Patienter med bröstsmärta får snabbare vård efter blodprov i hemmet

– Det relativt nya arbetssättet, som vi arbetat med sedan oktober 2022, är en förhållandevis liten arbetsinsats för oss som ambulanspersonal, men det ger stor effekt för patienten, säger Kristoffer Wibring ambulanssjuksköterska som driver ett forskningsprojekt med målet att förbättra omhändertagandet av patienter med bröstsmärta.

Idag har var tionde patient som ringer till SOS alarm smärta i bröstet och knappt tio ambulansuppdrag per dygn handlar om personer med bröstsmärta. Det blir cirka 3 000 ambulansuppdrag per år. När ambulanspersonalen kommer ut till patienten görs en undersökning i hemmet, där blodprovet ingår. Förutom det mäts bland annat hjärtats elektriska aktivitet med EKG som skickas digitalt till läkaren på sjukhuset, som avgör om patienten ska ha ett direktspår för röntgen av hjärtat kranskärl och omedelbar behandling, till exempel ballongsprängning (PCI).

– Idag är det ibland svårt att urskilja vem som till exempel drabbats av hjärtinfarkt och det är mer bråttom för. Och vem som har en mindre allvarlig åkomma där det inte är så bråttom. Så idag körs nästan alla patienter med bröstsmärta till akuten. Vi ser i våra tidigare forskningsresultat att drygt två tredjedelar eller 68 procent får en slutdiagnos som inte kräver sjukhusvård. Det kan i stället vara muskler och skelett som gör ont, det kan vara ångest eller annat som inte behöver akut behandling eller sjukhusvård, berättar Kristoffer.

Blodprovet

Blodprovet som idag tas av ambulanspersonalen ute hos patienten och som sedan analyseras på akuten visar så kallade troponiner i blodet, troponiner frigörs när hjärtat får för lite syre. Har man ett högt troponin-värde indikerar det hjärtinfarkt.

Idag analyseras alltså provet när ambulanspersonalen kommer till akutmottagningen. Att blodprovet tas ute hos patienten bidrar till att patienten, om provet är förhöjt, kommer en timme snabbare till vårdavdelning. Eller, om provet är lågt, till att patienten kan lämna akutmottagningen 30 minuter snabbare än tidigare när provet togs på akutmottagningen. Men det finns mer tid och liv att spara här, berättar Kristoffer.

Nästa steg i forskningen för att förbättra vården

Den forskning som hittills gjorts visar att cirka tre-fyra procent av samtliga patienter med bröstsmärta, som ambulanspersonalen tar hand om med hjälp av EKG, identifieras vara i behov av en omedelbar ballongsprängning och att komma till ett så kallat PCI-labb.

– Vi hoppas på sikt kunna, redan ute hos patient, i större utsträckning kunna avgöra vilka som direkt skulle behöva åka akut till ett sjukhus med så kallat PCI-labb. Och vilka som till och med kan stanna hemma för att vi på plats medicinskt kan utesluta fara för patienten, berättar Kristoffer.

För att den bedömningen ska kunna göras på ett säkert sätt behöver ambulanspersonalen bland annat kunna analysera troponin-provet redan i ambulansen, det är första steget. Men för att kunna utesluta hjärtinfarkt eller andra allvarliga diagnoser, redan ute på plats, krävs betydligt mer forskningsarbete. Här samarbetar ambulansen i Kungsbacka med ambulansen på Sahlgrenska sjukhuset, Uddevalla och Lidköping.

Insamling av data

I nuläget har data från knappt 500 patienter samlats in, målet är 2 000. Den datan ska sedan ligga till grund för det beslutsstöd som är tänkt att arbetas fram. Ett beslutsstöd kopplar ihop relevant patientinformation med resultatet av genomförda patientundersökningar och presenterar resultatet så att det blir enklare för ambulanspersonalen att fatta beslut om vilken vård patienten är i behov av.

– Det här skulle göra stor skillnad för patienten och dessutom vara effektivare för vården. Det känns kul och spännande att vara med i det här forskningsarbetet. Men mycket arbete återstår, det är några års arbete kvar innan grunden för detta nya arbetssätt är lagt, instrument är framtaget och godkänt att använda som medicinteknisk produkt. Men att analysera troponin redan på plats hemma hos patient, som komplement till nuvarande undersökning, skulle kunna vara en del av ambulanssjukvården tidigare än så, avslutar Kristoffer Wibring.

Här kan du läsa mer om Utvecklingen inom hjärtsjukvården i Halland

Är du nyfiken på fler forskningsprojekt i Region Halland?

Text och foto: Anna Carlsson