Senast uppdaterad: 2023-12-21

Om rapporten och statistiken

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Hallands län och uppdateras varje kvartal. Region Halland ansvarar för innehållet. Vid frågor om rapportens innehåll kontakta eller . Statistiken som används i rapporten är hämtad från offentliga databaser. De olika källorna anges i graferna.


Konjunkturstatistik

Konjunkturbarometern används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Frågorna som ställs till företagen handlar om hur de bedömer nuläget och förväntningar sett till orderstock, antal anställda, försäljningsvolym och så vidare.Ett värde över 100 indikerar att konjunkturen ligger på ett normalt läge utifrån det historiska genomsnittet. Är värdet över 110 indikerar detta att det råder högkonjunktur. Ett värde under 90 indikerar att det råder lågkonjunktur. Barometerindikatorn ger en bild över det aktuella konjunkturläget och baseras på svaren från både näringslivet och hushållen. framtidsutsikterna i ekonomin.Läs mer på Konjunkturinstiutets hemsida.

BNP-prognosen tas fram av Konjunkturinstitutet och uppdateras i regel varje kvartal - ibland sker en uppdatering av prognosen tidigare än så. Som grund för prognosen ligger Konjunkturinstitutets företagsundersökningar och makroekonomiska indikatorer. En ökande BNP innebär i regel att investeringarna och anställningarna ökar. Läs mer på Konjunkturinstiutets hemsida.

Inflation. Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån. KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPIF exkluderar de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik, till skillnad från måttet KPI (konsumentprisindex). Läs mer på SCB:s hemsida.

Konkurser Tillväxtanalys är statistikansvarig myndighet för den officiella statistiken om konkurser. Konkursstatistiken visar hur många företag som har gått i konkurs och hur många anställda som har berörts av konkurser, dels månadsvis och dels i en årsrapport. Läs mer på Tillväxtanalys hemsida.

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetslöshetsstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen. Täljaren består av antalet personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa eller i olika arbetsmarknadsåtgärder) och nämnaren av antalet personer i den registerbaserade arbetskraften. Med detta avses personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Denna grupp består av arbetssökande och de som redan är i arbete. Exempelvis sjukskrivna och studerande (som inte är inskriva på Arbetsförmedlingen) omfattas inte av statistiken. Statistiken omfattar personer i åldrarna 16-64 år.Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida.

Varselstatistiken produceras av Arbetsförmedlingen och den visar hur många personer i länet som berörts av varsel en viss månad. Observera att alla varsel inte fullföljs. Att varslas betyder inte heller att personen med nödvändighet kommer att bli arbetslös.Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida.

Antalet nyanmälda platser visar hur många nya jobbannonser som publiceras hos Arbetsförmedlingen i Hallands län. Observera att alla jobb inte annonseras hos Arbetsförmedlingen. I regel syns ett samband mellan ett starkt konjunkturläge och antalet nya jobbannonser.Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida.

Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) inhämtas från Statistiska centralbyrtån och är en statistikprodukt som med hjälp av administrativa data beskriver utbudet av arbetskraft i Sverige. Syftet är att beskriva arbetsmarknadsläget samt utvecklingen över tid. Statistiken redovisar bland annat antalet sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften för den folkbokförda befolkningen i åldern 15–74 år. Från denna källa hämtar vi statistik om sysselsättningsgrad, sysselsatt nattbefolkning och sysselsatt dagbefolkning. Med sysselsättningsgrad avses hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som är i sysselsättning. Den sysselsatta nattbefolkningen omfattar personer som bor i Halland och som har ett arbete, oavsett om detta finns i Halland eller i en annan region. Den sysselsatta dagbefolkningen visar hur många personer som har en arbetsgivare som är lokaliserad i Halland och omfattar således de som bor och arbetar i Halland men också inpendlare.

BAS uppdateras varje månad men har en eftersläpning på tre månader. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att revideras i efterhand. I denna rapport använder vi inte BAS arbetslöshetssiffror. Detta beror på att Arbetsförmedlingen har en snabbare uppdateringsfrekvens (fördröjning på endast en månad). Att notera är att BAS arbetslöshetstal skiljer sig något från Arbetsförmedlingens.

