Direkt till innehållet

Sju myter om adhd

Är människor med adhd bråkigare än andra? Kan man läsa en bok fast man har adhd? Vi bad Håkan Jarbin, överläkare på Bup Halland, att reda ut sanningshalten i några av de vanligaste myterna om adhd.

Människor med adhd kan aldrig koncentrera sig på något
– Det stämmer inte, men de har ofta sämre tålamod och kan ha svårt att göra klart uppgifter som upplevs som tråkiga eller som inte ger en direkt belöning till hjärnan. Att läsa långa böcker är svårt för många, men när något är tillräckligt intressant och utmanande kan de koncentrera sig, det gäller även böcker. Det här beror på att hjärnans övergripande styrning när det gäller fokusering är svagare hos människor med adhd – för att klara något måste de ha driv och motivation.

Människor med adhd är alltid speedade
– Ja, det stämmer delvis. Adhd består av två delar: Uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet/impulsivitet. Ofta har du bägge i varierande omfattning. Det som brukar vara mest besvärande är uppmärksamhetsbristen som gör att du har svårt att få saker gjorda. Hyperaktiviteten brukar ofta vara störst från fem till tio års ålder. Från 13 år och uppåt minskar den för de flesta och då hamnar många i stället i en för stillasittande tillvaro, ofta framför datorn. Vuxna människor med adhd kan vara rastlösa på ett mer indirekt plan: de kan ha svårt att stanna länge på ett jobb eller med en partner.

Människor med adhd bråkar mycket
– Om man är impulsiv och lever livet på en hög växel så är ens reglering av känslor sämre. Man kan bli väldigt glad och väldigt arg, ha kort stubin och agera innan man hunnit tänka. Människor som har adhd har också ofta en dragning mot att vara krigare till personligheten, och ha trotssyndrom. En stor vinning med medicinering är att man får lättare att kontrollera sig själv och sina känslor.

Fler killar än tjejer har adhd
– Ja, ungefär två tredjedelar av de som får adhd-diagnos är killar. Men flickor är till naturen mindre hyperaktiva, så det är möjligt att fler flickor lever med adhd utan att de får en diagnos. Skulle man göra diagnosen könsspecifik skulle man ha andra avgränsningar av kriterierna för flickor. Generellt har killar med adhd också ett mer iögonfallande och för omgivningen störande beteende: de bråkar och stökar, då vill folk i deras omgivning att de får hjälp. Flickor är mer ångestbenägna, vänder det inåt och pressar sig. De vill inte misslyckas utan lägger allt krut på att det ska funka. Det är vanligt att de maskerar tills de kanske får utmattningsdepression längre fram. Och när man ställer diagnoser måste man ha med i beräkningen att det kan finnas andra faktorer som hjälper en person att maskera adhd, som hög IQ.

Människor med adhd är inte lika smarta som andra
– Det stämmer inte alls, adhd handlar inte om IQ. Däremot kan det förändra hur man kan prestera i livet och vad man kan få ut av sin IQ.

Människor med adhd behöver bara springa av sig lite så är det lugnt
– Det ligger något i det påståendet. För lite fysisk aktivitet, sömnstörning och för mycket skärmtid är en väldigt dålig brygd för människor med adhd. Jag träffade en man på Nya Zeeland för ett tag sedan och han berättade att han och hans klasskamrater gick tio kilometer till och från skolan varje dag. Enligt honom var inga barn hyperaktiva i hans klass, även om det såklart kan ha funnits barn med adhd. Det är ju så att all den här energin som unga med adhd har måste få komma ut på något sätt och då är fysisk aktivitet väldigt bra.

Man kan bli ännu stökigare av adhd-medicinen
– Nej. Eller jo, man kan få reaktioner av alla mediciner, framför allt innan man hittar rätt medicinering. Man kan också bli överfokuserad och kanske upplevas som lite tråkig av adhd-medicin. Men riskerna med adhd-medicin är små, och det finns väldigt mycket pålitliga data som visar att personer som har adhd över lag klarar sig betydligt bättre när de hittat rätt medicin.

En leende Håkan Jarbin framför några träd med höstlöv
Håkan Jarbin, överläkare

 

Senast ändrad: