Ätstörning syns inte alltid utanpå – lär dig se varningstecknen
Våra kroppar behöver näring i form av mat för att vi ska må bra. Men relationen till maten och våra kroppar är ibland mycket mer komplex. Balansen mellan det hälsosamma och det ohälsosamma känns inte alltid självklar.
Många personer, speciellt tonåringar och unga vuxna, kan ha mycket fokus på vad de äter eller hur de ser ut, utan att detta utvecklas till ett problem. Ätstörningar är dock mycket mer än en restriktiv diet eller intensiv träning. I grunden handlar ätstörningar om dysfunktionella strategier för att hantera emotionella symptom, negativ självbild eller ohjälpsamma tankar om mat, vikt och kroppsform som leder till problematiska beteenden.
Ätstörningar i ett spektrum
Det kan vara hjälpsamt att se de olika ätbeteendena i ett spektrum. På spektrumets vänstra sida finns det hälsosamma ätbeteenden och hälsosamma kroppsideal, i mitten finns det olika ätstörda beteenden som restriktiva ohälsosamma dieter, jojobantning, intensiv ohälsosam träning, impulsivt överätande, tröstätande, användning av laxeringsmedel eller anabola steroider och orimliga, perfekta kroppsideal medan det på spektrumets högra sida finns olika ätstörningar, det vill säga psykiatriska diagnoser som påverkar personens förhållande till mat och kropp samt leder till betydande funktionsnedsättning.
Privat eller på jobbet kan vi komma i kontakt med personer som befinner sig på olika problemområden i detta spektrum. Även om de själva behöver hitta motivation till en eventuell förändring är det viktigt att på rätt sätt kunna bemöta dem och kunna stödja dem till mer hälsosamma beteenden eller vägleda dem för att de ska få rätt hjälp.
Olika ätstörningsdiagnoser, olika personer
Trots en vanlig missuppfattning har inte patienter med ätstörningar något specifikt utseende. Oavsett kroppsform, vikt, kön eller ålder kan en person lida av en ätstörning och behöva hjälp för att lära sig att hantera sina symptom. Det finns olika förändringar i en persons beteende eller tankesätt som kan vara tecken på ätstörningssymptom, till exempel att man
- blir fixerad vid sitt matintag, sin vikt eller sin kroppsform
- tränar överdrivet mycket på ett tvångsmässigt sätt
- påtagligt minskar sitt matintag eller inför allt fler regler om vad man får äta
- upplever kontrollförlust och äter stora mängder mat vid återkommande tillfällen
- får ångest vid måltider och kompenserar för matintaget på något olämpligt sätt
- undviker sociala aktiviteter för att slippa äta med andra.
Anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning, undvikande/restriktiv ätstörning och ospecificerad ätstörning är några av de vanligaste ätstörningsdiagnoserna. Vid misstanke om ätstörning behöver personen utredas eftersom vissa symptom kan bero på bakomliggande kroppsliga sjukdomar. I andra fall kan symptom som viktnedgång verka tillhöra en ätstörning men orsakas av annan psykiatrisk problematik, exempelvis depression.
Våga prata om problemet
När man träffar en person som man misstänker har en ätstörningsproblematik är det viktigt att våga prata om detta och försöka förstå personens bild av problemet. Man måste ha tålamod och kunna visa medkänsla eftersom många patienter med ätstörningssymptom kan skämmas över eller förneka problemet.
Man kan ställa fem frågor till personen som kan hjälpa oss att förstå om en person sannolikt har problem med sitt matintag, vikt och kroppsform. (SCOFF-test)
- Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt?
- Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter?
- Har du nyligen gått ner mer än sex kilo inom loppet av tre månader?
- Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal?
- Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?
Om personen svarat ja på två eller fler frågor är det sannolikt att hen har utvecklat ät-störningssymptom och kan behöva vidare utredning eller hjälp för detta.
Små insatser kan göra stor skillnad
Är personen motiverad till en förändring vad gäller ätstörningsproblemet? Man kanske kan hjälpa personen att förstå vad som har blivit värre sedan dessa beteenden och tankar har fått en större plats i personens liv. Stämmer dessa beteenden med personens mål och livsvärderingar? Det kan vara värdefullt att hjälpa personen att inse hur ätstörningen har påverkat livet och på så sätt öka personens motivation till att söka hjälp.
Ibland kan det vara tillräckligt att hjälpa personen att få insikt i problemet och stödja den till att börja agera i enighet med sina egentliga livsvärderingar. Många patienter börjar må bättre när de bemöter sin rädsla, normaliserar matintaget och fokuserar mer på det som är viktigt i deras liv. Andra patienter kan behöva träna på att lyssna på kroppens behov och inte använda mat för att dämpa eller reglera sina känslor. Att läsa självhjälpslitteratur under vägledning av en behandlare (vägledd självhjälp) är en enkel insats som verkar kunna hjälpa många patienter med lindrigare ätstörningar och är förstahandsbehandling för vissa ätstörningsdiagnoser.
Vård på rätt nivå
När patienten behöver mer hjälp för sina ätstörningssymptom är det värdefullt att kunna hänvisa till rätt mottagning. Om patientens huvudproblematik inte är ätstörningsrelaterad kan hen i första hand behöva hjälp med detta. Det kan också vara relevant när patienten inte är motiverad att ta itu med ätstörningen men kan ha nytta av annan behandling.
I Region Halland kan patienter med lindriga ätstörningar eller hetsätningsstörning få hjälp inom primärvården. Ungdomsmottagningar, elevhälsan och företagshälsovård kan också erbjuda visst stöd. Patienter med måttlig eller svår anorexi, bulimi eller ospecificerad ätstörning kan erbjudas hjälp på Ätstörningsmottagningen Varberg eller Halmstad som ingår i Ätstörningsvården Halland. De tar emot remisser direkt från patienterna, så kallade egenremisser.
Många blir friska
Det finns många evidensbaserade behandlingsmetoder och de flesta patienter med ätstörningar kan bli hjälpta av behandlingen. Även om det kan kännas provocerande eller väldigt svårt att bemöta och hjälpa en patient som har fastnat i olika problematiska ätstörningsbeteenden är det viktigt att kunna förmedla hopp och hjälpa patienten att få rätt utredning och behandling. Även den längsta resan börjar med ett litet steg så det är viktigt att kunna stödja och motivera personer som drabbats av ätstörningar att ta steget till ett friskt liv.
Ilias Papoulias
Överläkare på Ätstörningsmottagningen Varberg
Specialistläkare i vuxenpsykiatri
Legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning
.
