft en negativ jobbtillväxt under perioden 2008 till 2020. Det kan utgöra en potentiell sårbarhet för Halland att en stor del av sysselsättningen och flera storföretag återfinns inom denna branschkategori. Flera av branscherna är – i och med många anställda och stora exportörer - viktiga för Halland och det kan finnas goda incitament för att vända den negativa utvecklingen och öka branschernas konkurrenskraft. En ökad avanceringsgrad och kapacitet att följa med i den tekniska utvecklingen är viktiga delar här.

Att låsa in resurser och arbetskraft i krympande näringar riskerar samtidigt att hämma utvecklingen inom mer konkurrenskraftiga branscher. I vissa fall är det en bättre strategi att främja en välfungerande strukturomvandling och i stället arbeta för att fånga upp kompetens som frigörs från krympande verksamheter.

Fördjupning och analys

Branscher inom denna kategori har gemensamt att utbildningsnivån är lägre än genomsnittet för Halland. Branscherna delar också att de haft en negativ jobbtillväxt under perioden 2008 till 2020. Samtliga branscher utom tre har en lägre produktivitet än Hallands näringsliv som helhet.

14 av 48 branscher återfinns inom denna kategori. Branscherna står för 22 % av sysselsättningen i näringslivet, och 19 % av förädlingsvärdet. Fyra av branscherna i sysselsätter fler än genomsnittsbranschen och har - i och med sin stora massa - en särskild betydelse för Halland. Dessa branscher är sällanköpshandeln (4386 sysselsatta), stål- och metallindustrin (2516 sysselsatta), livsmedelsindustrin (2507 sysselsatta) och jordbruk (1900 sysselsatta).

Det finns sju storföretag (med fler än 250 anställda) inom kategorin. Två av bolagen tillhör trä- och möbelindustrin: Derome Husproduktion AB och Derome Timber Aktiebolag. Ytterligare tre bolag tillhör pappers- och massa industrin: Stora Enso Paper Aktiebolag, Essity Hygiene and Health Aktiebolag och Södra skogsägarna ekonomisk förening. De två sista bolagen är Carlsberg Supply Company Sverige AB (livsmedelsindustrin) och Albany International Aktiebolag (textilindustrin).

Sju av branscherna inom kategorin är halländska specialiseringar i den meningen att de är större i Halland än i riket och riket exklusive storstadslänen. Att branscherna är specialiserade är en indikator på att förutsättningarna för dessa branscher är - eller historiskt har varit - särskilt gynnsamma i länet. De specialiserade branscherna är: livsmedelsindustrin, jordbruk, sällanköpshandel, textilindustri, byggnadsindustri, grafisk industri, gummi- och plastindustri och pappers- och massaindustri.

Gemensamt för många av branscherna inom kategorin är att de har exportpotential. Undantaget är sällanköpshandeln som primärt är beroende av en stark närmarknad. Men även här finns det potential att via turism inhämta utomregionalt kapital till Halland.

Utmärkande för branschkategorin är att den inrymmer flera branscher som – av olika anledningar – missgynnats av de senaste decenniernas strukturomvandling. De tillverkande näringarna har varit hårt drabbade av omställningen till en mer tjänstebaserad ekonomi. Majoriteten av länets industribranscher återfinns inom kategorin, däribland stål- och metallindustrin och livsmedelsindustrin som är Halland största industribranscher. Nedgången inom sällanköpshandeln kan sannolikt delvis förklaras av en ökad postorderhandel.

Det kan utgöra en potentiell sårbarhet för Halland att en stor del av sysselsättningen och flera storföretag återfinns inom denna branschkategori. Flera av branscherna är – i och med många anställda och stora exportbranscher - viktiga för Halland och det kan finnas goda incitament för att vända den negativa utvecklingen och öka branschernas konkurrenskraft. En ökad avanceringsgrad och kapacitet att följa med i den tekniska utvecklingen är viktiga delar här.

