Urinvägsinfektioner hos spädbarn

Omkring två procent av alla barn under ett år får urinvägsinfektion som drabbar njurarna. Feber är ofta det enda symtomet och diagnosen kan vara svår att fastställa. Infektionen kan leda till en bestående njurskada och ibland finns medfödda anatomiska avvikelser i njurarna som bidragande orsak till infektionen. Det finns också ärftliga faktorer som gör att vissa individer är känsligare för urinvägsinfektioner.

Efter en första urinvägsinfektion hos spädbarn görs i regel en utredning med röntgenundersökningar. Men åsikterna går isär om hur omfattande utredningen bör vara och vårdriktlinjer för urinvägsinfektioner hos barn ser väldigt olika ut runt om i världen.

– Jag har studerat hur man handlägger en första urinvägsinfektion hos spädbarn i Sverige och hur de nationella vårdriktlinjerna följs. Vid 29 barnkliniker runt om i Sverige har nästan 1400 barn deltagit i studien. Jag har också undersökt genetiska faktorer kopplade till risken för njurskador efter en första urinvägsinfektion, säger Magnus Lindén.

Resultaten pekar på att vi i Sverige utför relativt omfattande utredningar och därmed påvisar en hög andel barn med anatomiska avvikelser i urinvägarna. Detta sker dock till priset av en hög strålningsbörda och belastning på både barnen och sjukvården.

– Många barn utsätts därmed för undersökningar till liten eller ingen nytta. De genetiska studierna visade att en genetisk profil innefattande flera hundra gener kunde kopplas till risken för njurskada, säger Magnus Lindén.

Vad fick dig intresserad av att börja forska?

– Jag gick Region Hallands kurs i forskningsmetodik i samarbete med Lunds universitet för länge sen och tyckte det var kul, men andra prioriteringar i livet gjorde att jag inte kom igång med forskning då. Efter att ha jobbat många år med urinvägsinfektioner hos barn och deltagit som lokal representant i ett par forskningsstudier bestämde jag mig för att pröva på egen forskning.

Hur kan resultaten av din forskning komma till nytta inom hälso- och sjukvården?

– Internationellt sett sticker Sverige ut med en hög utredningsbörda för spädbarn efter en första urinvägsinfektion och det är önskvärt att den kan göras mer selektivt på barn med vissa riskfaktorer för njurskada. Svensk barnnefrologisk förening, som ansvarar för de nationella vårdriktlinjerna, har beslutat att riktlinjerna ska uppdateras och mina studier kommer att vara en betydelsefull grund i detta arbete. De genetiska studierna hoppas vi kunna vara till nytta och inspiration för fortsatt forskning inom den komplexa genetiska världen. En dröm hade varit om man med ett genetiskt test kunde identifiera de som har högst risk för njurskada efter urinvägsinfektion så att endast dessa patienter behöver genomgå uppföljande undersökningar.

Har din forskning skett i samarbete? Med vem/vilka i så fall?

– Studierna har varit landsomfattande med en barnläkarrepresentant vid alla 29 barnklinikerna som deltog. Dessa personer och deras lokala medarbetare har gjort ett fantastiskt arbete med att inkludera patienter i studien och rapportera data. De genetiska studierna utfördes i samarbete med en molekylärbiologisk forskargrupp vid Lunds universitet och där har jag också, genom hela projektet, samarbetat med en doktorandkollega, Therese Rosenblad, som disputerade i Lund i januari.