Harriet Axelsson är årets kulturpristagare 2024

– Det går inte att beskriva, det är helt otroligt. Jag fattar ingenting, jag sitter och stickar och att då få ett kulturpris – det är för stort, jag blir förstummad, säger en överväldigad och glad Harriet Axelsson.

Vad är binge?

Binge är ett halländskt ord för stickning, att binda eller vrida garnet och syftar på den sticktradition som utvecklades redan på 1600-talet i Halland, som då var danskt. I dag är det tvåfärgsstickning med traditionella mönster som förknippas med ordet binge. De traditionella färgerna är rött, blått och vitt men alla färger förekommer. Binge stickas bara med två färger åt gången, även om plaggen kan vara flerfärgade. Rundstickning är den traditionella sticktekniken.

– Innan jag skrev boken ”Sticka binge”, som kom ut 2016 så tittade jag runt lite, vad står egentligen skrivet om binge i samlingsböcker om hemslöjd. Det fanns ingenting och jag blev så kränkt av att de här fattiga människornas slöjdande inte ens var nämnt. Jag tyckte det var oförskämt, så jag kände att detta måste vi göra någonting av, berättar Harriet.

Förutom att skriva böckerna ”Sticka binge” och ”Kreativt binge” har Harriet i många år varit engagerad i Halmstad Hemslöjdsförening, hon har föreläst och inte minst samlat kunskap om binge och alla dess mönstersorter på en webbplats, för att bevara för framtiden och inte minst hedra kvinnors hantverk och kunskap som sträcker sig generationer tillbaka i tiden.

– Kvinnors kunskap har ju inte dokumenterats. Vi har hittat information om det halländska binget i bouppteckningar och så finns det finns massvis med lappar, ibland med en liten kaffering på och med små anteckningar på, handskrivet förstås, som det var då. Det finns mycket samlat på Hallands Konstmuseum i arkivet nu och det är jättespännande, säger Harriet.

På Hallands Konstmuseum finns idag 65 olika bingemönster och på Halmstads hemslöjds webbplats kan medlemmar ta del av alla dessa traditionella mönster och stickbeskrivningar.

– Det är en riktig skatt och det är kul att det finns ett brett intresse att sticka binge idag, berättar Harriet.

Binge – ett kulturarv

Harriet Axelssons samlade arbete har lett till att binge nu är erkänt som en del av Sveriges immateriella kulturarv och skulle kunna bli upptagen på UNESCO:s lista.

– Kan du se dig själv som en kulturbärare?

– Men det kan jag nog någonstans se, inte minst för att jag får det här priset, säger Harriet och ler.

– Jag tycker det är helt otroligt. Men vi är många som egentligen skulle ha det, hade jag inte haft en hemslöjdsförening omkring mig med sådana aktiva människor som bidragit med egna tröjor och mönsterkombinationer så hade det inte gått. Vi har gjort det tillsammans.

Binget – en historisk tillbakablick

1600-talets Halland var fattigt, oerhört fattigt. På många håll gick det inte att odla någon mat på den näringsfattiga marken, där ljunghedar bredde ut sig. Men tack vare fåren som betade på ljunghedarna och som gav ull för vävning och garn, kunde binget bli en viktig inkomstkälla.

Prosten Pehr Osbeck nämner 1796 att stickning av strumpor ingick i skatten på Vallens säteri, i södra Halland. Produktionen bestod främst av strumpor och tröjor och militären var en stor beställare ända fram till 1900-talet. Det var framför allt kvinnorna som inbringade inkomsten till hemmet.

Med stickmaskinernas ankomst på 1800-talet blev det svårare för handstickat att konkurrera och fattigdomen blev än värre. I början av 1900-talet kom en provinsialläkare till Laholm. Hans fru, doktorinnan Berta Borgström hörde sin man beklaga sig över fattigdomen i södra Halland och att folk dog på grund av den. Berta startade en verksamhet, utifrån att hennes pigor kunde sticka. Hon hjälpte till att skaffa fram ull, dela ut ull, samla in stickade plagg. Berta med sina goda kontakter tog upp beställningar från olika håll i landet. Verksamheten växte något enormt och stickkunskaperna spred sig på bygden, kvinnorna delade med sig av sina olika mönster till varandra. 1907 grundande Berta Borgström föreningen Bindslöjden som 1911 blev Halländska Hemslöjdsföreningen Bindslöjden. Föreningen har sedan starten samlat slöjdföremål, skisser, fotografier mm.

Som kuriosa kan nämnas att de stickade bingetröjorna nådde ända upp till kungahuset och prinsessan Margaretha, som bar dem. Dessutom såldes de halländska bingetröjorna på det anrika och eleganta modevaruhuset MEA i Stockholm.

Sedan 2013 förvaltar Hallands Konstmuseum Föreningen Bindslöjdens alla föremål. Ungefär hälften av de 1500 föremålen finns dessutom digitaliserade i databasen Hemslöjdens samlingar.

I dag är Hallands hemslöjdsförbund samarbetsorganisation för hemslöjdsföreningarna i Falkenberg, Halmstad, Kungsbacka och Varberg. I de lokala föreningarna sker många olika aktiviteter för den som är slöjdintresserad. De är viktiga platser där hantverkskunnande förs vidare till nya generationer.

Nyfiken på att läsa mer om binge:

• Halmstads hemslöjdsförening Länk till annan webbplats.
• Hallands hemslöjdsförbund Länk till annan webbplats.

Motivering till kulturpriset

Med stor passion, rik kunskap och kärlek till Hallands slöjdtradition och mönsterstickningen Binge, har hon bidragit till att synliggöra ett levande kulturarv som därigenom fått erkännande som en del av Sveriges immateriella kulturarv med möjlighet att bli upptaget på UNESCOs prestigefyllda lista över Intangible Cultural Heritage.

Text och foto/film: Anna Carlsson, Region Halland.