Jord- och skogsbruk
Senast uppdaterad: 2023-04-18
1 Sammanfattning
Utbildade inom jord- och skogsbruk har idag en stark ställning på arbetsmarknaden.
Många inom utbildningsgruppen är i sysselsättning, men bara 68 % har ett yrke som matchar utbildningen.
Antalet väntade åldersavgångar är fler än antalet unga med utbildning inom fältet. Undantaget är gruppen som gått naturbruksprogrammet, där medelåldern är lägre.
Det finns stora variationer i könsfördelning mellan utbildningsinriktningarna.
Efterfrågan på personer med gymnasial naturbruksutbildning väntas öka mer än tillgången. 2035 väntas det råda risk för brist på utbildade inom området.
2 Trender och regional kontext för området
För ett hållbart samhälle krävs förnyelsebara råvaror, hänsyn till naturen och hänsyn till kommande generationer. Det gröna näringslivet förutsätter skogen, jorden och djuren. Mat, energi, byggmaterial, bränsle, textilier och kemikalier – produktionen i det gröna näringslivet finns till stora delar på landsbygden, men produktionen är en förutsättning också för att städerna ska kunna utvecklas. Det gröna näringslivet bidrar till hållbara och miljövänliga tjänster och produkter.
Inom odling upplevs det svårt att hitta personal med rätt kompetens vilket är ett hinder för utveckling och tillväxt inom branschen. Odlingsverksamheten har många tekniska inslag som också kräver rätt kompetens. Även utvecklingen inom djurhållning kräver nya kompetenser. Det är en mångfacetterad sektor som förutom nötkötts- och mjölkproduktion även innehåller företag med uppfödning av till exempel grisar, fågel och får. Inom samtliga delområden finns det rekryteringsproblem och svårigheterna att hitta personal begränsar verksamheten. Odling av fisk och skaldjur är också en variant av djurhållning i primärproduktionen och ses av vissa experter som en viktig del i den framtida livsmedelsförsörjningen. Samtidigt finns en del miljömässiga problem med traditionell fiskodling i sjöar och hav. Landbaserad fiskodling har växt fram som ett intressant alternativ. Den kan bidra till utvecklingen av den cirkulära ekonomin.
Inom skogsnäringen märks hållbarhetstrenden av som ger branschen medvind då den driver på efterfrågan. Digitaliseringen ses som möjliggörare för effektivisering och utvecklad produktion. Efterfrågan på hållbara produkter har skapat ett stort behov av produktutveckling och innovation för att möta kundernas efterfrågan. Efterfrågade kompetenser som ses inom skogsnäringen är alltmer avancerade tekniskt- och IT-kunniga förare och operatörer, digitaliserad underhållsstyrka i form av elektriker och mekaniker samt kundinsiktsfulla säljare. Branschföreträdare i Halland spår att fortsatt digitalisering och automatisering är att vänta inom branschen. En del av pensionsavgångarna de närmaste åren kommer förmodligen inte att ersättas på grund av digitaliseringen. Branschföreträdare uppskattar ändå att det finns ett stort behov av personer som är naturbruksutbildade.
Branschorganisationen Gröna arbetsgivare menar att det kommer att finnas ett stort behov av arbetskraft då jord- och skogsbruk spelar en viktig roll för att mätta en växande befolkning och leda vägen i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Dessutom står det gröna näringslivet för ett generationsskifte. Inom lantbruket ses behov inom trädgårdsodling, samt flera spetskompetenser. Klimatförändringarna har gett utmaningar inom vattenförsörjning kopplat till både torka och långa perioder av nederbörd. Även digitaliseringen förändrar kompetensbehovet samt en viss specialisering av kompetens. Inom skogsnäringen är behovet av skogsmaskinförare särskilt framträdande.
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som trädgårdsanläggare och uppfödare och skötare av lantbruksdjur har stora möjligheter till arbete fram till 2026, medan yrken som odlare av trädgårds- och jordbruksväxter samt skogsarbetare har medelstora möjligheter till arbete fram till 2026.
Källor och fördjupande läsning
Kairos future. Trendanalys skog, 2020. Länk
Region Halland. Yrkesprognos Gröna näringar, 2018. Länk
MYH. Områdesanalys Livsmedelsproduktion, 2020. Länk
Jobba Grönt. Manifest, hämtad 2023-03-06. Länk
Jobba Grönt. Slutrapport 2020, 2020. Länk
Arbetsförmedlingen. Yrkesprognoser inom naturbruk, hämtad 2023-03-06. Länk
3 Dagens arbetsmarknad för utbildningsområdet
3.1 Antal personer och arbetsmarknadsställning
Det bor 4841 personer i Hallands län med en utbildning inom jord- och skogsbruk. Detta utgör 2.9 procent av alla personer mellan 20-64 år och som bor i regionen. Totalt är 89.3 procent av personerna i utildningsgruppen i sysselsättning. Detta är över genomsnittet (83.5 procent) för samtliga utbildningsgrupper i länet. I riket uppgår sysselsättningsgraden för utbildningsgruppen jord- och skogsbruk till 86.2 procent, detta innebär att gruppen har en bättre arbetsmarknadsställning i Hallands län än i riket som helhet.
Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som är i sysselsättning. En hög sysselsättningsgrad för en utbildningsgrupp kan därför tolkas som att utbildningsgruppen är efterfrågad på arbetsmarknaden. Personer som är i studier, sjukskrivna, föräldralediga eller arbetslösa klassas inte som sysselsatta. En låg sysselsättningsgrad kan därför omvänt tolkas som att det finns en stor reserv av gruppen på arbetsmarknaden. Att en person är i sysselsättning innebär inte att hen arbetar med ett yrke som matchar hens utbildningsinriktning, utan endast att hen har en sysselsättning.
Om diagrammet och statistiken
Diagrammet visar hur många personer som har en utbildning inom det aktuella utbildningsområdet och hur många av dem som är i sysselsättning. Procentsiffran till höger om staplarna visar hur stor andel av gruppen som är i sysselsättning, den så kallade sysselsättningsgraden.
Statistiken omfattar personer mellan 20-64 år och som bor i Hallands län, det vill säga nattbefolkningen. I denna grupp ingår 1) de som bor och arbetar i Halland, 2) de som bor i Halland men saknar sysselsättning, 3) de som bor i Halland men arbetar i en annan region (utpendlare)
De som saknar sysselsättning kan bland annat vara i studier, sjukskrivna, föräldralediga eller arbetslösa. Endast personer som är i sysselsättning och arbetslösa, den så kallade arbetskraften, anses stå till arbetsmarknadens förfogande.
Statistiken är från 2020
3.2 Matchningsgrad
Matchningsgraden visar hur stor andel av de som är sysselsatta som har ett arbete som helt eller delvis stämmer överens med deras utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Måttet skiljer sig därför från sysselsättningsgrad som endast visar om en person har ett arbete eller inte. Matchningsgraden inom jord- och skogsbruk är 67.7 procent, vilket är en lägre nivå än för samtliga utbildningsgrupper i länet (80.5 procent).
En hög matchningsgrad indikerar att en utbildning är efterfrågad och att personer med utbildningen väljer att arbeta inom fältet. En låg matchningsgrad kan bero på flera olika saker. Exempelvis kan utbildningen vara efterfrågad men många med utbildningen väljer, av olika anledningar, att arbeta inom ett annat yrkesfält. En annan anledning kan vara att tillgången, det vill säga antalet utbildade med utbildningen, överstiger efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta kan resultera i att personerna behöver söka yrken som inte relaterar till deras utbildningsinriktning.
Generellt sett är en hög matchningsgrad att betrakta som någonting positivt. Att många har ett yrke som motsvarar deras utbildning indikerar att rätt person är på rätt plats, vilket gynnar konkurrenskraften och arbetsmarknadens funktionssätt. Om många läser en utbildning för att sedan ta ett yrke som inte kräver att personen nyttjar sina kompetenser är detta, ur samhällsekonomiskt perspektiv, ett slags resursslöseri - särskilt om det samtidigt råder brist på personer med andra utbildningsinriktningar.
På sikt kan en dålig matchning på arbetsmarknaden medföra en lång rad negativa effekter. Om arbetsgivare inte hittar rätt kompetens i regionen finns en risk att de söker sig till en annan region, antingen i Sverige eller utlandet. Dålig matchning kan också leda till undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. Om många läser en längre utildning som inte leder till ett matchande yrke kommer många av dem att söka sig till yrken med lägre kvalifikationskrav. Detta riskerar att tränga undan personer med en lägre utbildning från arbetsmarknaden.
Om diagrammet och statistiken
Diagrammet visar hur stor andel av de sysselsatta inom respektive utbildning som har ett yrke som helt eller delvis motsvarar utbildningens inriktning och utbildningsnivå. En siffra på exempelvis 70 procent innebär att 7 av 10 med utbildningen och som har ett arbete har ett “relevant” yrke som helt eller delvis matchar utbildningens inriktning eller nivå. För en närmare beskrivning av mathcningsgraden och hur klassningen mellan utbildning och yrke går till se kapitlet “Matchning i Hallands län” i huvudrapporten.