Det är samtidigt viktigt att betona de risker som finns med att försöka vända utvecklingen i krympande branscher. Att låsa in resurser och arbetskraft i krympande näringar riskerar att hämma utvecklingen inom mer konkurrenskraftiga branscher. I dessa fall är det en bättre strategi att främja en välfungerande strukturomvandling och i stället arbeta för att fånga upp kompetens som frigörs från krympande verksamheter.

6.3.2 Krympande branscher med hög kunskapsintensitet

Gemensamt för branscherna inom denna kategori är att de har en negativ jobbtillväxt under perioden 2008 till 2020. Branscherna delar också att de har en kunskapsintensitet som är högre än hallandssnittet. Flera av branscherna inom kategorin är viktiga för Halland. De drar tillsammans upp både länets produktivitet och kunskapsintensitet. I flera fall är branscherna också viktiga för att hämta in kapital till den regionala ekonomin från marknader utanför länet – både den avancerade tillverkningsindustrin och partihandeln har generellt sett god exportpotential och kapacitet att verka på marknader utanför Halland. Där det finns potential är det därför viktigt att främja en stark utveckling i dessa branscher. I övriga fall är det viktigt att frigjord avancerad kompetens från krympande verksamheter omhändertas och nyttjas i andra delar av ekonomin.

Energi är en bransch som bör nämnas särskilt i sammanhanget. Ringhals AB är länets största privata arbetsgivare och företaget höjer länets samlade produktivitet och kunskapsintensitet. Att verksamheten minskar över tid spelar därför stor roll för den regionala ekonomin. Det är viktigt att kartlägga kärnkraftverkets betydelse för andra företag och branscher i länet.

Fördjupning och analys

Gemensamt för branscherna inom denna kategori är att de har en negativ jobbtillväxt under perioden 2008 till 2020. Branscherna delar också att de har en kunskapsintensitet som är högre än hallandssnittet. Alla branscher förutom två (media och reklam- och marknadsföring) har dessutom en produktivitet som är högre än genomsnittet för Hallands näringsliv.

10 av 48 branscher återfinns inom denna kategori. Branscherna står för 11 % av sysselsättningen i näringslivet och 17 % av förädlingsvärdet. Två av branscherna sysselsätter fler än genomsnittsbranschen: partihandel med material och andra specialiserade varor (2096 sysselsatta) och energi (1925 sysselsatta).

Det finns tre storföretag (med fler än 250 anställda) inom kategorin. Ringhals AB (energi), Derome Bygg & Industri AB (partihandel med material och andra specialiserade varor) och Getinge Sterilization Aktiebolag (medicinteknik och läkemedelsindustri). Fyra branscher är vanligare i Halland än i riket och riket exklusive storstadslänen, och uppfyller därmed kriteriet för specialisering. Dessa är energi, partihandel med material och andra specialiserade varor, medicinteknik och läkemedelsindustri, och partihandel med hushållsartiklar.

Utmärkande för branschkategorin är att den inrymmer tre av Hallands fem branscher inom partihandeln. Partihandel uppvisar generellt en högre produktivitet och kunskapsintensitet än övrig handel. Flera av branscherna inom partihandeln har dessutom tydliga kopplingar till tillverkningsindustrin, vilket sannolikt är en viktig förklaring till att branschernas sysselsättning minskat under perioden. Branschkategorin inrymmer också en stor del av Hallands mer avancerade varuproduktion såsom medicinteknik- och läkemedelsindustri, samt dator- och elektronikindustrin. Inom branschkategorin hittar vi även de avancerade tjänster som krympt i Halland under perioden, såsom forskning och utveckling, reklam, marknadsföring och media.

Energi är en bransch som bör nämnas särskilt i sammanhanget. Ringhals AB är länets största privata arbetsgivare (drygt 1200 sysselsatta) och företaget höjer länets samlade produktivitet och kunskapsintensitet. Att verksamheten minskar över tid spelar därför stor roll för den regionala ekonomin. Det är viktigt att kartlägga kärnkraftverkets betydelse för andra företag och branscher i länet.

Sammantaget har flera av branscherna inom kategorin stor betydelse för Halland. De drar tillsammans upp både länets produktivitet och kunskapsintensitet. I flera fall är branscherna också viktiga för att hämta in kapital till den regionala ekonomin från marknader utanför länet – både den avancerade tillverkningsindustrin och partihandeln har generellt sett god exportpotential och kapacitet att verka på marknader utanför Halland. Där det finns potential är det därför viktigt att främja en stark utveckling i dessa branscher. I övriga fall är det viktigt att frigjord avancerad kompetens från krympande verksamheter omhändertas och nyttjas i andra delar av ekonomin.

6.3.3 Växande branscher med låg kunskapsintensitet

Branscherna i denna kategori har en positiv jobbtillväxt men en lägre produktivitet och kunskapsintensitet än Hallands näringsliv som helhet. Gemensamt för flera av branscherna är att de primärt riktar sin försäljning mot närmarknaden. Rapporten har visat att en stor del av Hallands konkurrenskraft finns i denna typ av verksamheter och branschernas goda utveckling har varit starkt bidragande till länets jobbtillväxt och höga sysselsättningsgrad. Flera av branscherna i kategorin utgörs av personalintensiva verksamheter, vilket innebär en svårighet i att öka produktiviteten jämfört med övriga branscher.

De stora branscherna i kategorin kännetecknas av att de växer på platser med en växande befolkning, Fortsatt god utveckling i branscherna förutsätter därmed en god befolkningstillväxt och en fortsatt köpstark befolkning. Branscherna är med andra ord mycket beroende av Hallands attraktivitet som boenderegion, vilket i sin tur påverkas av många olika faktorer, däribland jobbtillväxt i andra branscher i Halland och dess angränsande arbetsmarknadsregioner.

Fördjupning och analys

Branscherna i denna kategori har en positiv jobbtillväxt men en lägre produktivitet och kunskapsintensitet än Hallands näringsliv som helhet.

11 av 48 branscher återfinns inom denna kategori. Branscherna står för 45 % av sysselsättningen i näringslivet och 32 % av förädlingsvärdet. Med andra ord finns den stora massan av sysselsättningen i Hallands näringsliv, och en betydande del av ekonomin, i denna branschkategori.

Sex av branscherna sysselsätter fler än genomsnittsbranschen: bygg och anläggning (11 828 sysselsatta), dagligvaruhandeln (5056 sysselsatta), transport- och logistik (4532 sysselsatta), övriga företagstjänster (4311 sysselsatta), hotell och restaurang (4174 sysselsatta) och handel och reparation av fordon (2538 sysselsatta).

Det finns nio storföretag (med fler än 250 anställda) inom kategorin. Gekås Ullared AB tillhör dagligvaruhandeln. Samhall Aktiebolag tillhör övriga företagstjänster, och Bravida Sverige AB återfinns inom bygg- och anläggning. Två av storföretagen, Frauenthal Gnotec Sweden AB och AGES Casting Unnaryd AB, är verksamma inom fordon- och transportindustrin. Tre av bolagen tillhör transport- och logistik: Martin & Servera Logistik AB, Biltema Logistics AB och PostNord Sverige AB. Inom persontransporter hittar vi Nobina Sverige AB.

Sex av branscherna är vanligare i Halland än i riket och riket exklusive storstadslänen, och uppfyller därmed kriteriet för specialisering. Dessa är bygg- och anläggning, dagligvaruhandel, handel och reparation av fordon, hotell och restaurang, transport och logistik, och personlig service.

Gemensamt för flera av branscherna är att de primärt riktar sin försäljning mot närmarknaden. Detta gäller framför allt de största branscherna bygg och anläggning, dagligvaruhandel, övriga företagstjänster och handel och reparation av fordon. Även hotell och restaurang är starkt beroende av inhemsk konsumtion, även om där också finns potential att inhämta utomregionalt kapital via besökare och turism. Ett undantag i kategorin är fordon- och transportindustrin som i stor utsträckning utgörs av underleverantörer till företag utanför länet och därmed har stor exportpotential.

