"Vi måste öka tilltron till att man verkligen kommit till rätt vårdnivån"

Hur har de första fyra åren varit för Ungas psykiska hälsa?

– Vi började bygga upp verksamheten för att erbjuda jämlik och lättillgänglig vård till barn och unga med lindriga till måttliga psykiska besvär. Målet har varit att ge vård av hög kvalitet och på lika villkor, oavsett var man bor i Halland. Från början var det svårt att uppskatta hur många som skulle behöva vår hjälp eftersom det inte funnits något liknande tidigare. Vi har sett en årlig ökning av sökande på cirka 20-30 procent, och nu finns tre mottagningar i Halmstad, Varberg och Kungsbacka som täcker hela länet.

Hur skulle du beskriva ert uppdrag?

– Ungas psykiska hälsa erbjuder förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och deras familjer. Vårt uppdrag är att ge stöd och normalisera vanliga reaktioner hos barn och unga men också att erbjuda riktade vårdinsatser vid lindriga till måttliga psykiatriska symptom. Vi har låg tröskel in till oss och det ska vara lätt att få hjälp i ett tidigt skede.

Vilka patienter möter ni?

– Vi möter barn och ungdomar i åldrarna 6-18 år. Flest sökande är mellan 10 -14 år och majoriteten är flickor. De vi träffar har problem med bland annat oro och ångest, nedstämdhet, sömn, självskada och starka känslor.

Vilken typ av behandling erbjuder ni?

– Vi erbjuder samtalsbehandling för till exempel olika ångesttillstånd, depression, subklinisk ätstörning men också stress och krisreaktioner. Vi ger psykosociala insatser med fokus på rutiner för mat, sömn och motion. Ett annat stort inslag i vår verksamhet är våra uppskattade grupper som riktar sig till föräldrar med känslostarka eller oroliga barn.

Hur upplever du samhällets fokus på Bup som den primära vårdnivån för psykisk ohälsa?

– Bup är ett starkt varumärke och många vet vad det är. Vår verksamhet är mindre känd, och ofta hänvisar skola och socialtjänst fortfarande till Bup. Det kan göra att föräldrar blir besvikna när deras barn "bara" får hjälp av oss. Vi måste arbeta för att öka tilltron till att man verkligen har kommit till rätt vårdnivå, en nivå som passar barnets aktuella behov. Om vi ser att någon behöver mer specialiserad hjälp remitterar vi vidare. Vi har ett gott samarbete mellan Bup och Ungas psykiska hälsa vilket medför att vi inte har några ”glapp” i vårdkedjan. För att säkerställa att barnen kommer till rätt instans bokas alla in via En väg in - kontaktcenter, där intervjuas föräldrar av utbildade sjuksköterskor för att bedöma behovet av hjälp.

Hur ser gränsdragning och samarbete ut mellan Ungas psykiska hälsa och Bup?

– Vi som arbetar inom Ungas psykiska hälsa har lång erfarenhet av att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa, genomföra barnpsykiatriska bedömningar och ge evidensbaserade behandlingsinsatser. Likt Bup har vi också en samverkan med skola, socialtjänst och andra aktörer inom sjukvården för att få till bästa möjliga vård. I de fall där vi ser behov av mer specialiserad vård så har vi ett gott och nära samarbete med Bup för vårdplanering och fortsatta insatser.

Hur ska ni öka tilltron till er vård?

– Vi behöver öka kännedomen och därmed tilltron till de vårdinsatser vi erbjuder, både bland de som söker hjälp och bland våra samarbetspartners. På nationell nivå diskuteras behovet av att vår vårdnivå växer, så att specialistvården kan fokusera på svårare och mer komplexa psykiatriska tillstånd.

Är de barn och unga ni möter en ny patientgrupp?

– Många av de barn och unga vi möter har tidigare inte fått hjälp alls eller fått hjälp från exempelvis vårdcentraler, skolhälsovård, ungdomsmottagning eller Bup. Innan vår verksamhet fanns var det ofta svårt att få rätt hjälp, och många hamnade också mellan stolarna. Nu finns en tydligare struktur kring vart man vänder sig och vem som ansvarar för vad.