Statistiken omfattar personer mellan 20-64 år och som bor i Hallands län, det vill säga nattbefolkningen. I denna grupp ingår 1) de som bor och arbetar i Halland, 2) de som bor i Halland men saknar sysselsättning, 3) de som bor i Halland men arbetar i en annan region (utpendlare)
SCB tillhandahåller inte matchningsstatistik för samtliga utbildningsgrupper, därför är antalet utbildningar i diagrammet ibland färre än i övriga grafer
Statistiken är från 2020
3.3 Dag- och nattbefolkning
Den sysselsatta nattbefolkningen inom utbildningsområdet jord- och skogsbruk är 4323 personer, att jämföra med dagbefolkningen som är 4150 personer. Det betyder att det är färre som pendlar in till länet än som pendlar ut inom denna utbildningsgrupp.
In- och utpendling är viktigt att studera för att förstå hur arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen fungerar i en region. På ett övergripande plan kan man säga att regioner med en hög inpendling men låg utpendling har en hög självförsörjningsgrad; regionen är beroende av sitt omland för att kunna kompetensförsörja arbetsgivare i den egna regionen. Omvänt gäller att regioner med en hög utpendling och låg inpendling är beroende av omlandet för att förse invånarna med en sysselsättning.
Infrastrukturen i en region har stor påverkar på kompetensförsörjningen. Genom att minska restiden inom och utanför regionen förbättras kompetensförsörjningsmöjligheterna. I regel avtar pendlingsbenägenheten kraftigt när restiden överstiger 45–60 minuter, men det beror i viss utsträckning på hur mycket det lönar sig för arbetstagaren att pendla jämfört med om denne väljer ett arbete närmare hemmet. Ju större arbetsmarknad invånare och arbetsgivare har tillgång till, desto bättre utifrån ett matchningsperspektiv. Tillgång till många olika sorters yrken innebär att arbetstagare får det enklare att hitta ett passande yrke samtidigt som arbetsgivare får tillgång till ett stort utbud av kompetenser. Om massan med företag och arbetstagare inom rimlig restid är stor ökar möjligheterna till olika sorters specialiseringar, som i sin tur främjar konkurrenskraften i en region.
När vi ser till pendlingsflödena för enskilda utbildningsinriktningarna kan dessa se annorlunda ut jämfört med regionens totala pendlingsflöden – en region kan ha ett negativt pendlingsnetto men samtidigt ett pendlingsöverskott inom vissa utbildningsgrupper. Låt säga att en region är, jämfört med grannregionerna, specialiserade inom logistik och transport är det sannolikt att man har fler in- än utpendlare med en utbildning inom fältet. När vi studerar pendlingsflöden efter utbildningsinriktning kan dessa därför avläsas som en indikation på inom vilka fält regionen är mer eller mindre specialiserade inom.
Om diagrammet och statistiken
Diagrammet visar antalet sysselsatta personer i Hallands län fördelat efter dag- och nattbefolkning med en utbildning inom aktuellt område
Nattbefolkningen omfattar personer 1) som bor och arbetar i Hallands län 2) bor i Hallands län men arbetar i en annan region (utpendlare)
Dagbefolkningen omfattar personer 1) som bor och arbetar i Hallands län 2) personer som bor i ett annat län än Halland men som arbetar i Hallands län (inpendlare)
Om dagbefolkningen är större än nattbefolkningen innebär detta att inpendlingen till regionen är högre än utpendlingen från regionen
Om kvotsiffran i diagrammet understiger 1 för en utbildningsinriktning innebär det att dagbefolkningen är större än nattbefolkningen, vilket betyder att utflödet av kompetens till andra regioner är större än inflödet av kompetens till regionen.Ju lägre siffra, desto större kompetensutflöde.
Statistiken är från 2020
3.4 Branschfördelning
Olika utbildningsgrupper är verksamma inom olika branscher och beroende på vilken utbildning vi studerar varierar branschspridningen. En del utbildningar sprider sig över flera olika branscher medan andra är koncentrerade till ett fåtal. Att spridningen mellan branscherna varierar stort beror på en mängd olika faktorer.
En stor branschspridning inom en utbildningsgrupp kan bero på att deras kompetens behövs inom samtliga branscher, exempelvis ekonomer. Oavsett bransch behöver arbetsgivarna inom den hantera ekonomirelaterade uppgifter. I vissa fall kan en stor branschspridning indikera dålig matchning och att utbildningsgrupper varit tvungna att söka sig bortom sin “huvudbransch” för att kunna få en sysselsättning. De utbildningsgrupper som är mer koncentrerade till en eller ett fåtal branscher, exempelvis vårdutbildningar, är i regel legitimationsutbildningar. En legitimationsutbildning kan sällan användas utanför de specifika branscher som de riktar sig till, och utbildningsgruppen blir därför väldigt beroende av en enskild bransch.
På ett generellt plan kan man inte säga att en hög eller låg branschspridning är positivt eller negativt, utan det beror på vilken utbildningsinriktning som studeras. En stor branschspridning kan vara positivt då efterfrågan kommer från flera olika arbetsgivare inom olika branscher, vilket minskar gruppens sårbarhet på arbetsmarknaden. Samtidigt kan en hög branschspridning vara negativ om den är en konsekvens av att utbildningsgruppen inte hittar något yrke inom sin “huvudbransch”.
