Direkt till innehållet

Nytt forskningsprojekt – kan träning hjälpa personer med psykossjukdom?

Kan fysisk träning fungera som en sorts medicin vid psykos? Det är något som forskarna på Karolinska Institutet (KI) i Stockholm vill ta reda på i en studie där personer med diagnosen själva blir träningsledare. Psykiatrin Halland har hakat på!

Sedan i slutet på september har en grupp patienter som vårdas för psykossjukdom via vuxenpsykiatrimottagningen i Halmstad, varit i gång med projektet som kallas Fitforlife. Inledningsvis rekryterades och utbildades två patienter till träningsledare och har sedan dess hållit i träningspass för andra patienter.

– Halmstad var först ut i Halland. De två ledarna har fem deltagare som de mentorsleder i träning en dag i veckan. De har kommit i gång bra och det verkar än så länge vara ett uppskattat inslag i behandlingen för patienternas sjukdom, säger fysioterapeut Camilla Frejd som är hälsosamordnare och ansvarig för projektet i Region Halland.

Även i Kungsbacka finns det en grupp som dragit i gång och i Varberg är två ledare utbildade och i skrivande stund arbetar man med att rekrytera deltagare till passen.

Studiens syfte

Syftet med studien är att använda sig av mentorsledd fysisk träning som en del av psykosbehandling och få bevis för vilka effekter fysisk träning har på så kallad allmän funktionsförmåga och metabola riskfaktorer. Med metabola riskfaktorer menas övervikt/bukfetma, förhöjt blodtryck, insulinresistens/rubbad glukos-insulin homeostas och blodfettsrubbning.

Personer med psykossjukdom har en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror delvis på försämrade levnadsvanor och på en minskad fysisk aktivitet. Läkemedlen som används vid behandling av psykos riskerar också att ge biverkningar på ämnesomsättningen. Psykos åtföljs ofta av kognitiva störningar och depression som kan orsaka problem med det dagliga livet. Stigmat kring psykos är stort, och social isolering är ett stort problem, enligt Karolinska Institutet.

– För den som lider av psykoser, kan sömnsvårigheter vara en riskfaktor för nya skov, berättar Camilla Frejd.

Hur går studien till?

– Deltagarna i studien får vid träningsperiodens start genomgå en rad olika tester. En del somatiska (kroppsliga) tester där man registrerar längd, vikt och kroppsmått, tar prover på bland annat blod- och urin, samt gör ett konditionstest. En annan del är kognitiva tester där minnet, uppmärksamheten och reaktionsförmågan stäms av. Deltagarna får dessutom fylla i en självskattning av den egna hälsan. De får också svara på frågor om hur till exempel de sociala kontakterna fungerar och hur deras levnadsvanor ser ut, berättar Camilla Frejd.

– När gruppen är redo att dra i gång bjuds de in till cirkelträning en gång i veckan i sex månader med de utbildade mentorerna. Övningarna är enkla och allt som behövs är en matta. Vid varje träningstillfälle bjuds deltagarna på frukt efter passet. Ytterligare ett sätt att inspirera till hälsosamma vanor, fortsätter Camilla Frejd.

Vad händer efter perioden?

– När sex månader gått får deltagarna genomgå samma tester som vid uppstart. Förhoppningen är då att resultaten blivit bättre. Vill de, är de välkomna att fortsätta med sina träningspass varje vecka. En ny avstämning görs även ett år efter att de började träna.

Utöver de positiva effekterna på den fysiska och mentala hälsan, ser forskarna fördelar med att låta en person med samma psykiatriska diagnos som deltagarna leda passen. Denne blir en positiv förebild; Kan hen, så kan jag!

Kan man säga något om effekterna på grupperna i Halland än så länge?

– Ja, såväl ledare som deltagare har redan förbättrat sin fysiska ork och rörlighet. Vid de första träningstillfällena var det för många svårt att orka delta i hela passet medan det idag är mer regel än undantag att samtliga deltagare och ledare utför alla övningar. I Halmstad visar resultaten att samtliga deltagare förbättrat sin kondition och minskat i kroppsmått. Träningsgrupperna är även tillfällen då nya sociala kontakter skapas med effekten att det även minskat den sociala isoleringen som kan vara en följd av sjukdomen för många i patientgruppen.

Vad händer nu?

I Region Stockholm och i Region Skåne har man slutfört forskningsperioden och resultaten analyseras just nu av forskarna. Träningsgrupperna har emellertid fortsatt utanför forskningen och ingår nu i den ordinarie vården. Resultatet för hela studien planeras vara klart till sommaren 2023.

Läs mer

Om du är nyfiken på att lära dig mer om vilka goda effekter fysisk träning har på den psykiska hälsan kan du läsa artikeln Ingen måste träna men alla måste röra på sig.

Du kan läsa mer om psykossjukdomar i artikeln Det här händer vid en psykos.

 

Senast ändrad: