Metoden som ska bryta självstigma: ”Sjukdomen identifierar inte dig”

Många personer med psykossjukdom upplever stort självstigma på grund av de fördomar som finns.

– Ofta tror våra patienter att andras fördomar om deras sjukdom är sanna, vilket gör att de mår ännu sämre, berättar Ida Hedén.

Det kan få stora konsekvenser för deras liv. De kan känna skam, få sämre självförtroende, känna en rädsla inför att söka arbete och undvika att vistas i sociala sammanhang.

– Självstigma kan till exempel göra att man väljer att inte prata om det man varit med om, vilket i förlängningen gör att man blir väldigt ensam om upplevelsen. Men det kan också göra att man upplever att man inte är lika mycket värd och att man inte kan lika mycket. Det kan leda till att man inte vågar prova saker som man hade velat, säger Charlotte McClure, hälso- och sjukvårdskurator på VPM i Kungsbacka.

NECT-metoden ska minska självstigma

Men det finns hjälp att få.

Inom psykiatrin i Halland jobbar man med något som heter NECT-metoden, Narrative enhancement and cognitive therapy. Det är en gruppbehandling som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och som handlar om att minska självstigma.

– Det handlar om att utveckla sin personliga historia och att få sätta ord på vad man har varit med om. Det är ett utrymme att reflektera över självstigma. Hur påverkar det min och andras syn på mig? Och hur ska jag bemöta det? säger Charlotte McClure.

Tillsammans med andra med liknande erfarenheter får deltagarna, med stöttning av två samtalsledare, dela med sig av sin historia och lära av varandra.

– Patienterna blir både stärkta av att få prata inför andra och av att få höra andras berättelser. Man ser att man inte är ensam utan att det är många som har precis samma tankar och upplever samma osäkerhet, säger Ida Hedén.

Förhoppningen efter behandlingen är att patienterna ska känna sig tryggare i sig själva.

– I början av sjukdomen är det mycket fokus på det sjuka och handlar mycket om omhändertagande. Men genom NECT får de själva sätta ord på vad de varit med om, vem de är och hur de vill prata om sin sjukdom. Det är väldigt viktigt att få ta kontroll över sin historia, säger Charlotte McClure.

NECT är en del i det arbete som psykosteamet på VPM i Kungsbacka gör, en annan är gruppbehandlingen IPT-k. Något som ofta följer med psykossjukdomar är att man får nedsatta kognitiva förmågor, men genom IPT-k får patienterna möjlighet att arbete upp dessa förmågor igen.

– Det handlar främst om att man har svårt för att komma ihåg saker, problemlösning och att organisera saker, säger Ida Hedén.

Hjälps åt att hitta lösningar

Under träffarna får patienterna bland annat göra rollspel och öva på situationer som kan uppstå i vardagen. Tillsammans hjälps de åt att hitta strategier och lösningar på problemen.

– Den kan vara att man ska köpa en bussbiljett på Pressbyrån; vad säger man då? Man spelar upp den situationen och så får deltagarna göra rollspel med varandra. En svårare situation kan vara att man ska ringa på hos grannen som spelar hög musik, något som kan vara jobbigt för vem som helst, berättar Ida Hedén.

Vad är det bästa med den här behandlingen?

– Jag tycker det är att deltagarna får bättre självförtroende, att de känner sig stärkta och att man ser att de vågar mer i slutet av behandlingen. Det kan ge pepp att våga vara med i någon aktivitet till exempel.

Dessutom hittar många vänner för livet.

– Några av de första grupperna, som startade för fem-sex år sedan, träffas fortfarande och äter middag tillsammans eller fikar några gånger i månaden, berättar Ida Hedén.