Att ha en förståelse för hur branschspridningen ser ut för olika utbildningsgrupper är viktigt för att förstå vilka arbetsgivare det är som efterfrågar olika sorters kompetenser. När det gäller exempelvis ekonomer och IT-utbildade skulle vi få en felaktig bild av efterfrågan om vi endast såg till hur många av dem som är verksamma inom finans- eller IT-branschen. Genom att studera branschspridningen för olika utbildningsgrupper får vi också en förståelse inför vilka kompetensbehov olika branscher har, alternativt vilka kompetenser de anställer för att klara dagens kompetensförsörjning.
Om diagrammet och statistiken
Diagrammet visar vilka branscher den sysselsatta nattbefolkningen i Hallands län är verksamma inom
Nattbefolkningen omfattar personer 1) som bor och arbetar i Hallands län 2) bor i Hallands län men arbetar i en annan region (utpendlare)
Om spridningsmåttet är lågt innebär detta att koncentrationen till en specifik bransch är låg, det vill säga att gruppen är spridd över flera branscher. Ett värde på 1 innebär att alla med utbildningen arbetar inom en specifik bransch.
Statistiken är från 2020
4 Artbetskraftstillgångens sammansättning
4.1 Åldersstruktur
Det är viktigt att studera ålderssammansättningen inom olika utbildningsområden för att få en uppfattning om gruppens demografiska balans. Om en hög andel utbildade inom en utbildningsinriktning väntas att gå i pension samtidigt som andelen unga med utbildningen är få finns en risk för att arbetskraftstillgången på sikt minskar.
Att färre personer innehar en viss utbildningsinriktning behöver inte vara någonting negativt, detta under förutsättning att efterfrågan på utbildningsgruppen har minskat.
När en person med en viss utbildning går i pension är det inte självklart att hen ersätts eller– om hen ersätts – blir ersatt av en person med samma utbildningsinriktning eller utbildningsnivå. Arbetsgivarens krav kan ha förändrats och istället ersätts pensionsavgången med någon som har en högre utbildningsnivå eller en annan typ av utbildningsinriktning.
Ålderssammansättningen varierar stort mellan olika utbildningsinriktningar. Överlag är andelen äldre något högre inom eftergymnasiala utbildningar, vilket beror på att arbetsmarknadsinträdet, som en följd av eftergymnasiala studier, sker något senare i dessa fall.
Om diagrammet och statistiken
Statistiken omfattar hela nattbefolkningen i Hallands län, det vill säga både sysselsatta och ej sysselsatta
Nattbefolkningen omfattar personer 1) som bor och arbetar i Hallands län 2) bor i Hallands län men arbetar i en annan region (utpendlare)
En hög andel mellan 50-64 år innebär att många kommer att gå i pension inom 15 år
Statistiken är från 2020
4.2 Könsfördelning
Många branscher och utbildningsinriktningar har idag en ensidig könsfördelning som inte går att motivera utifrån befolkningens demografiska sammansättning. Detta innebär att vi väljer olika utbildningar och yrken utifrån könstillhörigheter. Att det finns sådana starka könsnormer riskerar att hämma kompetensförsörjningen på flera olika sätt.
En uppenbar risk är att personer inte väljer utbildning och yrke efter intresse utan utifrån normer och förväntningar. Det här är en förlust både för individen och samhället – de tillgängliga förmågorna nyttjas inte på bästa sätt. Vidare kan enskilda branscher få svårt att hitta tillräckligt många personer att anställa om endast en del av befolkningen är intresserad av att verka inom den.
Överlag är män överrepresenterade inom tekniska utbildningar och gymnasiala yrkesutbildningar med inriktning mot bygg, industri eller fordon, och kvinnor är överrepresenterade inom utbildningar med inriktning mot vård och pedagogik. Könsfördelningen är som jämnast inom utbildningar inom samhällsvetenskap och ekonomi.
Om diagrammet och statistiken
Statistiken omfattar hela nattbefolkningen i Hallands län, det vill säga både sysselsatta och ej sysselsatta
Nattbefolkningen omfattar personer 1) som bor och arbetar i Hallands län 2) bor i Hallands län men arbetar i en annan region (utpendlare)
I regel brukar en 60/40-fördelning anses vara jämställd
5 Sammanfattande bild av nuläget
I nästa kapitel redovisas prognoser för de olika utbildningsgrupperna inom området. Prognoserna visar om det råder en risk för brist eller överskott år 2035. Då prognoserna syftar till att beskriva en framtidssituation vill vi i detta kapitel försöka ge en sammanfattande bild över dagens läge för de olika utbildningarna inom området. Vidare fyller detta kapitel ett kompletterande syfte rent statistiskt då det täcker in fler utbildningar inom området än vad prognosunderlaget gör. Detta beror på att den regionala statistiktillgången över nuläget är bättre än tillgången på regional prognosstatistik.
