När en förälder får demens – så stöttar Minnesmottagningen barnen

De flesta av oss förknippar nog demenssjukdom med ålderdom, men faktum är att även yngre personer drabbas.

– En demenssjukdom i tidig ålder påverkar så många olika områden för en familj, säger Åsa Wimert.

När du drabbas av en demenssjukdom mitt i livet kanske du inte kan fortsätta jobba. Du blir sjukskriven eller får gå i tidig pension, samtidigt kan anhöriga tvingas gå ner i tjänst för att bli anhörigvårdare.

– Allt detta påverkar ekonomin och kan leda till att familjen blir ekonomiskt utsatt, säger Åsa Wimert.

Extra tufft för ett barn eller ung vuxen

När någon blir sjuk påverkar det hela familjen, men det är extra tufft för ett barn eller ung vuxen. Den som drabbas av demenssjukdom kanske inte har möjlighet att hämta och lämna, hjälpa till med läxor och så vidare.

– Som barn är man beroende av sina föräldrar. Att en förälder förändras och börjar få svårt att klara av vissa saker i vardagen blir en otrygghet, säger Sofia Hindbeck Klockar, arbetsterapeut på Minnesmottagningen.

– Det kan kännas som att man förlorar båda sina föräldrar. Den som är sjuk men också den andra som måste finnas där och stötta den sjuka, säger Åsa Wimert.

Det är vanligt att barn tar större ansvar för familjen och ställer upp och hjälper den sjuke föräldern. Då är det viktigt att barnen avlastas ansvaret och att de får möjlighet att bara vara barn.

– Att ta hand om en sjuk förälder är ett stort ansvar att ta på sig, ett ansvar ett barn inte ska ha, säger Sofia Hindbeck Klockar.

Hos Psykiatrin Halland jobbar man aktivt med barnperspektivet. Bland annat finns det barnombud på alla avdelningar och mottagningar vars uppgift är att arbeta för att barns behov som närstående uppmärksammas.

Hos Minnesmottagningen erbjuder man alltid samtal för barn och unga vuxna. När det kommer till samtal med barn som är under 18 år krävs samtycke från båda föräldrarna.

– Barnet eller den unga vuxna får information om vad sjukdomen innebär. Och så förtydligar vi att det inte är barnets fel, det är inget de har sagt eller gjort som gör att föräldern är sjuk. Det är viktigt att man får information och att man får veta att man inte är ensam, att det finns stöd att få, säger Åsa Wimert.

– Det viktigaste är att barnen och de unga vuxna blir erbjudna stöd så att de inte känner sig bortglömda. Och att man hittar en form för samtal där de känner sig trygga, säger Sofia Hindbeck Klockar.

Går igenom familjebilden

Mycket av Sofias och Åsas jobb när det kommer till unga anhöriga handlar om att hitta vilka utmaningar som finns i en familj.

– Vi går igenom familjebilden. Hur ser det ut för er? Hur fungerar vardagen? Vad behöver den som är sjuk stöd med? Vad behöver de anhöriga för stöd? Utifrån de samtalet får man en bild om hur situationen ser ut och kan sedan informera om vilket stöd som finns att få, förklarar Åsa Wimert.

För den sjuke kan det till exempel handla om att anpassa arbetet och olika arbetsrelaterade åtgärder, hemtjänst eller hjälpmedel som kan underlätta livet hemma. Vissa av de halländska kommunerna erbjuder även dagverksamhet för unga som drabbats av demenssjukdom.

För de anhöriga handlar det mer om att få möjlighet att prata om sin situation eller delta i anhöriggrupper. För att ge bästa möjliga hjälp har regionen och kommunerna ett nära samarbete.

Det är viktigt att barn och unga vuxna får bearbeta sina tankar och funderingar kring sjukdomen. Om de inte får det kan det leda till att de drar sig undan, isolerar sig och slutar träffa vänner. Och unga vuxna kan sätta sitt eget liv, med till exempel att flytta hemifrån och börja plugga, på paus för att i stället hjälpa till att ta hand om sin sjuke förälder.

– Om man inte får hjälp med sin bearbetning kan det bli destruktivt. Till exempel kanske det leder till att man blir utåtagerande och söker sig till fel kretsar för att få utlopp för det. Därför är det väldigt viktigt att fånga upp barnen, säger Åsa Wimert.

Barn kan dra sig undan

Att ha en sjuk förälder kan också göra att barnen drar sig för att ta hem kompisar eller inte vill att föräldern ska vara med vid skolavslutningar, konfirmation eller liknande.

– Vi har träffat barn som har slutat med fritidsaktiviteter för att föräldern kommer dit och beter sig på ett sätt som barnet tycker är pinsamt, säger Sofia Hindbeck Klockar.

Med sjukdomen kommer också många känslor som barnet och den unga vuxna måste förhålla sig till såsom ilska, sorg och rädsla.

– Det är ofta väldigt fint att få träffa de här barnen. Om man kan få dem att känna sig trygga och vilja berätta om sin situation kan man få ta del av många fina tankar, säger Åsa Wimert.