Under samarbetet med Brigham and Women´s Hospital, BWH, blev det tydligt att ett långsiktigt arbete skulle kräva en systematisk metodik. Därför utvecklades ”Datadriven strategisk planering”, en metod och ett 9-stegs program som ger användare möjlighet att förstå den nuvarande modellen och systemet för hälso- och sjukvård, identifiera problemområden och modellera effekten av potentiella interventioner, i tillägg till de forskningsprojekt som initierats.
Obs-platser på akuten minskar vårdtiden
Under 2018 har ett pilotprojekt med observationsplatser, Clinical Decision Unit, genomförts på akuten i Varberg. Syftet har varit att minska antalet inläggningar på sjukhuset.
Patienter som kommit till akuten med en tydlig sjukdomsbild men med lägre komplexitet har behandlats direkt på akuten under max 24 timmar istället för att läggas in på sjukhuset.
Av de totalt 13 480 patienter som var aktuella för att läggas in på sjukhuset via akuten uppfyllde 4 063 patienter kriterierna för att istället behandlas direkt på observationsenheten.
Pilotprojektet visar att patienterna blir behandlade fortare och får därmed komma hem tidigare, sängplatser för patienter med mer komplexa behov frigörs och kostnaderna minskar. Observationsplatser på akutmottagningen kan minska patienternas totala vistelsetid på sjukhuset med upp till 40 procent och samtidigt reducera behovet av sängplatser på sjukhusets vårdavdelningar.
Färre drabbas av stroke med bättre stöd
Patienter med förmaksflimmer, Atrial Fibrillation (Afib), har ökad risk för stroke om de inte behandlas med proppförebyggande mediciner. Med hjälp av informationsdriven vård och ett program som stöd så att en mer korrekt behandling kan ges så skulle sannolikt flera fall av stroke kunna förhindras. Preliminära data visar att stroke skulle kunna förebyggas hos uppemot 70 patienter årligen, under förutsättning att patienten vill medicinera. Det skulle i sin tur också kunna ge en minskad kostnad för samhället.
Specialiststöd kan öka tillgången på specialister
Stöd från kardiologer på distans till personalen i närsjukvården kan ge ökad tillgänglighet till hjärtspecialister och minska väntetiden för patienter med allvarligare besvär. Kardiologer i regionen uppskattar att av 21 000 patientbesök per år skulle 3– 4 000 kunna behandlas i närsjukvården med support från specialister på sjukhusens hjärtmottagningar.
Besök på specialistmottagning är i genomsnitt tre gånger dyrare än ett besök i närsjukvården (2 240 kronor mot 722 kronor). Att ta fram E-konsultstöd med riktlinjer och virtuellt stöd till närsjukvårdens personal skulle alltså minska kostnaderna samtidigt som det skapar patientnytta. Programmet skulle, om det implementerades, kunna användas för fler specialiteter.
Dataanalyser ger bättre palliativ vård
Palliativ vård sätts in när patienterna inte längre svarar på medicinsk behandling som förlänger livet, utan är i behov av annan omvårdnad. Den har visat sig förbättra livskvaliteten avsevärt för patienter i livets slutskede oavsett om den sker på sjukhus, hospice eller i hemmiljö – där patienten enligt studier oftast både mår bättre och föredrar att vara. Palliativa vårdresurser är begränsade och det är svårt även för erfarna kliniker att prioritera vilka patienter som ska erbjudas palliativ vård. Pilotprojektet har med hjälp av maskininlärning och dataanalyser gjort beräkningar som med större noggrannhet kan hjälpa personalen att göra rätt val. Resultatet kan bli minskning med tio procent av antalet patienter som är inskrivna på sjukhus med palliativa tillstånd.
Proaktivt stöd minskar korta inläggningar på sjukhus
En liten grupp patienter (en procent av den totala befolkningen) med komplexa vårdbehov (ofta äldre med flera kroniska tillstånd) står för nästan 10 procent av den totala vårdbudgeten i Halland.
Det totala antalet årliga inläggningar för denna grupp är drygt 11 000, varav cirka 2/3 har en relativt kort vistelsetid på tre dagar eller mindre.
Erfarenheter från andra länder pekar på att många av dessa korta inläggningar kan förebyggas med mer proaktivt stöd och behandling. Pilotprojektet föreslår att vårdpersonal i närsjukvården ansvarar och följer dessa patienter med frekventa besök, telefonsamtal, hembesök och potentiellt med digitalt distansstöd. Varje patient får en integrerad vårdplan med information från alla patientens vårdgivare. Preliminära analyser visar att ett ändrat arbetssätt kan leda till en 20 procentig minskning av de korta inläggningarna.
Mobila team ger snabbare hemgång
Patienter som är inskrivna på sjukhus kan vid hemgång ha behov av fortsatt vård i hemmet. Dessa patienter identifieras av sjukvården varpå kommunens vårdkoordinatorer inleder utvärdering- och planeringsprocess (vårdplanering) för att leverera vårdtjänster i hemmet.
Ungefär fem procent av de utskrivna patienterna blir kvar på sjukhuset under tiden planeringen pågår. Det motsvarar cirka 30 sjukhusbäddar som är upptagna av patienter som utan medicinskt skäl är kvar på sjukhuset – året runt. Kostnaden för sjukvården uppgick när analysen gjordes till cirka 40 miljoner kronor, minus den ersättning som kommunen enligt lag måste betala efter att patienterna blir kvar mer än tre dagar.
Med mobila team, och teknik, kan patienterna få vård hemma under 2–3 dagar medan kommunen planerar och förbereder för att ta över ansvaret. Med en sådan tjänst på plats kan patienterna lämna sjukhuset och få komma hem samma dag som de skrivs ut. Mobila team skulle även kunna fungera i andra roller, till exempel, som stöd till palliativ vård i hemmiljö.
Vy. Exempel på hur det kan se ut i programmet när man söker på, till exempel, gallstenssjukdom under en specifik period.