Kortare antibiotikabehandling – ett klokare val för framtiden

Lunginflammation, urinvägsinfektioner och blodförgiftning behandlas idag med kortare antibiotikakurer än för tio år sedan – utan att patienterna tar någon skada.

– Man brukar säga att man ska ge “kort och torrt”. Detta betyder att inte ge längre tids behandling än vad som krävs och att ge antibiotika i tablettform i stället för intravenöst så fort det går. Vi vet att långa behandlingstider och breda intravenösa antibiotika driver resistens mer, förklarar Sandra Samuelsson, infektionsläkare och ordförande i Strama Halland.

Det betyder inte att vi inte ska använda antibiotika – det är ett livräddande läkemedel i många tillfällen – men man ska inte använda det slentrianmässigt, förklarar hon.

Varför är antibiotikaresistens farligt?

När bakterier blir resistenta slutar antibiotika att fungera. I värsta fall finns inget antibiotika kvar att behandla med, trots att läkarna vet exakt vad patienten är sjuk av.
I vissa länder får patienter med resistenta bakterier redan idag inte samma vård som andra. Stamcellstransplantationer, organtransplantationer och vissa cancerbehandlingar kan nekas eftersom man inte kan behandla de infektioner som uppstår efteråt.

Alarmerande utveckling

Förra året nydiagnostiserades 612 hallänningar med resistenta bakterier, det innebär att nästan två hallänningar per dag får veta att de bär på eller är sjuka av en resistent bakterie. Siffran ökar för varje år.
Globalt sett är ungefär var sjätte bakterieodling resistent mot något antibiotika. I länder med hög resistens är det en av tre.

– Det här problemet med resistenta bakterier kommer att bli mer och mer. Det är vi tvungna att leva med, konstaterar Sandra Samuelsson.

Så här kan du hjälpa till

Som patient kan du bidra genom att:

• Ta antibiotika den tid som läkaren ordinerat
• Inte börja ta antibiotika som du råkar ha hemma
• Få antibiotika utskrivet av läkare, inte via nätet utan läkarkontakt
• Inte slänga överbliven antibiotika - lämna in den på apoteket

– Om man ska äta antibiotika så ska man äta den tiden som doktorn har ordinerat. Man ska inte sluta i förtid, inte äta längre tid än vad de säger och inte börja ta antibiotika själv som man har hemma, betonar Sandra Samuelsson.

Nationell satsning

Sverige har nyligen lanserat en tioårig strategi mot antimikrobiell resistens, och under 2026 väntas en konkret handlingsplan med mätbara mål. Stramas arbete i Halland är en viktig del i denna nationella satsning för att bevara antibiotikans effekt för framtiden.

*Strama Halland är den regionala grenen av en nationell organisation som i över 30 år arbetat för att antibiotika ska användas rätt – och bevara dess effekt för framtiden.