Direkt till innehållet

Ett hållbart samhälle – vad behöver vi göra?

Publicerad: 2019-10-31 Senast ändrad:

När årets upplaga av Strategiskt forum – Hur går det för Halland!? gick av stapeln var intresset stort och samlade drygt 240 utvecklingsintresserade från regionen, kommunerna, näringslivet och ideell sektor.

Dagen tema var ett hållbart samhälle men med särskilt fokus på samhällsutmaningarna psykisk hälsa och hållbar omställning.

En kraftsamling för psykisk hälsa pågår. Om det berättade Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKL. Siktet är inställt mot ett mer hälsofrämjande samhälle för att rusta individerna för att nå sin fulla potential och välmående.

I dagsläget ser det inte ut så. Psykiatriska tillstånd är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Var tredje kvinna har drabbats av depression. Femtio procent av alla 13-åriga tjejer uppger att de har två eller flera psykiska eller psykosomatiska symtom.

Om 25–30 år kommer kostnaderna för psykiska sjukdomar att vara större än för cancer, diabetes och lungsjukdomar tillsammans enligt amerikansk forskning.

– Det kommer inte att räcka med enskilda satsningar det behövs långsiktiga tag och helhetslösningar, menar Ing-Marie Wieselgren. Det krävs en nationell kraftsamling för psykisk hälsa.

SKL har därför tagit initiativet till en Kraftsamling för psykisk hälsa:

  1. Ett mer hälsofrämjande samhälle och levnadssätt.
  2. Individer som är rustade för att nå sin fulla potential och välmående i det samhälle vi lever i.
  3. Hållbart stöd till de som behöver det.

I Kraftsamlingen deltar redan 150 organisationer. Vill du vara med? Gå in på skl.se/kraftsamling.

 

 

Välmående. Liselott Carlsson, Peter Höjman, Ulrika Svensson och Johan Larsson på Eketånga.

 

Eketånga Montessoriskola vet de hur välmående ger resultat. De presenterade resultatet av projektarbete ”Välmående ger resultat” som skolan arbetat med sedan 2016.

Vilket resultat har projektet gett?

– På eleverna ser vi att de förhåller sig till sina studier på ett annat sätt. De ser att ansträngning lönar sig, säger Liselott Carlsson, lärare i 7–9. Det är viktigt att försöka och det gör inget att misslyckas.

– Eleverna använder mer av sina styrkor – både i skolan och i andra sammanhang. Det handlar inte om att vara bra på matte eller bra fotboll utan det handlar mer om hur du är som person –  uthållig, envis, ansvarsfull eller vad det nu kan vara, säger Liselott Carlsson.

Elevens styrkor identifieras av pedagogerna och följs upp av mentor- och utvecklingssamtal.

Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Halland. Kan man använda den här metoden för att stärka den psykiska hälsan bland barn och unga?

– Om vi kan ge eleverna en bra start så har de det med sig i resten av livet, säger Ulrika Svensson, lärare i F–3.

– Och att hitta verktyg så att de kan navigera rätt i livet, säger Johan Larsson, lärare i 4–6. Eleverna ska, som vi kallar det, designa sina egna liv för att må bra.

Maria Montessori startade sin pedagogik med att just hjälpa barn som inte mådde så bra. Vad har det här arbetet tillfört skolans grundpedagogik?

– Maria Montessori sa: Hjälp mig att hjälpa mig själv. Det är det som välmående ger resultat går ut på. Det är som handen i handsken. Det är därför vi brinner för det här projektet eftersom det passar vår verksamhet så bra, säger Liselott Carlsson.

– Det passar det som vi redan tycker är viktigt med ett tillskott av ny modern  forskning som inte fanns när Maria Montessori levde för sjuttio år sedan, säger Johan Larsson

– I välmående ger resultat så ser vi, precis som Maria Montessori, på barnen som en hel människa. Vi lär dem inte bara att stava, men ger dem också verktyg för att de ska funka i den värld vi lever i.

Går det att mäta resultatet av projektet i bättre betyg eller liknande?

– Jag tror definitivt att det kommer att ha påverkan på resultatet och redan har haft. Men det är så himla svårt att mäta, säger Johan Larsson. Vi har 24 barn i varje åldersgrupp och det finns många parametrar som kan påverka. Det får bli ett upplevt kvalitativt mått.

– Det är ett fantastiskt projekt som hela personalen engagerats sig i, säger Peter Höjman, rektor på skolan. För att ett sådant här projekt ska lyckas behövs det satsas tid, massor av tid, annars blir det en massa små tomtebloss som bara försvinner. Vi började 2016 och är inte klara på många år.

Bakgrund. Välmående ger resultat är en utbildningssatsning i samarbete mellan Region Halland och Bättre skolor med syfte att öka både pedagogers och barns/elevers välmående samt elevers prestation i skolan. Metoden består av sex stycken utbildningsmoduler som tillsammans täcker de områden forskningen visat har störst inverkan på välmående och studieresultat.

 

Professor och havet. John Holmberg pratade hållbarhet.

 

Hur går det för Halland (eller för den delen Sverige och resten av världen)? Det är John Holmberg rätt man att svara på. John är professor på Chalmers i fysisk resursteori och innehar även Sveriges första UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling. Professor Holmberg har hållit på med hållbarhet i mer än 25 år. Han var med och tog fram Agenda 21 redan i början på 1990-talet.

Hur har begreppet hållbarhet förändrats under den här tiden?

– Det har varit en väldigt tydlig förändring från att nästan enbart handla om ekologiska frågor i Agenda 21 till ett mycket bredare perspektiv – Hur ska vi kunna leva ihop? – i Agenda 2030. Det är även högre nivå på vem som hanterar de här frågorna. Tidigare var det ministrar nu är det regeringschefer.

Hur ser det ut om 25 år?

Johan Holmberg är i grunden positiv. Han har aldrig sett så många förslag på hållbara lösningar som nu och nämner bland annat genomslaget för solceller och elbilar. Samtidigt ser han allt större orättvisor i värden.

– Det finns också en kraftig polarisering kring de här frågorna. Det går väl knappast att vara medlem i det republikanska partiet i USA utan att vara klimatförnekare, säger John Holmberg. Det bästa Trump fört med sig är att motkrafterna mobiliserats i allt större omfattning men det syns tyvärr inte så mycket i media.

Folk i allmänhet reagerar kraftigare, enligt John Holmberg, på de stora utmaningarna vi står inför: Hur ska vi klara klimatet, migrationen, sjukvårds- och transportsystemen?  Det kommer att kräva nya grepp.

– Hur det ser ut om 25? Det vet jag inte, men det är alldeles nödvändigt att jobba med det där. Det löser sig inte av sig själv, säger John Holmgren.

Hur ska Halland agera?

John Holmberg liknar världen vid ett kryssningsfartyg där det inte längre räcker med att justera kursen litegrann för att vi ska lyckas. Han menar att vi måste sända ut expeditioner som förutsättningslöst undersöker nya möjligheter.

– Jag uppfattar Halland som väldigt idédrivet. Hallänningarna kommer att fatta problemen mycket snabbare än många andra och förstå behovet av att skicka ut expeditioner och göra saker på ett annat sätt. Jag tror att många av de framtida lösningarna kommer att formas i Halland.

 

Vad får dig att må bra? Det fick deltagarna ge svar på. Och dessutom ge en bild av Vad är hållbarhet för dig?

Kontakt: Marie Karlsson