Det finns inget enskilt mått som kan beskriva i vilken utsträckning det råder brist på olika utbildningsgrupper i nuläget. En svårighet i sammanhanget är att vi inte vet hur stor den faktiska bristen är idag. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera hur många tjänster som är vakanta. En viss fingervisning går att få genom att studera lediga tjänster hos Arbetsförmedlingen, men det visar inte hela bilden då alla tjänster inte annonseras publikt – särskilt om arbetsgivarna vet att det är svårt att rekrytera. Däremot är det enklare att identifiera om det finns ett överskott på en viss utbildningsgrupp, vilket ofta avspeglas i en låg sysselsättnings- och matchningsgrad. Ett sätt att närma sig en slags sammanfattande bild av nuläget är att studera aktivitetsgraden och utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder som har den aktuella utbildningen.
Med aktivitetsgrad avses hur stor andel av personerna med en viss utbildning som är i studier eller arbete. Måttet är med andra ord något bredare än både sysselsättnings- och matchningsgraden som endast mäter andelen personer i sysselsättning och andelen av dem med ett matchande yrke. Anledningen till att det är relevant att också se till andelen studerande är bland annat att många högskoleförberedande utbildningar annars skulle få en överdrivet låg aktivitet – att studera vidare är trots allt en slags förädling av det tillgängliga humankapitalet. Sammanfattningsvis kan en hög aktivitetsgrad tolkas som att utbildningsgruppen har enkelt att komma ut på arbetsmarknaden, oavsett om de arbetar i Halland eller utanför regionen, vilket i sin tur kan ses som ett tecken på hög efterfrågan på utbildningsgruppen.
Genom att kombinera aktivitetsgraden med utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder med den aktuella utbildningen och relatera utfallet till genomsnittet för länet bildas fyra olika grupper i grafen nedanför och som kan tolkas enligt nedan:
Övre högre kvadranten: Utbildningar med en hög aktivitetsgrad och där arbetskraftstillgången ökar. Detta indikerar att det råder en hög efterfrågan på utbildningarna och att den möts genom att fler väljer att utbilda sig inom fältet. Vi vet dock inte om ökningen av antalet utbildade är tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden.
Övre vänstra kvadranten: Utbildningar med en hög aktivitetsgrad men där antalet personer med utbildningen minskar. Detta indikerar att det finns en hög efterfrågan men att, av olika anledningar, den inte möts genom att fler utbildar sig inom fältet.
Nedre vänstra kvadranten: Utbildningar med en låg aktivitetsgrad och där arbetskraftstillgången minskar. Detta kan tolkas som att det idag inte råder någon större brist på utbildningsgruppen då den tillgängliga arbetskraften inte nyttjas i någon särskilt hög grad, vilket i sig kan förklara varför arbetskraftstillgången minskar över tid.
Nedre högra kvadranten: Utbildningar med en låg aktivitetsgrad men en ökad arbetskraftstillgång. Detta kan tolkas som att det finns en överetablering av de aktuella utbildningsgrupperna på arbetsmarknaden samtidigt som tillgången ökar. Detta är ingen önskvärd situation då arbetsmarknadsställningen riskerar att försvåras än mer för gruppen.
Ovan är endast grova tolkningsförslag och generaliseringar av utfallet. Det är viktigt att ha i åtanke att framtida efterfrågeförändringar inte vägs in i bilden, utan snarare är den en beskrivning av läget här och nu.
Att en utbildningsgrupp har en låg aktivitetsgrad behöver inte heller nödvändigtvis bero på att efterfrågan är låg, utan det kan också bero på att en stor andel av gruppen befinner sig utanför arbetsmarknaden av andra skäl, exempelvis sjukskrivningar eller föräldraledighet. I detta sammanhang är det också sannolikt att könsaspekten har betydelse. Kvinnor är i högre utsträckning än män föräldralediga eller sjukskrivna. Utbildningar med en överrepresentation av kvinnor riskerar därför att ha en lägre aktivitetsgrad. Även ålderssammansättningen inom de olika utbildningarna kan påverka utfallet. Vidare skulle en hög aktivitetsgrad inom vissa utbildningar kunna bero på att en relativt sett stor andel har behövt, som en följd av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, omskola sig och därför befinner sig i studier.
Om diagrammet och statistiken
Statistiken omfattar hela nattbefolkningen i Hallands län, det vill säga både sysselsatta och ej sysselsatta
Nattbefolkningen omfattar personer 1) som bor och arbetar i Hallands län 2) bor i Hallands län men arbetar i en annan region (utpendlare)
Aktivitetsgraden visar hur stor andel av personerna med utbildningen som är i studier eller sysseslättning, en hög andel indikerar att utbildningsgruppen har enkelt att komma ut på arbetsmarknaden eller att en hög andel kommer i studier.
Aktivitetsgraden kan påverkas av köns- och ålderssammansättningen inom de olika utbildningsgrupperna
Strecken i grafen visar genomsnittet för regionen när det gäller aktivitetsgrad och utvecklingen av antalet personer med minst en gymnasial utbildning
I den övre högra kvadranten återfinns utbildningar med en hög aktivitetsgrad och där antalet personer med utbildningen ökat över tid.
I den övre vänstra kvadranten återfinns utbildningar med en hög aktivitetsgrad men där antalet personer med utbildningen har minskat över tid.
I den nedre högra kvadranten återfinns utbildningar med en låg aktivitetsgrad och där antalet personer med utbildningen ökat över tid.
I den nedre vänstra kvadranten återfinns utbildningar med en låg aktivitetsgrad och där antalet personer med utbildningen minskat över tid.
6 Prognos 2035
6.1 Prognosmetod
Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Sveriges regioner och Tillväxtverket tagit fram regionala utbildningsprognoser för samtliga län i Sverige. Prognoserna levererades i april månad 2022 och sträcker sig fram till 2035. Huvudsyftet med prognoserna är att ge en bild över vilka utbildningsgrupper det kan komma att råda balans, brist eller överskott på år 2035. Prognosmodellen består av en tillgångsdel och en efterfrågedel. Tillgångsprognosen ger tillgången på utbildade som står till arbetsmarknadens förfogande i länet och efterfrågeprognosen ger arbetsmarknadens totala efterfrågan per utbildningsgrupp i länet.
Beräkningen av den framtida tillgången av personer med olika utbildningar utgår från SCB:s register över befolkningens utbildning år 2019. Därefter appliceras för varje prognosår överlevnadssannolikheter, antalet examinerade, in- och utvandring, inrikes in- och utflyttning samt relativa arbetskraftstal per utbildningsgrupp. Då erhålls arbetskraften i länet där de utbildade är folkbokförda (nattbefolkningen). I ett sista steg beräknas tillgången på arbetsmarknaden i länet efter att hänsyn tagits till in- och utpendling. Den slutgiltiga tillgången avser därmed de förvärvsarbetande med arbetsställe i länet och de arbetslösa i länet. Tillgången på utbildade kan efter detta jämföras med den beräknade efterfrågan i länet på personer med olika utbildningar.
Efterfrågeberäkningarna grundas på en befolkningsframskrivning samt en framskrivning av den framtida efterfrågan på arbetskraft per näringsgren. Därefter görs en framskrivning av yrkesstrukturen per näringsgren och bedömningar av hur utbildningarnas andel per yrke kommer att utvecklas. Beroende på det statistiska underlaget redovisas tillgången och efterfrågan för 22–55 utbildningsgrupper per län, vilket motsvarar 65–80 procent av arbetskraften i riket. Målsättningen har varit att möjliggöra prognosresultat för så många län och utbildningsgrupper som möjligt, men i de fall SCB bedömt prognosresultatet som för osäkra redovisas inte prognosen. Det handlar om grupper där tillgången på utbildade varit lägre än cirka 200 personer vid prognosens startår. De statistiska begränsningarna i vissa fall är anledningen till att antalet redovisade utbildningar i detta kapitel i regel är färre än i tidigare kapitel.
För en mer ingående redovisning av prognosens antaganden se det fördjupande avsnittet med tillhörande källhänvisningar.
Fördjupande beskrivning av prognosens antaganden
Tillgång - antaganden och komponenter
Tillgången på en viss utbildningsgrupp i länet är resultatet av flera olika flöden som visas i modellen nedanför. Att notera är att tillgången beräknas utifrån arbetskraftsutbudet. Med arbetskraft avses personer som är i) i sysselsättning och ii) inskrivna som arbetslösa. Personer som är i arbetsför ålder men som av olika anledningar inte är tillgängliga för arbetsmarknaden ingår således inte i den beräknade tillgången. Konkret innebär detta att personer som exempelvis är i sjukskrivna, i studier eller förtidspensionerande inte anses tillhöra tillgången. Detta beror på att de helt enkelt inte är tillgängliga för arbetsmarknaden.
Figur: Modell över flöden som påverkar tillgången i regionen
Den prognosticerade tillgången på arbetskraft för de olika utbildningsgrupperna är ett resultat av flera olika flöden. Ur ett strategiskt perspektiv är det något eller flera av dessa flöden som behöver påverkas för att förändra den prognosticerade kompetensförsörjningssituationen i regionen år 2035.
