”Om man alltid pratar om Bup blir det också Bup som pekas ut som lösningen”
Stefan Lemon är verksamhetschef för Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Halland där mottagningarna för Ungas psykiska hälsa ingår. Han hoppas på en utveckling där merparten av de barn och unga som söker vård för sitt psykiska mående i framtiden ska få hjälp av Ungas psykiska hälsa i stället för specialistnivån Bup.
− Om för många får en diagnos, och vi ser sådant som tidigare ansågs normalt som sjukligt, så skapar det undanträngningseffekter för de som är väldigt sjuka och verkligen behöver vård, säger han.
Stefan Lemon, verksamhetschef Bup Psykiatrin Halland
Varför valde man att i Halland starta mottagningarna Ungas psykiska hälsa (UPH)?
– Efter en lång tid av kartläggning och omvärldsspaning kom man fram till att starta Ungas psykiska hälsa är bästa möjligheten att kunna erbjuda lika vård till barn och unga i Halland. Vi vet att vården då är jämlikt fördelad över Halland och att den håller god kvalitet.
Vad har det inneburit för barn och unga i Halland att mottagningarna för Ungas psykiska hälsa finns?
– Det har inneburit att ännu fler får vård av hög kvalitet. I förlängningen tänker vi att det ska leda till att färre får stora bekymmer och behöver vård på specialistnivå, alltså Bup. Bup har haft monopol på den här verksamheten, så det kan vara svårt för oss att nå ut med att det nu finns en etablerad primärvård där man får kvalitetsvård även inom detta område.
Hur ser ni att Ungas psykiska hälsa kommer utvecklas över tid?
– I Halland är visionen att UPH ska finnas i varje kommun. Långsiktigt, i Halland precis som i hela landet, siktar vi på att fler ska få hjälp på tidig nivå och att UPH ska vara större än Bup. Helt enkelt så som det ser ut inom övrig sjukvård där majoriteten får vård på en vårdcentral och inte inom specialistvården.
Stigma kring psykiatriska diagnoser har minskat betydligt och det är positivt. Däremot kanske pendeln har slagit över och hela samhället har blivit diagnosfixerat.
Stefan Lemon
Verksamhetschef Bup Psykiatrin Halland
Vad kan du och verksamheten göra för att underlätta att rätt patient får hjälpt på rätt vårdnivå?
– I Halland är vi väldigt trygga med den triagering som sker genom En väg in - kontaktcenter. Om någon hamnar på fel vårdnivå är det vårt ansvar att rätta till det, vilket vi också gör. Det ansvaret ska aldrig hamna på föräldrar eller barnen och ungdomarna.
SKR menar i sin rapport att samhället måste minska fokus på Bup, hur kan man göra det?
– Den frågan måste vi jobba med från flera fronter ihop med mödravård, BVC, skola, elevhälsa och samhället i stort. Bup och UPH kan bara lösa det som kommer till oss. Men det höga inflödet behöver lösas någon annanstans, till exempel skola och elevhälsa där så gott som alla barn och unga befinner sig stor del av sin tid. Det behövs politisk styrning och riktning i detta. Om man alltid pratar om Bup blir det också Bup som pekas ut som lösningen.
I SKR:s rapport är ett citat från en person som intervjuas ”Förr tröstade vi föräldrar vars barn fick en diagnos. I dag tröstar vi föräldrar vars barn inte får en diagnos”. Är det en bild som stämmer även för Halland? Varför tror du att det i så fall är så?
– Stigma kring psykiatriska diagnoser har minskat betydligt och det är positivt. Däremot kanske pendeln har slagit över och hela samhället har blivit diagnosfixerat. En diagnos förväntas idag förklara allt som händer runt ett barn och ge alla svar. ”Det är för att jag har adhd” och så vidare. Om det fortsätter kan det leda till ett försvagat samhälle. Om för många får en diagnos, och vi ser sådant som tidigare ansågs normalt som sjukligt, så skapar det undanträngningseffekter för de som är väldigt sjuka och verkligen behöver vård.
