Var går gränsen mellan att diskutera eller “rensa luften” och att fastna i destruktiva bråk? Är konflikter hemma alltid dåligt för barnen? Kuratorn Johanna Magnusson hjälper oss reda ut hur barn påverkas av konflikter.
Johanna Magnusson, Kurator på Barn och ungas psykiska hälsa, BupH, i Kungsbacka, säger att alla familjer har konflikter ibland, och det viktiga är om och hur man löser dem när de uppstår.
Hur man hanterar meningsskiljaktigheter skiljer sig nämligen åt mellan familjer. Om det gått så långt att du oroar dig för hur barnen påverkas av konflikterna i hemmet så är Johannas Magnussons råd att börja med att fundera över helheten. Hur är relationerna och stämningen hemma när det inte är bråk?
– Är det tillfälliga bråk men också mycket kärlek, kramar och omsorg är det bra. Om man har kul ihop och backar varandra vanligtvis så är tillfälliga bråk ingen fara. Men om vardagen börjar bestå av mer bråk än kärlek, då börjar det bli destruktivt, säger hon.
Konflikter och bråk kan se olika ut och orsaka stress även om man inte skriker på varandra.
– Bråk är inte bara högljudda argumentationer utan kan också handla om att man ignorerar varandra, fryser ut och straffar varandra. Eller att man medvetet missförstår varandra och inte reder ut det sedan.
Det handlar alltså inte bara om hur ofta det bråkas eller om det är högljutt eller inte. Om man som föräldrar bråkar så mycket att det blir större fokus på konflikter i stället för att vara närvarande föräldrar till sina barn, tycker Johanna att man bör söka hjälp för att försöka förändra situationen.
Problemlösa tillsammans
Olösta konflikter kan i längden orsaka stress, oro och nedstämdhet. Men de kan också vara en möjlighet att lära barn konfliktlösning. Barn med föräldrar som inte alltid är överens, men som kan problemlösa tillsammans, kan få värdefulla lärdomar i att ta hand om sig själva och sina relationer i framtiden.
När en konflikt väl uppstått är Johanna Magnussons råd att försöka sätta ord på det som händer på ett så sakligt sätt som möjligt.
– Berätta kort att ni har olika åsikter och är på väg att lösa det, att ni kan ta ansvar för det.
Hur mycket man ska förklara för barnet beror på barnets ålder, personlighet och mognad. Att gå in på detaljer är sällan hjälpsamt. Försök förklara på ett enkelt sätt utan att dra in barnet i konflikten.
Barn påverkas men på olika sätt
Barn i alla åldrar reagerar olika när föräldrarna är osams. Små barn blir oroliga och skrämda eftersom de inte förstår vad som händer och inte kan uttrycka sin oro. Även spädbarn påverkas av bråk eftersom de är bra på att känna av stämningar. Dessutom är spädbarn så beroende av omsorg från sina föräldrar att de blir extra utsatta om föräldrarna är upptagna med att vara arga på varandra.
Skolbarn, som kan förstå vad konflikterna handlar om, kan vilja medla och lösa situationen medan tonåringar kan dra sig undan och isolera sig om föräldrarna bråkar ofta.
Symtom på att barn mår dåligt
Om det finns återkommande, olösta konflikter hemma kan barn reagera med symtom som är psykiska, fysiska eller sociala. Skolbarn kan visa oro och vara ledsna eller nedstämda. Även ilska i skolan, problem med vänskapsrelationer och försämrade skolresultat är signaler på att de inte mår bra.
Vanliga fysiska symtom är magont eller huvudvärk. På vårdcentralen kan ni få hjälp oavsett vad den bakomliggande anledningen kan vara. Om det visar sig att det hänger ihop med oro, stress eller nedstämdhet kan vårdcentralen skicka remiss till kurator, psykolog eller samtalsstöd.
Om ett barn tar på sig skulden för föräldrarnas konflikter eller reagerar starkt även vid mindre meningsskiljaktighet kan det tyda på en förhöjd stress eller oro. Det bästa är då att prata med barnet.
– Fråga barnet “hur känns det för dig när vi pratar såhär?” Var nyfiken på vad barnet säger. Lyssna och ställ frågor. Om barnet uttrycker att “ni bara bråkar hela tiden” så behöver man ta det på allvar.
Att söka hjälp
Känner man att konflikterna gör att man inte har energi att finnas där för barnen eller att bråken återkommer utan att man löser dem, finns hjälp och stöd att få. Tvekar man kring om man ska söka hjälp eller inte, är Johanna Magnussons råd att man ändå bör göra det.
– Det finns mycket stöd att få om man inte löser det själv. Barn ska inte behöva gå runt i dålig stämning. Vi behöver skydda dem, de har svårt att skydda sig själva.
Så märker du om ett barn mår dåligt av bråk hemma
- Barnet visar oro, rädsla eller nedstämdhet
- Barnet får fysiska symtom, som magont eller huvudvärk
- Barnet får problem med vänskapsrelationer eller försämrade skolresultat
- Barnet visar oro och stress även vid mindre meningsskiljaktigheter
- Barnet har svårt att reglera och hantera sina känslor
Så kan du som förälder hantera konflikter hemma
Försök sätta ord på det som händer och prata med barnet. Var kortfattad och inte för detaljerad. Skuldbelägg inte och prata inte skit om den andra föräldern. Förklara på en enkel nivå utan att dra in barnet i konflikten.
Berätta för barnet att även om ni är osams just nu så kommer ni att lösa situationen, bli sams igen och reparera det som hände.
Ta ansvar för dina egna känslor. Du kan bara påverka ditt eget beteende, låt den andre föräldern ta ansvar för sig själv.