Flera av branscherna i kategorin utgörs av mindre kunskapsintensiva tjänster. Rapporten har visat att en stor del av Hallands konkurrenskraft finns i denna typ av verksamheter. Branschernas goda utveckling har varit starkt bidragande till länets jobbtillväxt och höga sysselsättningsgrad. Flera av branscherna i kategorin utgörs av personalintensiva verksamheter, vilket innebär en svårighet i att öka produktiviteten jämfört med övriga branscher.

De stora branscherna i kategorin kännetecknas av att de växer på platser med en växande befolkning, vilket förklarar varför just dessa branscher har goda förutsättningar i Halland. Fortsatt god utveckling i branscherna förutsätter därmed en god befolkningstillväxt och en fortsatt köpstark befolkning. Branscherna är med andra ord mycket beroende av Hallands attraktivitet som boenderegion, vilket i sin tur påverkas av många olika faktorer, däribland jobbtillväxt i andra branscher i Halland och dess angränsande arbetsmarknadsregioner.

En annan utmärkande faktor för kategorin är att den inrymmer de två industrinäringar som ökat sin sysselsättning under perioden: fordon- och transportindustri och kemisk industri. Kemisk industri sysselsätter bara 244 personer. Men fordon- och transportindustrin sysselsätter 1528 personer och inrymmer två storföretag. Fordonsindustrin är under stort förändringstryck och en ökad kunskapsintensitet och omställningsförmåga kan här vara viktiga framgångsfaktorer för att bevara konkurrenskraft och god tillväxt i branschen.

6.3.4 Växande branscher med hög kunskapsintensitet

Branscherna i denna kategori växer snabbare än hallandssnittet, och har en kunskapsintensitet som är högre än för Hallands näringsliv som helhet.Gemensamt för branscherna i kategorin är att de uppvisar en stark konkurrenskraft. De har även en betydande roll för den regionala ekonomin. Ur ett halländskt perspektiv är det därför en brist att det finns få storföretag inom kategorin, och att branscherna rymmer en förhållandevis liten del av sysselsättningen. Bara två av branscherna är relativt sett större i Halland än i övriga Sverige, vilket tyder på att länet i dagsläget har få komparativa fördelar inom dessa branscher. Det är viktigt för Halland att stärka positionen inom dessa branscher. Flera av branscherna inom kategorin utgörs av avancerade tjänster som har kapacitet att öka länets produktivitet och kunskapsintensitet, och i längden innovationskapacitet och omställningsförmåga.

Fördjupning och analys

Branscherna i denna kategori växer snabbare än hallandssnittet, och har en kunskapsintensitet som är högre än för Hallands näringsliv som helhet. Sex av branscherna har en högre produktivitet än genomsnittet.

13 av 48 branscher finns i denna kategori. Branscherna står för 22 % av sysselsättningen och 32 % av förädlingsvärdet. Branschkategorin är den tredje minsta sett till andelen sysselsatta, men den största sett till förädlingsvärde.

Fyra av branscherna i kategorin definieras som stora branscher i Halland: Bemanning och uthyrning 2074 sysselsatta), Fastighetsverksamhet (2041 sysselsatta), teknisk konsultverksamhet (1965 sysselsatta) och kultur, fritid och nöjen (2183 sysselsatta).

Det finns två företag med fler än 250 anställda i kategorin: Veteranpoolen AB (bemanning och uthyrning) och Swedbank AB (finans och försäkring). Halland har två specialiseringar inom branschkategorin, det vill säga branscher som är större i Halland jämfört med riket och riket exklusive storstadslänen: partihandel med maskiner och utrustning, och vatten- och avfallshantering.

De stora branscherna i kategorin verkar primärt på den regionala marknaden. Bemanning och uthyrning levererar främst tjänster till andra företag i länet, och fastighetsverksamhet har en naturlig koppling till länets geografi. Teknisk konsultverksamhet är också nära knuten till andra halländska företag, framför allt inom byggsektorn. Kultur, fritid och nöjen är starkt beroende av inhemsk konsumtion, men har även viss exportpotential då många av branschens företag verkar inom upplevelseindustrin.

