Visa din vilja i donationsregistret
Det allra viktigaste är att du gör din vilja känd! Anmäl dig i donationsregistret och berätta för dina närstående vad du vill ska hända med din kropp när du är död. Så kan de viktigaste budskapen för donationsveckan sammanfattas. Den pågår i hela Sverige mellan den 2 och 8 november.
En transplantation kan rädda livet på en svårt sjuk människa eller förbättra hennes livskvalitet på ett avgörande sätt. Varje organdonator kan rädda upp till åtta människors liv. Men organen räcker inte till alla som skulle behöva en transplantation. Kön till livräddande transplantationer är lång.
Fler anmälningar
– Vi ser att anmälningarna till donationsregistret ökar efter varje donationsvecka och det är jättebra. Men det spelar inte så stor roll HUR du gör din vilja känd. Det viktiga är ATT du gör det. Det kan framför allt underlätta för dina närstående om situationen skulle uppstå.
Det säger Astrid Schwurack som är donationsansvarig läkare på Hallands sjukhus Varberg. Hennes uppdrag är att, tillsammans med donationsansvariga sjuksköterskorna Birgitta Lindström-Gordh och Mirja Kaspersson, se till att alla rutiner finns på plats och att utbilda sjukhusets medarbetare i donationsfrågor.
– Det faktum att en kär närståendes död kan betyda liv för en annan människa kan vara väldigt betydelsefullt i sorgearbetet. Det kan ge någon sorts mening i det annars så meningslösa, säger Astrid.
Ålder inget hinder
Det är bara en mycket liten andel av alla de runt 90 000 som avlider i Sverige varje år som kan bli organdonatorer. Det handlar mer om var och hur döden inträffar än i vilken ålder eller fysisk form den avlidne är.
– Runt 300 dödsfall varje år sker på ett sånt sätt att en donation av ett eller flera organ är möjlig. Vävnader kan doneras i fler situationer. Men det händer att det inte kan bli någon donation eftersom den avlidne inte har gjort sin vilja känd. Det berättar intensivvårdssjuksköterskan Ellen Vänerlind som, tillsammans med kollegan Ann Hellberg, är donationsansvarig sjuksköterska på Hallands sjukhus Halmstad.
Man behöver inte ha en ung, frisk kropp för att kunna bli donator efter sin död. De senaste åren har donatorerna i Sverige varit mellan 0 och 90 år.
– Alla kan göra sin vilja känd. Sedan är det sjukvården som avgör om den avlidne är en lämplig donator. Det är också viktigt att veta att vi alltid prioriterar att rädda livet. Det är först när det inte längre går som en donation kan komma ifråga, säger Ann Hellberg.
Bara 2 av 10 har anmält sig
8 av 10 av alla i Sverige är positiva till organdonation, men bara 2 av 10 har tagit ställning genom att anmäla sig till Donationsregistret.
– Det handlar inte om att vi vill övertala alla till att säga ”ja”. Det är lika viktigt att anmäla sig till registret om man INTE vill donera organ efter sin död. Det är också viktigt att prata med sina närstående om hur man vill ha det. Vi ser att ett tydligt besked kan underlätta enormt för de närstående i en mycket svår situation, säger narkosläkare Martin Hansson, donationsansvarig läkare på Hallands sjukhus Halmstad.
Det är många olika organ kan doneras: Njure, lever, lunga, hjärta, bukspottskörtel och tunntarm. Vävnader som kan tas till vara är framför allt hornhinnor, hjärtklaffar, benvävnad och hud.
Anmäl dig även om du har kort
En viktig nyhet i årets Donationsvecka är att de donationskort som funnits sedan väldigt lång tid håller på att fasas ut. Det innebär att även den som har ett donationskort, men inte har anmält sig i donationsregistret, nu bör göra det.
– Det blir en mycket säkrare hantering. Ett donationskort kanske inte är med just när det behövs som bäst. Därför vill vi att alla ska vara anmälda i registret, även de som länge burit runt på ett donationskort.
Anmälan till donationsregistret görs via denna länk: https://www.socialstyrelsen.se/ansok-och-anmal/donationsregistret/
Du loggar in med bank-ID eller motsvarande och kryssar i några val.
Det tar en minut men kan alltså rädda upp till åtta människors liv.
Du kan när som helst ändra dina uppgifter i registret. Ditt senast gjorda ställningstagande gäller.
Föräldrar får anmäla sina barn till donationsregistret tills barnen fyllt 15 år. Barn som fyllt 15 år kan anmäla sig själva.
Kortfakta om donation
70-80 procent av befolkningen är positiva till donation.
Cirka 1,7 miljoner är anmälda till donationsregistret i Sverige.
I Sverige transplanteras drygt 800 organ och 1 300 vävnader per år.
Behovet är större än tillgången: I början av 2020 behövde 693 personer ny njure, 52 ny lever, 49 behövde en hjärttransplantation och 25 behövde ny lunga.
Donationsveckan anordnas sedan tio år för att sätta fokus på hur viktigt det är att så många som möjligt gör sin vilja känd via donationsregistret och inför sina närstående.
Så går en donation till
Sjukvården gör allt de kan för att rädda liv. Det är först när livet inte går att rädda och livsuppehållande behandling inte längre hjälper patienten som frågan om donation kan bli aktuell. Behörig hälso- och sjukvårdspersonal utreder patientens inställning till organ- och vävnadsdonation genom att söka i donationsregistret och prata med närstående.
Donationsoperation
Efter att patienten är dödförklarad kan en donationsoperation påbörjas. Operationen sker med största respekt för den avlidna. De donerade organen och vävnaderna tas tillvara vid en operation, som i stor utsträckning liknar en vanlig operation. Det som syns efteråt är det hopsydda operationssåret.
Begravning
Efter donationsoperationen görs den avlidna i ordning på vanligt sätt och de närstående får möjlighet att ta ett sista farväl. Ingreppet påverkar inte begravningen på något sätt.
Dödsfall utomlands
Om man är utomlands och avlider under sådana omständigheter att donation är möjlig gäller reglerna i det landet man befinner sig.
