Direkt till innehållet

Smarta hem ska få äldre att känna sig trygga och säkra

Hur kommer äldrevården att se ut den dag du behöver den? Högskolan i Halmstad har byggt en testlägenhet full av smart teknik. Där arbetar forskaren Wagner Ourique de Morais med att hitta vägar till en god och trygg vård i hemmet för äldre, svårt sjuka och funktionshindrade.

Blandad verklighet. I AR-glasögonen upplever Wagner en ’mixed reality’. Han ser samtidigt lägenheten, som den ser ut i verkligheten, och ett hologram av den där han kan utföra olika saker, som att tända och släcka lamporna.
Blandad verklighet. I AR-glasögonen upplever Wagner en ’mixed reality’. Han ser samtidigt lägenheten, som den ser ut i verkligheten, och ett hologram av den där han kan utföra olika saker, som att tända och släcka lamporna. Foto: Magnus Andersson

 

Knack, knack! Wagner Ourique de Morais öppnar dörren till tvårummaren på Hälsoteknikcentrum på Högskolan i Halmstad och bjuder in till husesyn. Ett vardagsrum med hörnsoffa och öppen planlösning mot köket, avdelat med en bokhylla. Badrum och sovrum, fönster mot gården. Ljust, luftigt, modernt.

Det är en fullt fungerande lägenhet och till synes alldeles vanlig.

– Men titta upp i taket! säger han och höjer blicken.

Längs taklisten sitter ett antal diskreta apparater, som registrerar vad som händer i rummet. När Wagner tar ett par steg in i sängkammaren och lyfter på madrassen blottas en slinga, som registrerar när någon lägger sig i sängen eller stiger upp. Den observerar även hur lugn eller orolig sömnen är. På sängbenen sitter klossar, som mäter vikten hos personen. En smartbed!

– Vi har över sextio sensorer i lägenheten för att kunna hålla koll på bland annat rörelser, vikt, sömn och andning hos den som bor här, berättar Wagner.

VANORNA KARTLÄGGS

Med hjälp av informationen kan man ta fram en profil för hur den boende i lägenheten lever. Om något inte är som det brukar kan hemtjänsten ta en extra runda till lägenheten. Dessutom hjälper kartläggningen dem att planera bättre och anpassa sina insatser efter individen. När vaknar just den här personen på morgonen? När blir han eller hon lite småsugen och tar en tur till kylskåpet?

Förändrade vanor, som att någon tar en tupplur ofta eller börjar gå upp flera gånger på natten för att kissa, kan bero på ett förändrat hälsoläge eller läkemedelsbiverkningar. Uppgifterna kommer till nytta när läkaren ska välja behandlingsalternativ. Detsamma gäller möjligheten att mäta patientens syresättning, hjärtrytm och andning därhemma.

– Objektiva data ger en säkrare vård än om doktorn enbart ska gå på vad patienten berättar vid besöket.

Men borde inte sjuka människor ha vårdpersonal omkring sig istället för teknik?

– Vi ser demografiska förändringar med en allt äldre befolkning framöver. Med det stiger behovet av vård och omsorg. Samtidigt har vi brist på vårdpersonal. Det är i det gapet som teknologin har en viktig roll att spela, säger Wagner.

Han poängterar att den smarta tekniken ger möjligheter att effektivisera vården och låta människor bo kvar i sina hem längre samtidigt som både de sjuka och vårdpersonalen får bättre koll på hälsoläget. Tekniken kan på så vis främja ett gott liv. De resurser som frigörs kan användas till att hinna med fler vårdtagare – eller till att ge den boende mer social kontakt.

Hur syresätter patienten sig? När han eller hon kommer till läkaren finns redan mycket data att gå på, insamlad med hjälp av olika mät-instrument i hemmet.

 

KÄNSLIG INFORMATION

Det Hälsoteknikcentrums forskare och samarbetspartners (se faktaruta) främst ägnar sig åt i lägenheten är dock inte de diskussionerna. Här finslipas tekniken. Den måste bli pålitlig och effektiv. Till exempel skulle det inte fungera med så många apparater i en vanlig lägenhet. De kostar för mycket att installera och sköta.

– Teknisk expertis är dyr. Vi jobbar på en lösning med mindre utrustning, säger Wagner.

Samtidigt finns förstås de etiska aspekterna av en omfattande övervakning av människor.

– Det är känslig information som samlas in som ska stanna i datorn i hemmet. För att bevara den boendes integritet skickas bara kortfattade meddelanden ut till vårdpersonalen, som ”NN mår bra” eller ”NN behöver hjälp”.

 

VÄRMEKAMEROR OCH HOLOGRAM

Synen på vad som är integritetskränkande ändrar sig med tiden. Till exempel var kameraövervakning kontroversiellt för tio år sedan. I dag använder många kommuner kameror för nattövervakning. I testlägenheten har man valt värmekameror, som har fördelen att kunna se i mörker samtidigt som de inte ger en alltför tydlig bild av den som filmas.

Vid tre tillfällen har besökare på högskolan provbott i lägenheten någon vecka för att testa systemen. En del av tekniken har också prövats utanför högskolan. Till exempel har sju smartbeds testats på ett äldreboende i Helsingborg.

Till det kommer andra utvecklingsprojekt. Till exempel har Wagners studenter utvecklat en funktion med vars hjälp även en rörelsehindrad människa kan ”gå runt” i lägenheten med hjälp av AR-glasögon och släcka lampor eller sätta på spisen. I AR-glasögonen ser man den verkliga världen och ett hologram samtidigt. De är ett tydligt exempel på hur ny teknik kan användas till att öka människors självständighet.

– I Halland pratar man mycket om miljöer och system i samhället som även passar äldre människor. Det behövs bostäder där man kan bo kvar med allt mer stöd efter hand som behoven förändras – intelligenta, åldersvänliga hem. De flesta av oss kommer ju att behöva dem! säger Wagner.

Text: Karin Hylander 

 

Fakta På Hälsoteknikcentrum Halland arbetar Region Halland och de halländska kommunerna tillsammans med Högskolan i Halmstad och näringslivet för att skapa teknik för framtidens hälso- och sjukvård. Hit kan entreprenörer och företag vända sig för att få hjälp att utveckla innovationer inom hälsoteknikområdet.

Inom den halländska vården är intresset för att kombinera artificiell intelligens, AI, med vårdpersonalens kunskap och erfarenhet stort. I det pågående EU-projektet Testmiljö Halland testas hur man kan utveckla vården genom AI, framför allt genom att bygga smarta hem.

Den smarta sängen har många funktioner. Bland annat kan den mäta vikt och registrera rörelser och andning. Smartbedden utvecklas efterhand och har nu lärt sig att skilja på en mänsklig kropp och exempelvis en tung väska, som läggs på den.

Rörelsedetektorer är billig teknik men en god hjälp i det smarta hemmet för äldre, som behöver tillsyn och stöd i vardagen. I Hälsoteknikcentrums testlägenhet prövas pålitligheten och hållbarheten.

 

 

 

Senast ändrad: