”Man blir ödmjuk av att lära sig mer”
Det blev en lyckad disputation när Niyaz Hareni, läkare på Ortopedkliniken i Varberg, försvarade sin doktorsavhandling Lumber Disc Herniation and Central Lumbar Spinal Stenosis den 28 april.
Grattis till doktorsexamen, Niyaz! På försättsbladet i din avhandling finns ett citat av Sokrates: The only true wisdom is in knowing that you know nothing. Berätta!
– Det beskriver forskningsarbetet väldigt väl. Ju mer vi tar reda på, desto mer förstår vi att mycket är oklart. Man blir ödmjuk av att lära sig mer.
Du har forskat på hur olika faktorer som ålder, övervikt och obesitas, kan påverka resultatet efter operation av lumbalt diskbråck och spinal stenos. Varför just detta ämne?
– Valet av forskningsområde har främst att göra med vad man tror är intressant för vården och patienterna att veta. Vissa frågor inom detta område är besvarade men andra är mer oklara och det väckte min nyfikenhet.
Under arbetet – framkom det något som inte var väntat?
– Något oväntat var resultatet kring hur snabbt återhämtningen sker efter kirurgi vid spinal stenos. Det var heller inte som förväntat att studera gruppen med extrem obesitas. Det finns inte så många och det kan vara svårt att ihop ett tillräckligt underlag. Men fick tillgång till ett väldigt fint kvalitetsregister som innefattar i princip alla som opererar ryggen. Till den sista studien samlade vi själva in underlag.
Vilka är ”vi”?
– Jag har forskat på Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och har haft tre handledare. Så med ”vi” menar jag det teamet. Min huvudhandledare, Magnus Karlsson, har betytt jättemycket för mig. Hans sätt att ge förtroende och provocera fram nya frågor, och hur han uppmanar till kritiskt tänkande, har varit uppfriskande och härligt! Mitt bästa tips till någon som vill forska är att se till att ha en bra handledare, det är till och med viktigare än ämnet.
Hur kan din forskning på området göra skillnad?
– Min forskning kan bidra till att ge bättre patientinformation, och att värdera komplikationsrisker och risker med kirurgi för obesa patienter. Det har funnits få studier på dessa områden, och det man vet har varit omdebatterat. Så kunskapen är efterfrågad!
Vad är den största behållningen med att doktorera?
– Man lär sig värdera fakta på ett bra sätt. Och det ger stor personlig utveckling! Man reser mycket och får presentera sin forskning på internationella arenor, det blir många roliga och inspirerande konferenser.
– Det är roligare än många tror och det finns goda förutsättningar för forskning i Halland. Men visst – också jobbigt och utmanande! En avhandling motsvarar fyra års heltidsstudier. Det här arbetet har pågått under sex år, samtidigt som jag har jobbat heltid.
Varför skedde disputationen i Varberg?
– Min handledare och jag fick ta till diplomatisk finess, det är inte så vanligt med disputation utanför universitet. Men vi är verkligen glada att det blev i Varberg och hoppas att det ska inspirera andra.
Vad har du för titel nu?
– Många säger Dubbeldoktor, haha. Den officiella titeln är Medicine doktor. Men jag föredrar att kallas Niyaz!
Om Niyaz Hareni
Ålder: 34 år
Hemort: Träslövsläge utanför Varberg
Yrkeskarriär: Läkarprogrammet och AT-tjänstgöring i Linköping, ST-tjänstgöring och senare specialistläkare på Ortopedkliniken samt AT/BT-chef på Hallands sjukhus Varberg.
Bästa egenskap: Social
Vill lära mig: Baka (men varje försök har gjort att jag gett upp). Och spela saxofon.
Person jag beundrar: Barack Obama
Tar med till öde ö: Johan Glans, så får man i alla fall skratta åt ödet.
Sommarplaner: Staycation med familjen i Varberg, den perfekta sommarstaden!
Om doktorsavhandlingen
När man diskuterar kirurgi för ryggradsförträngning och diskbråck i ländryggen är det viktigt att ta hänsyn till faktorer som kan påverka utfallet. Verifierade faktorer är rökning och mental hälsa, medan betydelsen av ålder eller fetma är omdebatterad.
Syftet med avhandlingen var att ta reda på hur det går för äldre patienter som opereras för diskbråck i ländryggen (studie 1), om inte bara bensmärta utan även ryggsmärta förbättras (studie 2), om patienter med grav fetma förbättras sämre vid diskbråckskirurgi i ländryggen (studie 3), och vid operation av ryggradsförträngning i ländryggen (studie 4), än patienter med lägre vikt. Även förbättringen under de första veckorna efter operation av ryggradsförträngning i ländryggen studerades (studie 5).
Studierna visade att även om resultaten efter diskbråckskirurgi i ländryggen hos de äldre är något sämre, så är de flesta äldre patienter ändå nöjda. Hos de som är yngre än 65 år minskar ryggsmärtan, om än i mindre omfattning än smärtan i benet. Patienter med fetma hade något sämre utfall än normalviktiga, men skillnaderna var små. Personer med sjuklig fetma hade liknande utfall. Däremot drabbades de med sjuklig fetma av fler komplikationer vid operation av ryggradsförträngning än de med mindre allvarlig fetma. De flesta patienter, även de med sjuklig fetma, var nöjda med resultatet efter operation. Slutligen, efter operation av lumbal ryggradsförträngning förbättras bensmärtan märkbart redan dag 1, ryggsmärtan förbättras dag 1-14, och patientens livskvalitet förbättras gradvis.
Bilden på framsidan heter Streets with no name (Art of Lionhart).
– För mig beskriver den hur det kan kännas med ryggkirurgi – ganska komplicerat, men också vackert.