Läs mer på SCB:s hemsida.

Turiststatistik

Antalet gästnätter produceras av Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. Statistiken från det senaste året är preliminär och kan komma att revideras. Statistiken redovisar antalet gästnätter och inte antalet individer. En person kan således generera flera gästnätter. Endast kommersiella aktörer täcks in av statistiken. Läs mer på Tillväxtverkets hemsida.

Befolkningsstatistik

Antalet invånare per månad produceras av Statistiska centralbyrån. Folkmängden kan öka på två sätt: 1) att det föds fler än vad som dör, 2) att inflyttningen överstiger utflyttningen. Uppgiften om folkmängd avser förhållandet den sista dagen i respektive månad.

Kollektivtrafikstatistik

Antalet resor med Hallandstrafiken per månad produceras av Hallandstrafiken. Den delen av antalet resor som avser tåg baseras på en modellberäkning och korrigeringar av tidigare data kan förekomma.

Konjunktur

  • Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur

  • Inflationstakten minskar men ligger fortsatt över inflationsmålet

  • Jobbtillväxten är svag i regionen

  • Färre anställda berörda av konkurser än föregående år

Sverige har gått in i en lågkonjunktur

Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur1 och BNP bedöms minska med 0,2 procent under 2023. Bakom den minskade tillväxten ligger bland annat minskad konsumtion och minskat bostadsbyggande, till följd av höga räntor och hög inflation. Svensk ekonomi väntas växa igen under 2024, men med låga tillväxttal.

Barometerindikatorn visar stämningsläget i ekonomin och baseras på enkätundersökningar där svenska hushåll och företag får bedöma sin ekonomiska situation. I november ligger nivån på 84,6, vilket är långt under normalläget (100) och den lägsta nivån sedan pandemin briserade. Den konfidensindikator som enbart mäter hushållens syn på ekonomin har ökat under de två senaste månaderna. Men stämningsläget är fortsatt dystert och i november noteras ett mycket lågt värde på 72,8.

Konfidensindikatorn för näringslivet minskar för femte månaden i rad. I november noteras det lägsta värdet sedan augusti 2020 (85,2). Tjänstesektorn är den sektor i näringslivet som uppvisar det dystraste stämningsläget (82,5). Även detaljhandeln (88,0) och bygg och anläggning (91,5) uppvisar ett sämre stämningsläge än normalt. Tillverkningsindustrins konfidensindikator, som legat runt det historiska medelvärdet under året, ligger nu strax under genomsnittet (99,1).

Köpkraften i samhället minskar

Den reala löneutvecklingen stagnerar och därmed köpkraften i samhället. Detta beror på att inflationen är högre än de förväntade löneökningarna. I november låg inflationen på 3,6 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående månader. En viktig anledning till utvecklingen är att elpriserna är tillbaka på mer normala nivåer. I elområde 4, som Halland tillhör, uppgick börspriserna för el till 84,72 öre/kWh under november månad. Det är en minskning från november förra året då priserna låg på 134,84 öre. Men det är en högre nivå än genomsnittet för motsvarande månad perioden 2019 - 2021 (64,34 öre). Priserna för livsmedel är högre än förra året. Men drivmedelspriserna, en annan stor utgiftspost för hushållen, har däremot minskat jämfört med november förra året.

Konjunkturinstitutet bedömer att årstakten för inflationen kommer att landa på 6 procent för 2023. Detta kan jämföras med en löneutveckling på ungefär 2,5 procent per år de senaste åren. Lönerna ökar i en högre takt under 2023 men inte i nivå med inflationstakten. Industrin sätter “märket” för avtalsrörelsen, i den meningen att de villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som en riktning även för andra branscher. I avtalsrörelsen 2023 landade märket på löneökningar om 4,1 procent det första året och 3,3 procent det andra året.

Förutom inflationen bidrar stigande räntor till att hushållens köpkraft minskar. Under flera år har Sverige haft rekordlåga räntor. Men sedan februari förra året har Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 4 procent och räntenivån är nu den högsta på 15 år. För hushåll med hög belåningsgrad och korta räntebindningstider kommer detta innebära betydande utgiftsökningar. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög skuldsättning per invånare vilket gör hushållen mer sårbara mot räntehöjningar jämfört med många andra länder.