Om tillgången på arbetskraft förväntas vara lägre än efterfrågan 2035 innebär detta att en förändring behöver ske i något av nämnda flöden. Konkret kan ett förväntat underskott därför bemötas genom exempelvis 1) insatser som främjar ett ökat arbetskraftsdeltagande genom att minska sjukskrivningar, 2) att fler väljer att studera och genomföra den aktuella utbildningen, 3) attrahera arbetskraftsinvandring med den aktuella utbildningen, 4) attrahera inflyttare från andra regioner med den aktuella utbildningen alternativt få fler med utbildningen att stanna i regionen, 5) få fler med utbildningen att pendla in till länet alternativt att få fler som idag väljer att pendla ut från länet istället väljer att arbeta inom länets gränser, samt 6) att främja matchning mellan utbildningsval och yrkesval.
Prognosresultaten för respektive utbildningsgrupp baseras på en mängd olika antaganden om hur ovan redovisade flöden kommer att utvecklas fram till 2035. Vilka antaganden som gäller för respektive flöde varierar men är i huvudsak baserat på dagens läge. När det gäller exempelvis genomflödet i gymnasieskolan antas samma andel som idag genomgå en påbörjad utbildning och andelen av nybörjarna som väljer ett visst gymnasieprogram förväntas vara lika stor som idag. När det gäller högskoleutbildningar är antagandet att andelen nybörjare som läser till en viss examen i länet antas vara lika stor som under läsåret 2019/20. När det gäller pendling förväntas samma förhållande som idag att råda under hela prognosperioden. Ovan innebär att resultaten av tillgångsprognoserna i hög utsträckning kan utläsas som “om dagens situation gäller för hela prognosperioden, hur kommer då, givet demografiska förändringar, tillgången att se ut 2035?”. Om exempelvis flödena när det gäller examinationer och pendling förändras under prognosperioden innebär detta att prognosresultaten inte kommer att stämma vid utgången av 2035.
Efterfrågan - antaganden och komponenter
Beräkningarna av den framtida efterfrågan på olika utbildningsgrupper startar med en befolkningsframskrivning och en prognos över den framtida efterfrågan på arbetskraft per näringsgren. Därefter görs en framskrivning av yrkesstrukturen per näringsgren och antaganden av hur utbildningarnas andel per yrke utvecklas.
För varje näringsgren görs antaganden om de förvärvsarbetandes fördelning på 143 yrkesgrupper och för varje yrkesgrupp görs antaganden om de förvärvsarbetandes fördelning på 124 utbildningsgrupper. Antagandena om den framtida yrkesfördelningen per näringsgren grundar sig på statistik från SCB:s yrkesregister för åren 2009–2013 samt 2016–2018.
Ovan innebär att efterfrågan på en viss utbildningsgrupp i en region kan förändras genom tre olika komponenter som redovisas i modellen nedanför.
Figur: Modell över flöden som påverkar efterfrågan i regionen
För att konkretisera ovan redovisade flöden använder vi här IT-branschen och eftergymnasialt utbildade inom området som ett hypotetiskt exempel. Efterfrågan på IT-utbildade kan förväntas att öka som en följd av att IT-sektorn kommer att växa (flöde 1). Efterfrågan på IT-utbildade kommer också att öka som en följd av att antalet IT-yrken inom olika näringsgrenar, exempelvis industri och offentlig sektor, kommer att öka under perioden (flöde 2). Efterfrågan på IT-utbildade med eftergymnasial utbildning kommer att öka som en följd av att utbildningskraven för IT-yrken överlag förväntas att öka och detta resulterar i att gymnasialt IT-utbildade ersätts med eftergymnasialt utbildade (flöde 3).
Ovan innebär att den framtida efterfrågan på olika utbildningsgrupper i regionen bygger på en rad olika antaganden. Utgångspunkten för dem är dagens läge och historisk utveckling. Större händelser, som oförutsedda nedläggningar, drastiska teknikskiften eller större nyetableringar, kan därför komma att påverka prognosresultaten.
Prognosen över efterfrågan på olika utbildningsgrupper tar ingen hänsyn till om en eventuell brist rådde vid början av prognosperioden. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera ej tillsatta eller ej utannonserade tjänster. För de utbildningsgrupper där Statistiska centralbyrån bedömer att det råder en initial bristsituation har Region Halland därför valt att justera upp efterfrågan på utbildade med 10 procent. Men det är fortsatt möjligt att bedömningarna underskattar bristsituationen 2035 för utbildningar där det råder brist på utbildade idag. I den beskrivande texten till respektive utbildningsområde uppmärksammar vi läsaren på de fall där sådan hänsyn bör tas.
För en fördjupande beskrivning av metodiken som använts vid framtagningen av prognoserna, se hänsivningen till Statistiska centralbyråns rapport nedan.
