"Det betyder en stor del för mitt liv" – språket blir en bro till framtiden

Awet Amanuel, ursprungligen från Eritrea i Afrika, arbetar sedan 2021 med storstäd på Hallands sjukhuset i Halmstad – ett arbete som kräver precision och kommunikation.

– Vi städar allt från taket till golvet, förklarar han. Att bli bättre på svenska språket betyder jättemycket för mig, det underlättar mycket i livet.

När ledningsgruppen för Städ och Vårdnära service (VNS) såg fördelarna och beslutade sig för att använda språkappen Lingio för att utveckla svenska språket hos medarbetare, var Awet en av de första att tacka ja. Appen, som kan anpassas till flera yrkeskategorier, men i detta fall speciellt anpassad för yrkessvenska inom lokalvård, har gjort skillnad.

– Jag har lärt mig mycket med appen. Till exempel hur man uttalar – det var väl mest intressant för mig. Den fungerar jättebra och överallt, på bussen eller på rast. I appen får man besvara frågor och om man svarar rätt, går man vidare. Om man svarar fel, måste man repetera igen och igen, förklarar Awet.

Språkombud som ser och stöttar

Att stärka språkförmågan hos medarbetare på Regionservice började för flera år sedan. 2021 startade en satsning med tydliga mål: att skapa en språkmedveten arbetsplats, öka kvalitet och säkerhet i leveransen, stärka digital kompetens och bygga gemenskap.

Hösten 2022 utbildades ett antal språkombud. Josefine Ban, som parallellt arbetar som lokalvårdare och fackligt engagerad, är en av dem.

– I korta drag är vi ett stöd för våra medarbetare när de behöver hjälp med att skriva eller läsa saker. Mest använder de oss av direkt stöd: "Jag behöver hjälp med att skriva ett mejl till min chef" eller "Jag har fått något från Migrationsverket, kan du hjälpa mig att läsa det?" Vi försöker vara hjärtliga och stöttande, berättar Josefine.

För Awet har språkombuden varit ett bra stöd:

– De är alltid här om man behöver hjälp eller om man har lite svårt att läsa eller att säga någonting. De säger "ta det här, man kan säga så här, man kan göra så här" – så de underlättar för oss mycket, förklarar Awet.

När Lingio introducerades våren 2025 var det alltså inte en fristående insats, utan nästa steg i en utveckling. Kombinationen av digital teknik och mänsklig närhet som språkombuden ger har visat sig framgångsrikt.

– Flera har klarat av sina första kurser, vilket är jätteroligt! säger Josefine glatt.

80 språk – en utmaning och en styrka

Behovet av språkstöd på Regionservice är omfattande. Pär Nilsson, tillförordnad områdeschef på Städ och vårdnära Service i Halland, berättar att verksamheten har medarbetare från många delar av världen.

– Vi är någonstans över 80 nationaliteter, alltså 80 olika språk bland personalgrupperna som vi har på Städ och vårdnära service i Region Halland. Vi är nog den mest mångkulturella verksamheten i regionen ska jag väl säga.

För Josefine är mångfalden både en glädje och en utmaning:

– Det är jätteroligt! Jag tycker det är roligt att höra alla språk, och för det mesta kommer vi allihop överens.

Men det finns också utmaningar för spåkombuden och för medarbetarna:

– Inom städ jobbar man mycket själv. Det gör att språkombudsarbetet kan vara lite utmanande, vi är inte alltid i samma hus och vi har inte samma typ av samtal mellan varandra som man kan ha i en vårdmiljö. Min strävan är att mina kollegor och arbetskamrater ska må bra på jobbet, att känna att man blir förstådd och att förstå saker är en stor del i det.

En kultur i förändring

Hon beskriver hur kulturen långsamt har förändrats under tiden språkombuden har funnits:

– Vi har haft en kultur där det har funnits en attityd som "De förstår ändå inte, varför ska jag prata med dem?" eller "Nu pratar de på sitt språk – pratar de skit om mig?" Det har funnits lite att man ser snett på varandra för att man inte förstår varandra. Det vill jag arbeta bort, och vi har kommit en bra bit på väg, vi har mycket mer sammanhållning nu, tycker jag.

Pär Nilsson ser samma utveckling:

– Jag tycker att mina medarbetare har blivit mer öppna. De vågar prata mer, både med sina kollegor och med oss. Vi vill skapa en språkfrämjande kultur på vår arbetsplats där vi vågar ta hjälp av varandra och där det får bli fel och man får förklara – en lärande arbetsplats.

– Jag känner också att det finns ett stort engagemang och vilja att lyfta språkförmågan inom hela Städ och VNS i länet, allt från oss i ledningen och ut bland medarbetare och språkombud. Och det är både kul och ger en styrka, fortsätter Pär Nilsson.

Under 2026 initieras ytterligare aktiviteter för att stärka språkutvecklingen på arbetsplatsen, just nu tas arbetsmaterial fram för hela verksamheten på Städ och VNS, där all personal kommer att bli involverade i arbetet.

Drivkraften bakom förändringen

När Josefine Ban reflekterar över vad som driver henne i arbetet som språkombud blir det tydligt att det handlar om något grundläggande mänskligt. Efter 13 år i regionen har hon sett både framsteg och motgångar. Men när hon blickar tillbaka på de år där kulturen långsamt förändrats är känslan stark:

– Det är jätteroligt att känna att man gör skillnad. Det är allas förtjänst att vi har det så pass bra som vi har det och att vi har en mer öppen språkkultur. Det här är inget quick fix utan en långsam förbättring, både kulturmässigt och språkmässigt och vi har kommit en bra bit på väg. Att vi sedan har fått ett bra språkverktyg, Lingio, som stöttar upp, är bara positivt.

Fler exempel på inkluderande arbetsplats

På Regionservice i Region Halland finns fler exempel på hur man aktivt arbetar med att vara en inkluderande arbetsgivare.

Sofie fick sitt första jobb vid 32 års ålder tack vare en praktikplats på Städ och vårdnära service i Varberg.