Halland riskerar att drabbas hårt

Under finanskrisen drabbades industriintensiva regioner hårt som en följd av försvagade exportmarknader. Storstadsregionerna kunde däremot parera krisen genom en stark inhemsk konsumtion. Denna lågkonjunktur kan potentiellt slå hårt mot mer befolkningstäta geografier, bland annat Halland som är en funktionell del av Göteborgsregionen.

Bostadspriserna i Halland är de näst högsta i Sverige och ur ett jämförande perspektiv bor en stor del av befolkningen i småhus. De boenderelaterade kostnadsökningarna kommer därför sannolikt att, ur ett jämförande perspektiv, slå särskilt hårt mot hallänningarna. Förmildrande omständigheter är att länet har en hög sysselsättning och att invånarna i regionen har bland de högsta lönerna i Sverige. Utifrån ett näringslivsperspektiv riskerar regionen, i egenskap av inflyttningsregion, att drabbas hårt av inbromsningen inom byggsektorn. Andra branscher av stor betydelse för Halland och som riskerar att drabbas hårt av minskad konsumtion är handel och turism.

Om vi ser till hur många som har arbetsgivare i Halland, det vill säga den sysselsatta dagbefolkningen, har utvecklingen varit jämförelsevis svag under den senaste perioden. I september 2023 ökade den sysselsatta dagbefolkningen i regionen med 0,2 procent jämfört med motsvarande månad 2022. Tillväxten är den 14e starkaste bland regionerna och svagare än riksgenomsnittet (0,5 procent).

29 företag gick i konkurs i Halland under november. Det är en ökning med sex företag jämfört med motsvarande månad förra året. För att förstå omfattningen av konkurserna är det viktigt se till hur många anställda som har berörts. I november berördes 38 anställda av konkurser, en minskning med 19 anställda jämfört med november 2022. Hittills i år har 313 anställda drabbats av konkurser. Det är den lägsta nivån sedan 2014.

1

2

3

4

5

6

7

Arbetsmarknad

  • Arbetslösheten ökar för sjätte månaden i rad

  • Antalet lediga jobb minskar från höga nivåer

  • Fler berörda av varsel jämfört med föregående år

  • Högre arbetslöshet för män än för kvinnor

Lågkonjunkturen gör avtryck på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har under en längre period stått sig stark. Men det finns nu signaler om att nedgången i konjunkturen påverkar arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Halland ökar för sjätte månaden i rad och ligger i november på 5,1 %. Det är ur ett historiskt perspektiv en låg nivå, men högre än motsvarande period förra året.

Antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen är färre än motsvarande månad de senaste två åren, men ligger fortsatt på en hög nivå utifrån ett historiskt perspektiv. Under november berördes 84 personer i Hallands län av varsel, vilket är färre än motsvarande period förra året (133). Men ser vi till hela perioden januari - november har antalet personer berörda av varsel varit högre 2023 (734) än 2022 (352).

Hallands sysselsättningsgrad har, bland annat till följd av en stor turismsektor, ökat under sommaren och ligger i september på 84,7 procent. Det är den näst högsta nivån i riket och i nivå med motsvarande period förra året.

Totalt antalet sysselsatta i regionen, det vill säga den sysselsatta nattbefolkningen, har ökat med 0,2 % jämfört med förra året. Sysselsättningstillväxten förklaras uteslutande av fler sysselsatta bland utrikes födda (en tillväxt på 1,9 %). Bland inrikes födda har antalet sysselsatta minskat med 0,1 % under perioden.

Ur ett regionalt jämförande perspektiv har utvecklingen av den sysselsatta nattbefolkningen i Halland varit starkare än utvecklingen av den sysselsatta dagbefolkningen. Detta beror sannolikt på att Halland dragit nytta av pendlingsmöjligheterna till Göteborgsregionen, som har haft en stark utveckling sett till den sysselsatta dagbefolkningen.

