Denna artikel är äldre än 6 månader och är kanske inte längre aktuell.

En psykiatrisjuksköterska i varje ambulans – tack vare digital teknik

Självmordstankar, självskadebeteende eller psykoser. Att folk mår så dåligt att de eller en anhörig ringer efter ambulans är inte ovanligt.

Nu kan dessa patienter få ett bedömningssamtal med psykiatrin redan i hemmet.

– Det är inte alltid gynnsamt för en person att komma in till akuten. I stället kan det bli bättre om personen faktiskt får stanna hemma eller får hjälp hos annan vårdinstans som vuxenpsykiatrin eller vårdcentralen, säger Sara Knutsson, sjuksköterska psykiatriska akutmottagningen (Pam).

Publicerad: 2024-11-06 (uppdaterad 2025-05-14)
En kvinna med hörlurar sitter framför datorn och har ett samtal

Sara Knutsson, sjuksköterska på Piva/Pam, visar hur det går till när hon håller i en digital triagering. Bild: Johanna Josephsson

Genom ett samarbete mellan Pam och ambulansen i Halland kan patienten via ett videosamtal (så kallad digital triagering, se faktaruta) få prata med en sjuksköterska på psykiatriakuten på plats hemma.

– Tanken är att digital triagering ska användas i de fall där det är svårbedömt; ska ambulansen ta med sig patienten till akutmottagningen eller inte? Jag ser det som väldigt positivt för alla inblandade, speciellt för patienten, säger Sara Knutsson, sjuksköterska på Pam.

Hon får medhåll från Mary-Anne Jakobsson, samordnare för brukarinflytande på Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) i Halland, som ser många fördelar med det nya arbetssättet.

– Genom att ambulanspersonalen kan få direkt stöd från psykiatrin kan patienten känna sig tryggare och mötas med större förståelse. Risken för onödiga väntetider minskar och det blir enklare att säkerställa att patienten hamnar på rätt vårdnivå direkt – exempelvis att undvika onödiga besök på akuten om en annan vårdinsats är bättre lämpad, säger hon.

En man i ambulanskläder och en kvinna i sjuksköterskekläder står bredvid varandra

Anders Eriksson, ambulanssjuksköterska, och Sara Knutsson, sjuksköterska på Piva/Pam. Bild: Johanna Josephsson

Så funkar digital triagering

  • Digital triagering infördes i Region Halland våren 2024 och innebär att ambulanspersonal och sjuksköterska vid den psykiatriska akutmottagningen (Pam) upprättar ett Teams-samtal där patienten deltar. Samtalet är primärt mellan Pam-sjuksköterskan och patienten, där ambulanspersonal stöttar och är behjälplig.
  • Utifrån genomförd digital triagering gör Pam-sjuksköterskan, med stöd av ambulanssjuksköterskan, bedömningen om patienten ska komma in till akutmottagningen för ett läkarsamtal eller om patienten ska hänvisas till annan vårdnivå/hemmet.
  • Patienten måste vara över 18 år och ge sitt samtycke för att det ska bli aktuellt med digital triagering.

Målet med projektet är flera men med tydligt fokus på nära vård – att patienterna ska få en snabbare och bättre vård.

– Det är utifrån patientens behov och det den behöver; är det bara ett samtal eller är det något mer? Det ökar psykiatrins tillgänglighet att man kan ta ett triageringssamtal redan i hemmet. Vi behöver inte åka flera mil för att lösa en situation utan ett samtal kan hjälpa hur bra som helst, säger Anders Eriksson, ambulanssjuksköterska i Kungsbacka, och fortsätter:

– Det som vi kan stödja med från ambulansens sida är vår professionella roll som sjuksköterska i det första steget, men vi är inte experter på samtal med psykiatripatienter såsom en sjuksköterska inom psykiatrin är. Det känns bättre både för mig som sjuksköterska ute i den rollen och för patienten att det finns möjlighet till de här samtalen.

Samtidigt finns det fler fördelar. Att ambulansen inte måste köra till akutmottagningen i fall där det inte behövs gör dem tillgänglig för andra patienter. Dessutom har personalen på akutmottagningen större möjlighet att hjälpa dem som är i behov av akut vård om patienter som inte behöver komma in i stället kan stanna hemma.

Gör bedömningen tillsammans

Bedömningen om patienten är i behov av akutvård eller inte görs tillsammans av ambulanssjuksköterskan och sjuksköterskan på Pam. Om det uppstår osäkerhet vid bedömning kan sjuksköterskan vid Pam även rådfråga en läkare.

– Det är väldigt värdefullt att vi kan göra sambedömningar. Ambulanspersonalen träffar patienten i hemmet och ser deras livssituation där de befinner sig och vi kanske har information som kan hjälpa till när bedömningen görs så det blir det bästa för patienten. Vi samarbetar för patientens bästa, säger Sara Knutsson.

En kvinna och en man befinner sig i en ambulans

Anders Eriksson, ambulanssjuksköterska, i ambulansen under en digital triagering. Patienten på bilden spelas av en kollega till Anders. Bild: Erik Wallmark

Mary-Anne Jakobsson från NSPH ser dock några risker med att göra bedömningar digitalt, bland annat att tekniska problem kan skapa fördröjningar och frustration.

– Dessutom kan digitala lösningar för vissa patienter upplevas som främmande eller skrämmande. Särskilt patienter med paranoid problematik kan ha svårt att lita på digitala system och vägra delta, säger hon.

För ambulanspersonalen handlar det därför om att, precis som vanligt, skapa kontakt och bygga förtroende med patienten.

– För vår del handlar det om att presentera det här möjligheten för patient på ett bra sätt och fråga om det låter okej. Hittills har det känts jättebra att kunna erbjuda det, säger Anders Eriksson.