Webbplatser

Webbplatser ikon

Hjärtsjukvården i Halland gör stora framsteg

Dödligheten har minskat, fler kan leva längre med hjärtsjukdom och tillgänglighet till kranskärlsröntgen och ballongvidgning (PCI) har ökat i Halland. Det är några av de resultat som ett genomtänkt och uthålligt arbete inom hjärtsjukvården i länet visar, men det finns fler förbättringar att göra. Johan Pontén är hjärtläkare på medicinkliniken på Hallands sjukhus i Halmstad och gläds över utvecklingen.

Publicerad: 2024-05-13 (uppdaterad 2024-05-14)
Man med skägg i blå sjukhuskläder i sjukhusmiljö

– Jag känner definitivt en stolthet över utvecklingen av hjärtsjukvården som vi har åstadkommit i Halland hittills. Vi har kommit en bra bit på väg och ligger nu i den övre halvan i nationella kvalitetsmätningar bland akutsjukhus i Sverige, men vi måste sträva efter att bli ännu bättre och vi är på god väg, säger Johan Pontén, överläkare med medicinskt ledningsansvar på medicinkliniken på Hallands sjukhus Halmstad.

Hjärtsjukvården ett tidigare sorgebarn

Hjärtsjukvården var länge något av ett sorgebarn för den halländska hälso- och sjukvården. I nationella mätningar hamnade Halland alltid i den nedre tredjedelen i jämförelse med andra regioner och akutsjukhus i landet. För att förändra detta formulerade politikerna 2017 en vision: ”EN gemensam och jämlik hjärtsjukvård som är bland de bästa i Sverige – med hög tillgänglighet där det är lätt att vara patient!” löd den.

– När vi började förändringsarbetet märkte vi att det var stor skillnad i hjärtsjukvården i Halmstad, Varberg och på hjärtmottagningen i Kungsbacka – det var olikheter kring hur vi organiserade oss, hur bemanningen såg ut och hur vi bland annat följde upp hjärtpatienterna. Hjärtsjukvården var inte jämlik för patienterna då, säger Johan.

– Sedan 2017 har vi tydliggjort processerna och arbetssätten kring olika hjärtsjukdomar; hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och arytmi, det vill säga hjärtrytmrubbningar. Vi har haft arbetsgrupper som identifierat förbättringsområden i länet och väldigt många i personalen har bidragit och delat med sig kring det som inte funkar och vad som kan bli bättre. Det har varit väldigt stimulerande för de olika professionerna att jobba så, det har varit ett bra teamwork och vi har lärt oss väldigt mycket av varandra. Idag får patienten en mer jämlik hjärtsjukvård i Halland och vi följer upp patienterna på ett helt annat sätt idag än tidigare för att förebygga ytterligare hjärtsjukdom, berättar Johan.

Bättre uppföljning efter hjärtinfarkt

Förutom att hjärtsjukvården har blivit mer jämlik har alltså uppföljningen av patienten efter en hjärtinfarkt generellt blivit bättre. Sedan länge övervakas hjärtat på en inneliggande hjärtinfarktspatient de första dygnen, tills röntgen sker. Vårdpersonalen har därmed bra kontroll över eventuella hjärtrubbningar som kan kräva behandling.

Uppföljningen av patienten efter utskrivning har förändrats och blivit mer strukturerad. På de tre hjärtmottagningarna i Halmstad, Varberg och Kungsbacka arbetar ett team, bestående av hjärtsjuksköterska, hjärtläkare och fysioterapeut, med patienten under ett års tid efter hjärtinfarkten. Patienten får både egna program och gruppträning i hjärtskola, det tas återkommande prover på exempelvis blodfetter och blodsocker. Det erbjuds hjälp med kost, motion och medicinering och hjälp till att sluta röka, som är en av de stora riskfaktorerna för hjärtinfarkt.

– Uppföljningsåret är oerhört värdefullt för att få patienten att förstå och optimera förutsättningarna till ett bra liv. Vi ser att rehabiliteringen också ger effekt, fler kan leva längre med sin hjärtsjukdom idag, säger Johan.

Tack vare bättre behandlingsmetoder och bättre läkemedel kan en hjärtinfarkt idag ofta behandlas utan att patienten får större men, vilket innebär att färre patienter får hjärtsvikt idag. Hjärtsvikt är en permanent skada på hjärtat som kan orsakas av en eller flera hjärtinfarkter som sänker hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen.

En person i sjukhuskläder tittar på en skärm med röntgenbild

Ny kranskärlsröntgen – en flaskhals försvinner

En annan viktig del i hjärtsjukvården är tillgången till kranskärlsröntgen, så kallat PCI-labb, där också operationer sker. Det är på kranskärlsröntgen man kan konstatera förträngning av kärl och om det eventuellt behövs en operation; ballongvidgning (PCI) eller så kallad stentning, där ett cylinderformat litet nätrör trycks fast på insidan av kärlet.
Antalet patienter som har behov av hjärt- och kranskärlsbehandlingar ökar kontinuerligt i länet och har mer än dubblerats de senaste tio åren, i takt med att befolkningen blir äldre och fler lever med kranskärlssjukdom. Förra året (2023) genomfördes cirka 1500 ingrepp i Halland, av dem var 900 ballongvidgning (PCI).

Det första PCI-labbet stod klart i Halmstad 2002 och renoverades 2012. 2018 gick man från att ha öppet kontorstid på vardagar och beredskap på vardagnätter till att utföra röntgen och operationer i PCI-labbet dygnet runt, 365 dagar om året. Men trots den ökade tillgängligheten har PCI-labbet varit en flaskhals. Förutom de akuta hjärtoperationerna, som alltid har prioriterats, har patienter fått vänta längre än vårdgarantins 60 dagar. När det var som värst var väntetiden upp emot ett år.

– Det känns ju inte bra att patienter har behövt vänta, dessutom har det kostat regionen pengar i utomlänsavgifter, när patienter röntgats och opererats på andra sjukhus utanför länet. Med ett nytt PCI-labb kommer det att bli förändring. Vår förhoppning är att inom ½- 1 år kommer kön för planerade dagvårdsbehandlingar vara kapad och vi kommer kunna erbjuda våra patienter röntgen eller operation inom vårdgarantins 60 dagar, säger Johan.

I slutet på mars i år (2024) stod det nya PCI-labbet för kranskärlsröntgen klart i Halmstad, med möjlighet att göra två parallella ingrepp samtidigt. Med ökad kapacitet kan inte bara kön till planerade ingrepp i öppenvården kortas, väntetiden för inneliggande patienter på hjärtavdelningar i Varberg och Halmstad kan också minska.

– Med det nya PCI-labbet finns möjligheter att följa med i utvecklingen på ett helt annat sätt än tidigare och det känns spännande. Men två salar i labbet har vi också möjlighet att möta de patienter med akuta behov av PCI eller stentning, utan att vi, på samma sätt som tidigare, tränger undan patienter som har ett planerat ingrepp, säger Johan Pontén.

Foto: Jessica Clarén