Även de mindre branscherna agerar primärt på den regionala marknaden. Två undantag är näthandeln och partihandel med maskiner och utrustning, som har potential att nå marknader utanför länet. Även IT och telekom, som på riksnivå är landets största export av tjänster, har viss kapacitet att nå fjärrmarknader.

Gemensamt för branscherna i kategorin är att de uppvisar en stark konkurrenskraft. De har även en betydande roll för den regionala ekonomin. Ur ett halländskt perspektiv är det därför en brist att det finns få storföretag inom kategorin, och att branscherna rymmer en förhållandevis liten del av sysselsättningen. Bara två av branscherna är relativt sett större i Halland än i övriga Sverige, vilket tyder på att länet i dagsläget har få komparativa fördelar inom dessa branscher. Det är viktigt för Halland att stärka positionen inom dessa branscher. Flera av branscherna inom kategorin utgörs av avancerade tjänster som har kapacitet att öka länets produktivitet och kunskapsintensitet, och i längden innovationskapacitet och omställningsförmåga.

7 Sammanfattande analys

Nedan följer en sammanfattande analys av rapportens samtliga delar. Vi lyfter fram huvudslutsatserna från rapporten, och avslutar med ett resonemang om potentialer och utmaningar framåt för näringslivet i Hallands län.

Ett gynnsamt utgångsläge
De senaste decenniernas strukturomvandling har medfört att tillväxt i befolkning och ekonomi koncentrerats till storstadsregionerna och dess upptagningsområden. Halland, en region som erbjuder såväl attraktiva boendemiljöer som närhet till arbete i och utanför länet, har gynnats av utvecklingen. Bara ett fåtal län har sett en lika kraftig ökning i både arbetstillfällen och befolkning de senaste decennierna.

En stark närmarknad präglar länets branschstruktur
Halland är en boenderegion i den meningen att många som bor i Halland pendlar ut från länet för att arbeta. Detta präglar länets branschstruktur. Halland är konkurrenskraftigt inom branscher som primärt verkar på den regionala marknaden och som förlitar sig på inhemsk konsumtion. En hög befolkningstillväxt, en köpstark befolkning och många sommarbesökare har skapat gynnsamma förutsättningar för serviceintensiva näringar såsom bygg, handel och hotell- och restaurang. Andra stora branscher inkluderar transport och logistik, stål- och metallindustrin, och livsmedelsindustrin.

Hallands konkurrenskraft ligger inom arbetsintensiva näringar vilket har bidragit till en mycket god jobbtillväxt. En relativt låg andel av yrkena inom länets största branscher kräver eftergymnasiala utbildningar. Det innebär låga trösklar in på arbetsmarknaden, vilket sannolikt är en bidragande orsak till länets höga förvärvsgrad. Nyföretagandet är högt och länet har en småskalig näringslivsstruktur. Det innebär att merparten av de näringslivsutvecklande insatserna i länet behöver riktas mot små- och medelstora företag.

Konsekvenser av branschstrukturen
Länets största branscher är i regel personalintensiva, vilket innebär att det är svårt för företag inom dessa branscher att öka produktionen utan att anställa ny personal. En konsekvens av branschstrukturen är därmed att den leder till ett jämförelsevis lågproduktivt näringsliv. Många halländska företag är dessutom verksamma inom aktiviteter med lågt kunskapsinnehåll; tjänstesektorn utgörs i huvudsak av mindre kunskapsintensiva tjänster och en stor del av den halländska industrin är verksam inom lågteknologisk tillverkning. Detta, tillsammans med en avsaknad av kunskapsintensiva storföretag, är bidragande orsaker till att Halland idag investerar mycket lite i forskning och utveckling.

