Webbplatser

Webbplatser ikon

Vägen genom rättspsykiatrin

Under 2022 dömdes 350 personer i Sverige till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Hur går det till när ett sådant beslut tas? Och hur ser behandlingen i Region Halland ut för att hjälpa patienter att komma ut till ett fungerande liv i samhället?

Publicerad: 2024-02-28 (uppdaterad 2024-03-20)

Enligt svensk lag ska en person inte dömas till fängelse om brottet begåtts under inverkan av en allvarlig psykisk störning som innebär att personen har tappat kontakten med verkligheten. I stället döms personen till rättspsykiatrisk vård.

Juan Carlos Zamorano Bravo är avdelningschef för den rättspsykiatriska vården i Region Halland som är lokaliserad vid Varbergs sjukhus. Här finns 18 platser i så kallad slutenvård som är uppdelade på två låsta avdelningar. Avdelning 21 har plats för tolv patienter och avdelning 20 är en utslussningsavdelning med sex platser.

– Innan patienter kommer till oss har de genomgått en rättspsykiatrisk undersökning av Rättsmedicinalverket i Göteborg. Där har de vistats i ett par veckor och fått träffa läkare, psykologer och sjuksköterskor som gjort en bedömning och tingsrätten har sedan dömt till rättspsykiatrisk vård.

Syftet att förhindra återfall

Domstolen kan döma till sluten rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskrivningsprövning. Särskild utskrivningsprövning innebär bland annat att vården inte kan avslutas utan att förvaltningsrätten beslutar om detta.

Syftet med vården är att förhindra återfall genom att patienten får hjälp med sin psykiska sjukdom. Ofta har patienten flera sjukdomar och lider av samsjuklighet, säger Juan Carlos Zamorano Bravo. Patienter med psykossjukdom tillsammans med missbruk är vanligast, ibland också med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Patienterna kan ha begått alla olika typer av brott som har fängelse i straffskalan.

– På sikt är målet att patienten ska kunna komma ut i samhället, men tiden inom rättspsykiatrin är inte tidsbestämd som ett fängelsestraff är. Allt beror på hur patienten tillfrisknar och klarar av vardagen. Läkare och omvårdnadspersonal gör kontinuerliga bedömningar och förvaltningsrätten fattar det slutgiltiga beslutet om personen ska avsluta sin vård eller inte.

Behandlingen på avdelningen

När patienten kommer till den låsta avdelningen får personen ett eget rum, säger Juan Carlos Zamorano Bravo. Alla patienter ingår i en vårdprocess som startar med att lära känna personen och ge stöd i det första akuta skedet.

– Det kan handla om läkemedelsbehandling, samtalsbehandling och vi utreder patientens förmågor, allt från hygien, sömn till arbetsförmåga. Första månaden ser vi också till att etablera kontakt med patientens anhöriga. Studier visar att stöd från anhöriga ger bättre möjligheter till rehabilitering.

Nästa fas i vården är att delta i kurser och lära sig om sin sjukdom och att hantera den, liksom att hantera känslor.

– Vi arbetar med patientens motivation att ta emot vård och få förståelse för sjukdomen och brottet man har begått.

Individuell plan för varje patient

Här finns också utbildning i att leva självständigt i vardagen och att sköta sin ekonomi. Patienterna deltar också i sysselsättning med personalen och på sikt är målet att ha en sysselsättning utanför avdelningen.

En vanlig dag är det frukost klockan 07.30. Personalen kan ge stöd i att komma i gång. Ett gemensamt morgonmöte följer kring vad som händer under dagen. Varje patient har sedan en individuell plan som kan bestå av sysselsättning, kurser, träning, läkarbesök, samtalsstöd och att träffa familjen.

Hur arbetar ni med ovetskapen kring hur länge patienten ska vara frihetsberövad?

– När en patient frågar: ”när får jag komma ut?” påminner vi om varför personen är på avdelningen, säger Juan Carlos Zamorano Bravo. Ibland gör vi en tidslinje för att visualisera personens historia: ”Vad är det som har gjort att du har fått en psykisk sjukdom och hur hänger det ihop med brottet du begått?” Vi väcker hopp genom att förklara att målet är komma ut i samhället. Men hur och när handlar om när vi och domstolen bedömer att patienten kan hantera sitt liv och inte återfalla i brott.

Lägre återfallsfrekvens än hos fängelsedömda

När patienten visar förbättringar och sköter sin sjukdom, flyttas patienten till en utslussningsavdelning. Sista steget är öppen rättspsykiatrisk vård där personen bor i egen bostad eller på ett gruppboende.

En studie av de som skrevs ut från rättspsykiatrisk vård i Sverige under 2016 visar att 21 procent blev dömda för ett nytt brott inom tre år. Motsvarande siffra för de som frigavs efter ett fängelsestraff var 63 procent, enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet 2023.

Juan Carlos Zamorano Bravo förklarar att en genomsnittlig patient i Halland vårdas under 44 månader.

– Vi hinner etablera en bra allians och grund för att kunna arbeta med patienten. När personen slussas ut i samhället gör vi täta bedömningar att vårdprocessen följs och kring avhållsamhet från droger. På så vis kan vi minimera risken för återfall och patienten kan fungera i samhället.