På kommunal nivå noteras att arbetslösheten är högre än motsvarande månad förra året för Halmstad, Kungsbacka och Varberg. Det finns stora inomregionala skillnader i arbetslöshet. I Hylte, som har den högsta arbetslösheten i regionen, var arbetslösheten under november 7,5 procent och i Kungsbacka, som har den lägsta arbetslöshetsnivån i regionen, var den endast 2,7 procent.

Skillnader i arbetslöshet mellan grupper

Män är i högre utsträckning verksamma inom privat sektor och konjunkturkänsliga branscher. Att arbetslösheten ökar mer för män än för kvinnor, efter att tidigare legat på samma nivå, är därför ytterligare en signal om att konjunkturen försämras. I november ligger arbetslösheten för män på 5,3 % och för kvinnor 4,9 %.

Den långsiktiga trenden visar en kraftigt minskad arbetslöshet för utrikes födda efter pandemin. Men de senaste månaderna har, liksom för inrikes födda, arbetslösheten ökat. Det kvarstår även stora skillnader i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda. I november var arbetslöshetsnivån för inrikes födda 3 procent och för utrikes födda 14,9 procent. Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland tillhör 71 procent gruppen som har svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Till denna grupp räknas personer som saknar gymnasial utbildning, personer födda utanför Europa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Ungdomar är en grupp som av olika anledningar kan drabbas hårdare när arbetsmarknaden försvagas. Liksom för övriga grupper har ungdomsarbetslösheten ökat de senaste månaderna. Ungdomsarbetslösheten ligger på en högre nivå än motsvarande månad förra året.

1

2

3

4

5

6

Turism

  • Sommarmånaderna lockar många turister till Halland

Sommarmånaderna lockar många turister till Halland

Med undantag för perioden med pandemirestriktioner har antalet gästnätter i länet ökat över tid. Under årets tio första månader har Halland haft över 2,7 miljoner gästnätter. Hittills har länet haft ungefär 140 000 färre gästnätter än motsvarande period förra året.

Halland är en av Sveriges främsta turistregioner och under sommarmånaderna sker en markant befolkningsökning som en följd av de många sommargästerna. Under 2022 hade Halland över 3 miljoner gästnätter, vilket är den sjätte högsta nivån i riket i förhållande till befolkning och en ökning med 6 procent jämfört med 2021. Sommarperioden är av mycket stor betydelse för turistnäringen. Juni, juli och augusti stod förra året för drygt 60 procent av gästnätterna i länet.

1

Befolkning

  • Befolkningen ökar men i något svagare takt än tidigare

Allt fler bor i Halland men ökningstakten avtar

Halland är en av landets mest växande regioner, men ökningstakten avtar jämfört med tidigare år.

Den 31 oktober 2023 hade Hallands län 344 003 invånare, en ökning med 49 personer från föregående månad. Jämfört med motsvarande månad föregående år innebar det en ökning med 0,4 procent, vilket är en lägre ökningstakt jämfört med 2021 och 2020.

1

Kollektivtrafik

  • Resenärerna kommer tillbaka men det är fortsatt färre resor än före pandemin

Resandet med kollektivtrafiken ökar

När pandemin briserade kom resandet med kollektivtrafiken att sjunka drastiskt. Särskilda rekommendationer om att undvika kollektivtrafiken bidrog förstås till utvecklingen. Men när allt fler vaccinerade sig och restriktionerna slopades kom allt fler av resenärerna att återvända. Under 2022 ökade antalet resenärer successivt, och givet de nya förutsättningarna har resandet varit högt under första halvan av 2023. Under perioden januari till juli har det genomförts fler resor än under motsvarande period de senaste tre åren. Dessutom minskar skillnaderna jämfört med perioden före pandemin. Under 2023 har det genomförts 0,7 procent färre resor än under motsvarande period 2019.

1

  1. Med lågkonjunktur menas att den faktiska BNP-utvecklingen är svagare än den potentiella BNP-utvecklingen. För mer information om hur olika konjunkturstadier definieras se: Konjunkturinstitutet. Konjunkturterminologi, 2022. URL: https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html↩︎