Få storföretag, i kombination med att många företag primärt verkar på en inomregional marknad, är också bidragande orsaker till länets låga export. I synnerhet i länets mindre befolkningsrika delar, såsom Hylte, är tillgången till fjärrmarknader viktig för att komplettera ett begränsat marknadsunderlag i närområdet. Ur ett analytiskt perspektiv finns här ett stort behov av ökad kunskap och mer data om halländska företags betydelse i såväl globala som mellanregionala värdekedjor.

Flera av de områden där Halland har en jämförelsevis svag position idag, såsom forskning och innovation, produktivitetstillväxt och tillgång till humankapital, är bland de viktigaste frågorna för långsiktig regional utveckling. Samtidigt pågår en omställning i Halland, i snabbare takt än i många andra regioner, mot ett mer kunskapsintensivt och avancerat näringsliv.

Vikten av ett funktionellt perspektiv
För att förstå näringslivets förutsättningar är det emellertid viktigt att ha kunskap om den geografi där hallänningen och halländska företag faktiskt verkar. Många av den typ av verksamheter som saknas i Halland idag finns inom pendlingsavstånd utanför länet. Det innebär att hög produktivitet och höga löner i andra län kommer Halland till del via utpendlares skatter och konsumtion. Kombinationen av en stark egen närmarknad och god tillgång till avancerade yrken i Göteborgsregionen har varit en framgångsfaktor för Halland.

Falkenberg, Varberg och Kungsbacka delar arbetsmarknad med Göteborgs och Mölndals kommuner. Norra Halland har dragit stora fördelar av närheten till den växande Göteborgsregionen. Men storstadens spridningseffekter når inte södra Halland i samma utsträckning. Där spelar i stället Halmstad, i egenskap av arbetsmarknadscentra, en avgörande roll för tillväxten i den arbetsmarknad där också Laholm och Hylte ingår. Detta belyser att territoriella skillnader avseende exempelvis marknadstillgångar och branschstrukturer måste beaktas i det näringslivsutvecklande arbetet. Även framtida analyser behöver i högre utsträckning utgå från ett funktionellt perspektiv, snarare än utifrån kommuner och regioners administrativa gränser.

Potentialer framåt
En stor del av tillväxten i Hallands näringsliv kan tillskrivas ett ökat marknadsunderlag i närområdet till följd av en stark befolkningstillväxt. Hallands attraktivitet som boendemiljö har därmed varit en viktig framgångsfaktor för näringslivets goda utveckling. Det betyder att en viktig näringslivsutvecklade åtgärd i Halland är att bevara länets höga boendeattraktivitet.

Men en viktig aspekt i sammanhanget är att delar av Hallands goda befolkningsutveckling kan tillskrivas en stark tillväxt av högproduktiva jobb utanför länet. Att många hallänningar pendlar ut från regionen för att arbeta är inget problem, utan det bör snarare ses som en konkurrensfördel att jobbtillgången från Halland, i och utanför länet, är god. Det innebär samtidigt att en ansenlig del av Hallands framtida befolkningstillväxt, som följaktligen påverkar jobbskapandet i länets serviceintensiva näringsliv, med nuvarande strukturer är avhängig utvecklingen utanför regionen.

Ett viktigt fokus för det näringslivsutvecklande arbetet i Halland bör därmed vara att ytterligare diversifiera näringslivet, med syfte att stärka länets position inom de områden där man har en jämförelsevis svag ställning idag. Det finns god potential att höja länets innovationskapacitet, produktivitet, avanceringsgrad och tillgång till fjärrmarknader. Kan Halland kombinera ett gynnsamt geografiskt läge, en stark närmarknad och ett mer högproduktivt, avancerat och innovativt näringsliv, hade det ökat länets robusthet och omställningsförmåga markant, inte minst i länets södra delar. Det hade i sin tur gjort Halland - som redan idag har flera viktiga konkurrensfördelar - än mer attraktivt för inflyttare, besökare, etableringar och investeringar.

8 Bilagor


Bilaga 1: Branschindelning


Bilaga 2: Avancerade yrken med yrkeskod enligt SSYK2012


Bilaga 3: Branscher och kriterier för branschkategorisering
En grön färg betyder att branschen uppfyller kriteriet.