Skärpta råd i Halland

Smittspridningen av covid-19 ökar snabbt i Halland. De skärpta råden är förlängda och gäller till den 13 december. Läs mer på 1177.se.

Skärpta råd i Halland

Direkt till innehållet

Markus Lingman nominerad till Årets AI-svensk 2020

Tillit och förtroende är värden som vi har här i Halland. Det betyder mycket när man skall utveckla vården. Halland är precis rätt ställe att arbeta med informationsdriven vård och artificiell intelligens. Det säger Markus Lingman, överläkare och strateg i Hallands sjukhus ledning. Markus är också en av fem nominerade till den fina titeln "Årets AI-svensk".

Markus Lingman, strateg

Informationsdriven vård och AI – artificiell intelligens – är två begrepp som diskuteras mycket inom vård-Sverige. Och Halland är en region som många tittar på med stort intresse.

Vad är då informationsdriven vård? Starkt förenklat handlar det om att faktabasera genom att kombinera och nyttiggöra den enorma mängd data som genereras i ett ofta ganska uppsplittrat vårdsystem.

Halland långt framme

– Vårdens olika delar genererar stora mängder information, men vi har tidigare inte varit särskilt skickliga på att samla och dra nytta av den. Datan måste först förädlas till information som i sin tur kan ge insikter och möjlighet att rikta insatser exaktare och klokare, både på patientnivå och när det gäller hela sjukvårdssystemet, säger Markus Lingman.

Halland har kommit långt. Det uppmärksammade samarbetet med Brigham and Women´s Hospital lade en grund som sedan har vidareutvecklats. Inrättandet av Centrum för informationsdriven vård var ett viktigt steg vidare.

– När man får en faktabaserad bild av hela vårdsystemet kan man se var åtgärder behövs för att det ska bli effekt på riktigt. Det handlar om hela sjukvårdssystemets vårdkedjor där totalbilden är helt avgörande. Det kan till exempel vara sjukhuset som behöver förändra sitt arbetssätt för att det ska bli bättre i primärvården eller så kan ambulansen göra förändringar som gör att sjukhuset kan ge bättre vård och så vidare.

AI kan leta mönster

AI är att ta ett steg vidare – ”grädden på moset” efter mycket grundläggande arbete. Självlärande algoritmer som bearbetar de enorma datamängderna på jakt efter mönster och insikter som kan ge vårdens medarbetare beslutsstöd och ledningar nya verktyg. Ett exempel som ofta nämns är röntgen och annan bilddiagnostik där teknikerna kommit långt. Men det är bara början.

– Bildanalys är en av de lågt hängande frukterna. Där har utvecklingen redan kommit långt med att lära AI att tolka bilder och leta efter det som är avvikande. Men AI utvecklas allt mer till att kunna se och dra slutsatser av andra, mer komplexa mönster i vården. Det är en verktygslåda med många olika verktyg.

AI-modellerna kan beakta mängder av olika faktorer och bidra med förutsägelser baserat på dem, och de gör outtröttligt exakt det som människan gett dem i uppgift att göra. Men inget annat. Ger människan fel instruktioner upprepar modellen därmed de felen.

–AI är gjord för att hantera komplexitet. Att hantera många rörliga delar som interagerar mer eller mindre. Den förmågan kan användas för att förutspå skeenden, till exempel vem som riskerar att drabbas av olika oönskade händelser. Med denna kunskap skulle vården kunna förebygga sjukdom innan den inträffar mer träffsäkert än vad vid har kunnat tidigare, säger Markus.

– Vi har till exempel en mycket effektiv vårdkedja vid stroke. Det hjälper inte hela vägen om vårdsystemet som helhet inte tar hand om de underliggande problemen som ledde fram till stroken. Den strokedrabbade kan ha en ohållbar hemsituation, bristande förmåga att ta läkemedel eller något helt annat som gör att strokevårdens insatser inte blir tillräckligt verkningsfulla. Vi behöver gå från en något förenklad och ensidig bild till en holistisk och faktabaserad bild av individen. Här kan AI vara ett viktigt verktyg med sin förmåga att hantera stora mängder faktorer.

Etik och värderingar

Men det finns viktiga delar som människan inte kan överlåta till datorerna:

– Att göra etiska avvägningar, prioritera och värdera vad som är rätt och viktigt kan inte överlåtas på datorerna. Det kommer människor att jobba allt mer med framöver, så att verktygen verkligen gör det vi vill att de skall göra.

Engagemanget går inte att ta miste på när Markus Lingman berättar om vad AI och Informationsdriven vård kan bidra med för att utveckla vården. Vad var det då som fick in honom på det här spåret?

– Det var frustration. Jag jobbade kliniskt inom hjärtsjukvården, forskade och blev så småningom verksamhetschef och områdeschef. Vi hade inte tillräcklig förmåga att förstå och faktabasera det komplexa vårdsystemet eller den individ som befinner sig i det. En verksamhet kunde oavsiktligt påverkas negativ av en annan verksamhets förändringar och utan att riktigt se samband så riskerade problem att flyttas runt i systemet. Samtidigt är informationsmängderna om en individ för stora för att man, som kliniker skall kunna få en holistisk bild av den man är satt att hjälpa. Samtidigt fanns det utrymme för för många antaganden i utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemet.

Halland lagom stort

Halland är, enligt Markus Lingman, bra storleksmässigt för att arbeta med de här frågorna.

– Förutsättningarna är goda. Vi har nära till varandra. Vi har nära till olika delar av vården, till kommunerna och andra delar av samhället inklusive den väldigt viktiga högskolan som hela tiden anpassar sin forskning för att vara så relevant och kunskapsdrivande som möjligt tillsammans med region, kommuner och företag. För vissa satsningar är Halland för litet, men då kan vi odla samarbeten nationellt och internationellt. Det har vi varit duktiga på.

– I Halland finns också ett tillitsbaserat ledarskap. Det bygger på transparens noggrann uppföljning, men är en superkraft som man måste värna om och samtidigt omsätta i nytta.

Hur ser det ut framåt då? Markus Lingman citerar en amerikansk kollega:

– AI kan kanske bli ”the gift of time”. Tid är det vi har mest brist av i vården, och den utvecklingen kommer att fortsätta när allt fler blir allt äldre och kan få hjälp med allt mer, även högre upp i åren. Vi måste användas vår tid där den gör mest nytta och skapar mest värde för patienterna och där har AI en viktig framtida roll i att vägleda i hur vi riktar våra insatser och i framtiden antagligen automatisera sådant som vi människor inte tycker är så roligt eller är särskilt skickliga på.

Människor som möts

I nominering till utmärkelsen står det bland annat att ”Markus besitter en förmåga att göra det komplexa förståeligt och har med det gjort tekniken tillgänglig samt beslutsfattare trygga i att stödja projekt som har potential att rita om hur vård praktiseras och genomförs globalt.” Det låter som det handlar mycket om kommunikation?

– Min erfarenhet är att alla i organisationen vill samma sak: Att våra invånare ska må bra och att patienterna ska få så bra vård som möjligt för de resurser vi har. Men när vårdens medarbetare som pratar ”vårdspråk” möter professioner som pratar ”ekonomiska” eller ”teknologiska” är det lätt att man missförstår och pratar förbi varandra.

– Jag studerade för att bli civilingenjör innan jag började läsa medicin och blev läkare, forskare och sedermera chef. Det gör att jag lärt mig olika ”språk” och kan kanske vara tolk när människor med olika kompetenser ska mötas. Att förena medicin med computer science, hälsoekonomi och verksamhetskunskap skapar helt nya insikter och möjligheter som är fantastiskt fascinerande och hoppingivande. Vårdens fenomenala förmåga att bidra till liv och hälsa kommer bara att öka. Jag är lyckligt lottad att få vara med på denna resa.

Fotnot: Titeln ”Årets AI-svensk” är en nyinstiftad utmärkelse som delas ut IT&Telekomföretagen tillsammans med samarbetspartner Teknikföretagen. Syftet med priset är att främja insatser, engagemang och arbete inom AI som leder till att föra svensk AI framåt.

Publicerad: 2020-11-09

Senast ändrad: