Webbplatser

Webbplatser ikon
Meny

Befintliga klassifikationer för bedömning av artärsjuklighet är problematiska eftersom olika granskare bedömer olika

Kärlkirurg Karin Ludwigs har patienternas ben i fokus. I sin avhandling har hon studerat hur bedömningen av graden av artärsjuklighet matchar mellan olika bildgranskare.

Hon har också undersökt hur många patienter på nationell nivå som fått komplikationer i samband med medicinsk åtgärd för att återställa blodcirkulationen i benartärerna.

Vad var det som fick dig att ägna dig åt forskning?

- Forskningsvärlden var okänd och lockande och det var därför jag sökte mig dit, berättar Karin Ludwigs. Jag ville veta mer, samtidigt som jag ville vara med och förbättra för våra patienter i framtiden. Avhandlingsarbetet har fungerat som en forskarskola där jag har gjort många lärdomar inför nya projekt framöver.

I sitt dagliga arbete på Hallands sjukhus Kirurgklinik i Halmstad träffar Karin Ludwigs patienter med olika grader av förträngningar i benartärerna. En patient som drabbas av den mest avancerade formen av benartärsjukdom, kritisk ischemi, löper stor risk att behöva amputera benet. För att återställa blodflödet och minska risken för amputation kan det förträngda kärlet rensas lokalt eller förbikopplas (bypass), alternativt vidgas från insidan med ballong eller stent, via ljumsken (endovaskulär teknik).

Kan du berätta lite om din forskning?

- I en del av avhandlingen undersöker vi hur samstämmig bedömningen av graden av artärsjuklighet är mellan olika bildgranskare men också mellan två olika tillfällen med samma bildgranskare, förklarar Karin Ludwigs. I en annan del undersöker vi hur många patienter som genomgår revaskularisering också drabbas av en större negativ händelse i benet (major adverse limb event, MALE) med akut ischemi, amputation eller reoperation. Det är aldrig tidigare rapporterat i en komplett kohort av behandlade patienter. Alla 28 000 patienter som revaskulariserats i Sverige 2008–2016 var med i studien.

Hur kan resultaten av din forskning komma till nytta inom hälso- och sjukvården?

- De anatomiska klassifikationer av benartärsjukdom i underbenen som används idag är inte problemfria eftersom bedömningarna av artärsjuklighet skiljer sig åt mellan bedömare vid användning av dem. Vi har också sett att graden av artärsjuklighet inte tycks spela stor roll för framtida amputationsrisk efter en revaskularisering. Andra faktorer som exempelvis kärlavflöde på foten och klinisk sjukdomsgrad (symptom och sårutbredning), ischemigrad (hur allvarligt blodflödet till benet har minskat) och eventuell infektion har troligen har större betydelse för utfallet. Hur vanligt det är med MALE efter revaskularisering är ett annat viktigt fynd. Den vetskapen kan leda till mer underbyggda beslut och bättre information till patienter som planeras för sådana ingrepp.

Fakta

Leende kvinna med glasögon, långt hår och sjukhuskläder

Författare: Karin Ludwigs, disputerad kärlkirurg vid Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för Radiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Avhandling: Prognostic Factors for Lower Limb Revascularization Outcomes Länk till annan webbplats.

Karin Ludwigs disputerade i november 2024. Hon arbetar som överläkare på kirurgkliniken i Halmstad.

 

 

Senast ändrad: