Bup Halland kortade köerna –
genom adhd-mottagningen

Köerna ringlar långa till Bup-mottagningarna runt om i Sverige, men på Bup Halland har man hittat ett sätt att korta dem.

2017 startade man adhd-mottagningen och sedan dess har fler familjer kunnat få hjälp snabbare.

– Vi behövde göra något för att möta floden av patienter så att de riktigt dåliga patienterna fick vård, personalen inte gick under och de enklare patienterna ändå fick vad de behövde, säger Håkan Jarbin, överläkare på Bup i Halmstad och initiativtagare till adhd-mottagningen.

Anledningen till de allt längre köerna är att antalet barn med adhd-diagnos ökat markant de senaste 15 åren, något som ställt Bup inför tuffa utmaningar att hantera den stora mängden patienter som söker vård.

– Det är en extremt stor skillnad under min tid inom psykiatrin. När jag började fick människor bäras in för ingen ville ha med psykiatrin att göra, det var skamligt och fult. Nu hänger de på låset och blir upprörda om de inte får en diagnos. Stigmatiseringen har försvunnit när det kommer till autism och adhd, säger Håkan Jarbin och utvecklar:

– Dessutom är den moderna skolan väldigt svår om man inte är så bra på att hantera stök och störningar och har svårt att ta eget ansvar för sin inlärning. Så är även det moderna livet där allt rullar på dygnet runt och alternativen är oändliga. Har man ingen egen styrförmåga så blir livet väldigt svårt.

Kostnaden 60 procent mindre

Efter att mottagningen behandlat de 100 första patienterna gjordes en utvärdering i form av en vetenskaplig artikel och i den kunde man konstatera att tids- och kapacitetvinsterna var stora. Bland annat kapades kostnaderna med 60 procent samtidigt som det inte var någon skillnad på hur det gick för patienterna.

– Dessutom visade det sig att familjerna mådde bättre efter ett år, säger Håkan Jarbin.

I dag är köerna kortare, fler får hjälp tidigare och antalet föräldrar som går föräldrautbildningen har ökat från 45 procent till 75 procent.

– Det familjen uppskattar är att de får hjälp direkt och att de får gå föräldrautbildningen. Då känner de att de har koll på läget, de är mindre famlande och vet vad de ska göra. Ovissheten är ofta värre än att ha en diagnos, säger Håkan Jarbin.

Men det har även riktats kritik mot adhd-mottagningen.

– Den vanligaste kritiken är att man tycker att vi borde göra mer omfattande utredningar och att man tycker att det går för fort. Men då brukar jag säga: ”visa mig ett bättre alternativ”. Vi gör det här tillräckligt ordentligt, och i stort sett är patienterna och föräldrarna otroligt nöjda.

Kritiska röster har även höjts mot att Halland, näst efter Gotland, är den region som skriver ut mest adhd-läkemedel. Anledningen menar Håkan Jarbin är för att man har en fungerande verksamhet i Halland och att man därmed kan hjälpa fler barn.

– En del tror att det beror på skillnader i synen på vården, men där man är dåligt bemannade och inte har en fungerande verksamhet är det färre som får hjälp, säger Håkan Jarbin och fortsätter:

– Många ger sig på oss för att vi har hög förskrivning, men vi jobbar hårt, har hög bemanning och barnen får vård. Det går bra för Halland och det ska vi vara stolta över.

För att få komma till adhd-mottagningen i Halmstad ska man vara mellan sex och tolv år och ha “okomplicerad adhd”, det vill säga inga andra behandlingskrävande sjukdomar såsom autism eller depression. Dessutom ska man ha en välfungerande vardag med skolgång. Det är ungefär hälften av alla adhd-patienter som passar in på den beskrivningen, de med mer komplicerad adhd får hjälp på Bup-mottagningarna.

Första kontakten går via En väg in-kontaktcenter

Första kontakten tas genom En väg in-kontaktcenter, dit föräldrar kan ringa när deras barn inte mår bra psykiskt. De intervjuar vårdnadshavare och vid misstanke om adhd hänvisas man vidare till mottagningen. I samband med det får även barnets skola ett antal frågor att besvara.

Väl på mottagningen får barnet och dess vårdnadshavare under en halvdag träffa personal som ställer frågor, observerar och lyssnar. Diagnos ställs av Håkan Jarbin eller en annan specialistläkare. Dessutom görs det klart med recept för de som behöver medicin och så görs nödvändiga intyg i ordning.

Allt är klart när patienten och vårdnadshavare går därifrån.

– I stället för att de skulle ha tre-fyra besök på en mottagning, en timme åt gången, så gör vi allt på en gång. Det chockerar en del människor, de tror inte att det kan gå så snabbt, säger Håkan Jarbin.

De som får medicin utskrivet får komma på återbesök efter fyra veckor. De som inte behöver medicin får i stället ett telefonsamtal efter ett halvår där man stämmer av hur det går.

– Patienterna är här i ett år i snitt. De har tätare kontakt i början för att följa upp hur det går med medicinen, sen när det börjar fungera så kopplar man över dem till Bup-mottagningen där man bor, säger Annica Wallerstedt.