Cirkulärt halländskt byggande tog plats i riksdagen

Emilie Widarsson är processledare på uppdrag av Region Halland i Bruka Halland. Projektet arbetar för att sprida kunskap och stärka cirkulärt byggande i Halland och har en rad företag, men också kommuner och andra samarbetspartners som deltagare.
Projektet har en färsk studie som visar den stora potentialen och de många vinster som kommer av att bevara och återanvända material vid om- och nybyggnation.

− Det är siffror som inte går att bortse från. Att bevara betongstommen på en byggnad kan minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängden med nästan 80 procent jämfört med att riva och bygga nytt. I slutänden blir det ju inte bara en miljöfråga utan en ekonomisk fråga, säger Emilie Widarsson och beskriver hur ett osäkert omvärldsläge ställer nya krav och skapar förutsättningar för återbruk.

− Det är en bra tid att prata om återbruk. Vi behöver arbeta med det vi har med tanke på råvarubrist, tullkrig och de många osäkerhetsfaktorer som finns i vår omvärld.

Halländska medskick till makthavare

Under seminariet fanns även Bruka Hallands projektledare Kajsa Urge från Energi- och miljöcentrum (EMC) på plats tillsammans med Sandra Moberg från IVL Svenska Miljöinstitutet, som är en av aktörerna bakom Bruka Halland, som också varit med och tagit fram den unika potentialsturiden.
Initiativet till seminariet togs av den halländska riksdagsledamoten Christofer Bergenblock (C). I publiken fanns representanter från riksdagen men också från Boverket, byggsektorn och andra organisationer. Många makthavare fick höra medskicken från de halländska företagen.

− Ett medskick från de halländska bygg- och fastighetsaktörerna som vi passade på att förmedla är att underlätta för stora beställare att få med cirkulära mål i upphandlingar och projekt. En annan sak är att inte försvåra för de företag som går först i branschen, säger Emilie Widarsson och tillägger att på längre sikt hoppas många av aktörerna på lagstiftningsförändringar som underlättar omställningen.

− Återbruk behöver vara en naturlig del i framtidens byggsektor, för klimatet och våra gemensamma resurser.