Källor till avsnittet och fördjupande läsning
Statistiska centralbyrån.. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser – Prognosresultat för länet år 2035, 2022. URL: https://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/utbildning-och-kompetens/kompetensforsorjning/kompetensprognoser |
6.2 Tolkning av prognosresultaten
Som vi tidigare beskrivit i detta kapitel är prognosresultaten över den framtida tillgången och efterfrågan på olika utbildningsinriktningar i Hallands län baserade på en lång rad olika antaganden om framtiden. Dessa antaganden baseras i huvudsak på att framtiden, när det gäller utbildningsval, flyttningar, examinationsgrad och pendling, i stort kommer att se likadan ut som idag. Efterfrågan, som är den andra delen av prognosmodellen, är framskriven utifrån dagens läge och historiska utvecklingstendenser.
På ett övergripande plan innebär ovan att prognosresultaten bör tolkas som det förväntade utfallet om utvecklingen i stort följer samma mönster som tidigare. Insatser och händelser som påverkar tillgången – exempelvis förändrade studieval och pendlingsmönster – och efterfrågan – exempelvis större företagsetableringar eller företagsnedläggningar – kommer därför att påverka prognosresultaten.
Att prognosresultaten behöver tolkas med viss försiktighet blir således en självklar slutsats, särskilt på regional nivå där det statistiska underlaget i flera fall är förhållandevis litet – för flera utbildningsgrupper är skillnaden mellan brist och balans 2035 inte särskilt stor, både sett till faktiska och relativa tal. Mindre förändringar som något förändrade pendlingsmönster och studieval kan därför leda till att förväntad brist förvandlas till ett förväntat balansläge. Detta innebär att prognoserna behöver följas upp löpande och relateras till den faktiska utvecklingen i regionen.
6.3 Modell för bedömning av prognosresultaten
Frågan om hur man egentligen avgör om det råder brist, överskott eller ett balanserat läge när det gäller olika utbildningsgrupper är inte helt enkel att besvara. I denna rapport har vi valt att använda oss av tre grövre kategorier vid redovisningen av prognosresultaten: i) underskottsbrist, ii) möjlig balans, samt iii) överskottsrisk (se modell nedanför för definition av respektive kategori).
Figur: Modell över hur prognosresultaten redovisas
Med möjlig balans avses utbildningsinriktningar där avståndet mellan den förväntade tillgången och den förväntade efterfrågan är relativt litet (max 5 procent avvikelse i negativ eller positiv riktning). Ett värde på 100 innebär att utbudet förväntas att vara lika stor som efterfrågan 2035. Ju längre bort en utbildningsinriktning är från talet 100, oavsett om avvikelsen är positiv eller negativ, desto större är den förväntade obalansen mellan tillgång och efterfrågan 2035.
Prognosen för de olika utbildningsinriktningarna tar ingen hänsyn till om en eventuell brist rådde vid början av prognosperioden. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera ej tillsatta eller ej utannonserade tjänster. Inom utbildningar där det idag råder en brist är det därför möjligt att bedömningarna underskattar bristsituationen 2035. I den beskrivande texten till respektive utbildningsområde uppmärksammar vi läsaren på de fall där sådan hänsyn bör tas.
Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att prognoserna bygger på en mängd olika antaganden, både vad gäller tillgång och efterfrågan, och att resultaten därför inte ska ses som absoluta sanningar om hur läget kommer att se ut 2035. Prognosens resultat gäller under förutsättning att nuvarande mönster består vad gäller exempelvis intresset för olika utbildningar, andelen examinerade, pendlingsmönster och så vidare. Prognosen behöver därför kompletteras med aktuell statistik om det faktiska läget inom området, enkätundersökningar och löpande dialoger.
Prognosstatistiken om tillgång och efterfrågan i Hallands län 2035 är framtagen av Statistiska centralbyrån (SCB). I samband med att statistiken togs fram sammanställde SCB en sammanfattande rapport om resultaten för Hallands län. Rapporten innehåller också fördjupande information om den metod som användes för att ta fram prognoserna. Observera att presentationen av prognosresultaten i SCB:s rapport skiljer sig åt jämfört med hur Region Halland har valt att presentera resultaten i fördjupningsrapporterna. Klicka här för att läsa SCB:s rapport.
6.4 Prognosresultat för utbildningsområdet
Hallands län är ett av de mest jordbruksintensiva i Sverige varav andelen av de sysselsatta verksamma inom jordbruk är, relativt sett, hög. De senaste åren har antalet anställda inom branschen minskat men under prognosperioden förväntas efterfrågan på personer med en gymnasial naturbruksutbildning att öka mer (28,9 procent) än tillgången (10,1 procent).
Utvecklingen innebär att det finns en underskottsrisk för gruppen år 2035. Den förväntande efterfrågeökningen förklaras till stora delar med en utbildningsväxling, där ej utbildade inom området ersätts med utbildade inom det.
6.4.1 Detaljerat prognosresultat för respektive utbildning
