Starka känslor och självskadebeteende – så kan livet för personer med EIPS se ut

Personer med EIPS, även känt som borderline, har ofta svårt att upprätthålla nära relationer vilket kan leda till att de blir ensamma och isolerade.

– Den här patientgruppen kan ha svårt att etablera relationer som håller. Man har korta, intensiva vänrelationer som kraschar och ofta liknande mönster i kärleksrelationer. En del äldre patienter som vi träffar har helt brutit med sina släktingar och familjer, säger Hanna Bergendahl, dietist och terapeut i DBT-teamet på VPM i Varberg.

– Ibland försöker personen fylla ensamheten med kortvariga relationer. Det kan vara både sexuella kontakter eller andra men det blir sällan det här ihållande, att man känner att man har en trygg och stabil omgivning, säger Patrik Bäck, specialistsjuksköterska och terapeut i DBT-teamet på VPM i Halmstad.

Dessutom beskriver många med EIPS en kronisk tomhetskänsla som är svår att förstå för någon som inte själva upplevt den.

– Det brukar tolkas som ett resultat av att man försöker trycka undan de svåra, starka känslorna under lång tid. Till slut känner man inte någonting för att man har kämpat så mycket med att inte behöva känna. Då blir icke-känslan plågsam i stället, att det känns som att ingenting spelar roll, säger Patrik Bäck.

Vanligt med självskadebeteende

För att hantera de starka känslorna är det inte ovanligt att ta till självskadebeteende.

– Det är en grupp som har en hög frekvens av suicidhandlingar. När känslorna blir starka är det reglerande att skära sig eller att göra andra destruktiva beteenden, säger Hanna Bergendal.

– Oftast gör man inte handlingarna i syfte att man faktiskt vill dö utan det är ett sätt att reglera känslor. Sen blir det ibland så pass allvarligt att man ändå är på väg att dö, säger Patrik Bäck.

Någonstans runt en till två procent av Sveriges befolkning bedöms lida av emotionellt instabilt personlighetssyndrom.

För den som får EIPS är det ofta ett samspel mellan ärftlighet och miljö. Om ett barn som är född med ett starkt känsloliv inte blir bemött med förståelse för sina känslor, utan i stället blir tillsagd att sluta vara så arg eller ledsen hela tiden, vill hen uttrycka sina känslor ännu mer.

– När man upprepade gånger inte blir validerad (bekräftad) i det man känner finns det en stor risk att man börjar ifrågasätta sina egna känslor och tänker att känslan måste vara fel eftersom andra säger det. När känslan ändå känns lika mycket blir det förvirrande och plågsamt. Ofta blir resultatet att känslor först uttrycks ännu starkare och om inget gensvar kommer då heller så uttrycks de sedan inte tydligt alls. Det får till följd att reaktionerna vänds inåt och det blir ett stort lidande för patienten, förklarar Patrik Bäck.

Får kämpa mot fördomar

Det finns mycket fördomar om patienter som lider av EIPS, framför allt inom sjukvården.

– Den här patientgruppen, som vi värnar väldigt mycket om, far ofta ganska illa i kontakt med sjukvården. Jag hade en patient som var inlagd och när de såg att hon hade EIPS så dissade de henne. Hon var jättesjuk men när de läste i journalen att hon hade EIPS skickade de bara hem henne. De insinuerade att hon hittade på och fejkade, säger Hanna Bergendahl.

Patrik Bäck fyller i:

– Jag har fått följa med patienter som har självskador och som har behövt sys. Patienten vill ha med någon som stöd för att de har vant sig vid att vårdpersonalen säger att de inte behöver lägga någon bedövning på för ”du skär dig ju så du har inget problem med smärtan”.

Men Patrik Bäck och Hanna Bergendahl vill gärna ge en annan bild av patienterna.

– De är väldigt härliga, spontana och karismatiska personer. Ofta är de superkreativa och vi har väldigt kul i våra grupper, säger Hanna Bergendahl.